Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sengångare - Senhinnan - Senhor - Senigallia - Senil - Senior - Senior, Nassau - Snej - Senja - Senklapp, sensträckning - Senknarr - Senknut - Senkvartära tiden - Sennablad, senna - Sennan - Sennar - Sennet, Mack (Michael Sinnett) - Senon - Senoner - Se non è vero, è ben trovato - Señor - Senoren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Senhinnan—Senoren
24
svårighet. De höra hemma i Mellan- och
Sydamerika. Till de tvåtåiga s., släktet Sholoepus,
hör u n a u, Ch. didactylus, som blir omkr. 70 cm
lång. Släktet Bradypus kännetecknas av tre tår
på varje fot. Hit hör a 1, B. tridactylus, 52
cm lång.
Senhinnan (lat. sclerötica el. sclèra’), hårda
ögonhinnan, se ögat.
Senhor [sinjå’r], port., herre; sen ho ra
[sinjå’ra], fru senhorita [sinjåri’ta], fröken.
Seniga’llia, stad i Italien vid Adriatiska havet,
25 km v. n. v. om Ancona; c:a 12,000 inv. S. är
forntidens Sèna Gallica. Havsbad.
Senil, gubbaktig. — Subst.: Senilitet.
Se’nior, lat., äldre, den äldre, den äldste inom
viss korporation; länsherre; äldre ”landsman” i
nationsförening vid universitet. S. [som
idrotts-term -å’r], i motsats till junior, old boy m. fl.,
kallas idrottsman, som vid tävlingar tillhör
huvudklassen.
Senior [si’nja], Nas sa u William, engelsk
nationalekonom (1790—1864). Han var 1825—30
och 1847—52 prof, i nationalekonomi vid
Oxfords univ., kallades under mellantiden 1833 till
led. av fattigvårdskommittén och författade det
utlåtande, som utgjorde grundvalen till 1834 års
”poor law”. Bland S:s arbeten märkas en
populär framställning av nationalekonomien (”An
out-line of Science of political economy”, 1836; 6:e
uppl. 1872) samt en del publicerade
föreläsningar. Bredvid de två ursprungliga
produktionsfaktorerna arbetet och naturtillgångarna ställde han
som den tredje abstinensen (”väntandet” enl.
Marshall, Cassel o. a.), d. v. s. den handling, då
en person antingen avstår från en improduktiv
konsumtion av nyttigheter el. med dem
sysselsätter arbetare för frambringande av framtida
sådana. Han gav därmed ett bestående bidrag
till förklaringen av kapitalräntan.
Senj, it. Segna, stad på kusten av Kroatien,
Jugoslavien, 50 km s. ö. om Fiume; 3,072 inv.
(1931). Romansk katedral från noo-talet och
borg från 1500-talet.
Sen ja, Norges näst största ö; 1,590 km2;
10,148 inv. (1946) i Troms fylke. På v. sidan,
som är bergig och starkt sönderskuren, ligga
Gryllefjord (706 inv. 1950) o. a. fisklägen.
Utanför n. v. sidan av S. sträcker sig den
viktiga fiskebanken Svensgrunnen långt ut till havs.
På östsidan är landet lägre. I Bergs herred
ligga Skalands grafitgruvor.
Senklapp, sensträckning, veter., kallas
sådana skador i böjsenor och gaffelband hos
hästen, vilka äro betingade av sjukliga
förändringar i senvävnaden. De ge anledning till mer
el. mindre höggradiga och svårbotliga hältor.
Senknarr, populär benämning på fibrinös
form av sen- el. senskideinflammation, t. ex. på
underarmens ryggsida vid bethackning el. i
akil-lessenan vid marsch.
Senknut, dets. som ganglion.
Senkvartära tiden, geol., ofta använd
beteckning för ett avsnitt av kvartärperioden,
omfattande den senglaciala och postglaciala tiden.
Senlis [säli’s], stad i fr. dep. Oise, omkr. 40
km n. ö. om Paris; c:a 8,000 inv. S. är
forntidens Augustomagus (senare Silvanectum) och
äger märkliga historiska byggnadsverk, ss. den
gallo-romerska stadsmuren, som hade en
ursprunglig längd av 840 m och 28 torn. Katedralen
Notre-Dame (1155—84) påminner om basilikan
i S:t-Denis och har ett vackert klocktorn (1230).
Dessutom märkas en romersk amfiteater, kyrkan
S:t-Frambourg (1177—85) samt klosterstiftelsen
S:t-Vincent med kyrka från iioo-talet.
Sennablad, senna, Folium se’nnae, erhålles
av flera arter av släktet Cassia. De i Sverige
officinella bladen insamlas av C. acutifolia
(”alexandrinska s.”) el. av C. angustifolia
(”Tin-nevellysenna”). Sennabuskarna tillhöra det
afrikansk-arabiska vegetationsområdet. Sennadrogen
framkallar avföring. Den innehåller bl. a. det
även i aloe och rabarberrot förekommande e m
o-dinet el. trioximetylantrakinon,
som huvudsaki. inverkar på grovtarmen till
förstärkt peristaltik. S. ges mest i form av
preparatet Infusum sennae compositum,
sammansatt sennainfusion, som tages
matskedsvis. Även begagnas Syrupus sennae
mannatus, sennasirap med manna, som ges
teskedsvis åt barn. Sennablad ingår i
sammansatt lakritspulver, Pulvis glycyrrhizae
compositus, ett gulgrått pulver, som ges såsom
lindrigt laxermedel.
Sennan, samhälle i Enslövs sn i Halland.
Sennär, landskap i Engelsk-egyptiska Sudan,
mellan Vita och Blå Nilen ned till ung. io° n.
br. Huvudstaden Sennar vid Blå Nilen och
järnvägen Khartum—El-Obeid har c:a 8,000 inv. —
1925 fullbordades i Blå Nilen den s. k. Se
n-nardammen (Makwardammen), se
Engelsk-egyptiska Sudan, sp. 684. — Jfr Fundj.
Sennet, M a c k, pseud. för M i c h a e 1 S i
n-nett, kanadensisk filmregissör (f. 1880), urspr.
klensmed. S. kom 1908 till filmen och grundade
den amerikanska slapstick-tyg, där folk kasta
pastejer och gräddtårtor i ansiktet på varandra
el. slå varandra i huvudet med möbler och
hus-geråd. Med ljudfilmens genombrott upphörde
S:s verksamhet.
Senon [-ä’n], avd. av kritsystemet. — Till s.
hör största delen av Sveriges och Danmarks
krit-bildningar.
Senoner [-å’n-]. 1) Keltisk stam i Gallia
Lug-dunensis med huvudstaden Agedincum (nu Sens).
— 2) S. i Italien anlände dit under den
keltiska vandringen omkr. 400 f. Kr. och blevo nästan
utrotade av romarna 283 f. Kr. Deras område
— mellan Ariminum och Ancona — kallades
Ager gallicus.
Se non è vero, è ben trovato [se nån ä ve’rå,
ä bä’n tråva’tå], it., även om det ej är sant, är
det bra påhittat; citat från Giordano Bruno.
Senor [senjå’r] (av lat. senior), spansk titel
för män, herre, använd antingen framför
efternamnet el. också tills, m. don, då både för- och
efternamn utsättas, t. ex. senor don Eugenio
Sellés. — Sen or a [senjå’ra], titel för gifta
kvinnor, fru. — S e n o r i’t a, fröken.
Senören, ö i Blekinge, se Ramdala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
