Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senap, senapsfrö, svartsenap - Senapsgas, yperit, lost, diklordietylsulfid - Senapsolja - Senapssläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Senapsgas—Senapssläktet
16
retande medel. Senapsolja, löst i koncentrerad
sprit kallas Spiritus sinäpis. Sönderkrossad samt
vanl. blandad med i—2 dir rågmjöl och litet
ljumt vatten till en tunn s. k. senapsdeg
brukas svartsenap som ett starkt hudretande medel.
Senapsgas, yperit, lost,
diklordietyl-s u 1 f i d, S(CH2CH2C1)2, var den effektivaste
stridsgas (se d. o.), som användes under i:a
världskriget. Den framställdes i Tyskland ur
etylenklorhydrin. En annan metod utarbetades
sedan i England och Amerika, näml, inverkan av
etylen på svavelklorur. Med denna metod kan s.
industriellt tillverkas i stor skala. S. är en
olje-lik vätska. Dess lukt påminner om senap, därav
namnet. I rent tillstånd är den nästan luktlös,
stelnar vid 14—150 och kokar vid något över
200°. Den tekniska produkten är mörkfärgad och
stelnar vid 5—8°. Vid temp. härunder utgör den
en fast massa och är då mindre effektiv i sina
verkningar. För vinterförhållanden uppblandas
den därför med andra stridsgaser, så att den blir
flytande även vid låga temp. S. är svårlöslig i
vatten men lättlöslig i nästan alla organiska
lösningsmedel, ss. sprit, bensin och fotogen, samt i
oljor och fettarter. I paraffin och vaselin är
den dock olöslig, varför impregnering med dessa
ämnen kan användas som skydd mot s. Det
karakteristiska för s:s verkningar är, att små
droppar, som komma på huden, el. ånga påverka
huden och giva upphov till svårläkta sår. Även i
mycket små koncentrationer verkar den starkt
irriterande och frätande på alla slemhinnor; särsk.
ögonen äro känsliga. S. har stor förmåga att
fukta olika ämnen och därigenom utbreda och
bita sig fast på ytor, som den kommer i
beröring med, liksom att den snabbt uppsuges av
olika material och är svår att avlägsna. Om man
får s. på sig, märker man först ingenting. Redan
på 10 å 15 min. suges den dock in i huden. Detta
betyder, att om s. skall borttvättas el förstöras,
bör detta ske så fort som möjligt, ty har s.
inträngt, kan man icke med än så grundlig
tvag-ning el. annan behandling minska den kommande
skadan. Efter c:a 2 tim. börjar en svag,
fläck-formig rodnad synas på huden, där denna
kommit i beröring med s. Rodnaden tilltar alltmera
i intensitet, och efter 4—9 tim. börjar
inflarn-mationsytan svullna. Senast efter 1 dygn bildas
fullt med blåsor, som kunna växa ihop till större.
Efter c:a 10 dagar brukar inflammationen nå sin
höjdpunkt, sårytan är överdragen med tjocka
smutsgula beläggningar. Normalt åtgå c:a 6
veckor, innan såren äro läkta. Några framtida
men erhållas i regel icke. Behandlingen är
densamma som för vanlig sårbehandling. —
Motståndskraften på huden är olika och störst, där
hornlagret är tjockast. Så bli handflator och
fotsulor i det längsta oangripna, under det att all
hud, som svettas, är särsk. känslig. Torr hud har
betydligt större motståndskraft mot s. än fuktig.
Även ångor av s. kunna framkalla skador på hud
och känsliga delar. Särskilt känsliga äro ögon,
näsa, mun och andningsorgan. Nära 80 °/o av
alla s.-skador under 1 :a världskriget voro
ögonskador. Framkallas ögonskador av ånga, gå de
i regel till fullt återställande, men kommer
flytande s. i ögat, går synen normalt icke att rädda.
Om stridsgas kommit på kläderna, skall man
komma ihåg, att kläderna ha förgiftats. Om en
person är ”nedsmittad” av gasen, är han sedan
en fara för alla, som han kommer i kontakt med.
Om han får s. på skorna och går in i ett rum,
kunna andra personer i första hand få
ögonskador genom avdunstning från skorna. Är man
lätt klädd, gå s.-droppar praktiskt taget
momentant genom kläderna; har man tjocka kläder, tar
det längre tid. Viktigt är emellertid, att man
snabbt får av de förgiftade kläderna för att
minska s:s verkan. Det viktigaste skyddet mot
s. är gasmasken, som skyddar ögon och
andningsorgan. Skyddet mot vätskeformig stridsgas är
däremot svårare. Man bör på gasbelagda
områden undvika att beröra föremål som buskar och
träd. Man bör ej sätta el. lägga sig i nedgasad
terräng. — För personal, som måste arbeta inom
gasbelagd terräng, finnes särskild utrustning av
gummipersedlar o. a. Avlägsnandet av s. från
belagd terräng el. rengöring av olika material,
kläder, redskap m. m. från s. sker genom sanering.
Om man träffas av s., kan man undgå skador,
om s. oskadliggöres genom avgasning, vilket
innebär, att kläderna avtagas och huden tvättas,
bäst med en lösning av kloramin. Detta bör ske
inom 5 å 10 min., om skador skola helt undvikas,
och man bör tillse, att huden noga gnuggas med
saneringslösningen. I brist härpå kan tvättning
med tvål och vatten ske, men den bör göras
inom 1 å 2 min. — S.-droppar på marken
upptäckas genom s. k. indikering, varvid användas
färgplattor el. färg, som vid närvaro av s. ger
blå el. röd färgning. S. i luft kan upptäckas
genom särskilda luftindikeringsapparater, som
användas av härför utbildad personal.
En variant av s. är kvävesenapsgasen,
R — N(CH2CH2C1)2, där R utgöres av olika
radikaler. De äro färglösa el. svagt ljusgula,
olje-liknande vätskor, av vilka en del ha ung. samma
kvarliggande förmåga som s., andra äro flyktiga.
Verkningarna på huden äro mindre utpräglade
än s., men verkningarna på ögonen och
andningsorganen äro ganska starka. Kväve-s. är svårare
att oskadliggöra än s. — En annan form av s.,
som framkom under 2:a världskriget, är den s. k.
klibbiga s., d.v.s. s., till vilken satts ämnen
som kautschuk, vilket gör, att den klibbar fast
bättre; påminner närmast om tuggummi. Den är
svårare både att påvisa genom indikering och att
oskadliggöra genom sanering. Klibbig s.
avlägsnas bäst genom tvättning med aceton.
Senapsolja, Aethero’leum sinäpis, bildas i
se-napspulver, om det försättes med ljumt vatten,
genom inverkan av ett enzym, m y r o s i n, på
den i fröna befintliga glykosiden si ni gr in.
S. är en färglös el. ljusgul, flyktig olja med
stickande lukt och retande egenskaper. Jfr Senap.
Senapssläktet, Sinäpis, hör till fam.
korsblom-miga och kännetecknas av gula blommor, under
blomningen utstående el. tillbakaböj da foderblad
och långa, tydligt flernerviga skidor med långt
spröt. Åkersenap, S. arvensis, har de övre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
