Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Semmelweis, Ignaz Philipp - Semmering - Semnoner - Semolinagryn - Semologi - Semon, Richard - Sempach - Semper, Gottfried - Semper aliquid haeret - Semper idem - Sempervivum - Semplice - Sempre - Semstvo - SEN - Sen - Sen. - Sena - Sénancour, Étienne Pivert de - Senap, senapsfrö, svartsenap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Semmering—Senap
14
till ett vid en obduktion förvärvat fall av
blodförgiftning (mars 1847), tanken, att
barnsängs-febern framkallades därigenom, att läkarna vid
den inre undersökningen av de födande
kvinnorna med sin hand införde ”likgift” i dessas blod.
Att denna uppfattning väsentligen var riktig,
ådagalade S. genom resultaten av den tvättning av
händerna med klorkalk, som han genast införde.
Härigenom sjönk dödligheten i det barnbördshus,
där han verkade, med ens till omkr. 3 % och 1848
till 1 %. Fortsatta iakttagelser lärde emellertid S.,
att icke allenast ”likgift” utan också andra i
sönderdelning stadda organiska ämnen (vi säga
numera bakterier) kunna ge upphov till
barn-sängsfebern. — S:s välsignelsebringande upptäckt
mottogs till en början av fackmännen med
största misstro.
Semmering [zä’-], pass på gränsen mellan
Nedre Österrike och Steiermark, förbindande
Mürz- och Schwarzadalarna; 980 m ö. h. över
S. leder Semmeringbanan, världens första
bergbana, byggd 1848—53, med talrika tunnlar,
bland dem den 1,431 m långa Semmeringtunneln,
897 m ö. h. I passet ligger kurorten och
vinter-sportplatsen Semmering (c:a 1,400 inv.),
tack vare traktens naturskönhet och hälsosamma
klimat en av Österrikes mest besökta.
Semnoner [-nå’-], den förnämsta av de
väst-germanska stammar, som Tacitus kallade swebi
(s v e b e r).
Semollnagryn, gryn, gjorda av vetemjöl
genom förklistring. S. äro lättsmälta och användas
inom sjukdieten.
Semologi, betydelselära.
Semon [zè’mån], Richard, tysk zoolog
(1859—1919), en tid prof, i Jena. Han gjorde
samlingsresor i den australiska övärlden, vilkas
resultat han beskrev i flera avh. Mest är S. känd
som ivrig förfäktare av förvärvade egenskapers
ärftlighet.
Sempach [zä’mpab:], liten stad i schweiz. kant.
Luzern, omkr. 14 km n. v. om staden Luzern.
Vid S. besegrade Schweiziska edsförbundet 1386
österrikarna under ärkehertig Leopold.
Semper [zä’mpar], Gottfried, tysk
arkitekt, konstskriftställare (1803—79). Han blev
efter vidsträckta resor prof, vid
byggnadsakade-mien i Dresden och uppförde där bl. a. Operan
och Tavelgalleriet. På grund av sitt deltagande i
upproret 1849 måste S. fly. Efter en kort men
betydelsefull vistelse i England, varvid han bl. a.
ordnade en del av dåv. South Kensingtonmuseets
samlingar, slog sig S. ned i Zürich (1853). Han
byggde här bl. a. Polytechnikum och
observato-riet. 1871 kallades han till Wien, där han
uppgjorde planerna till Hofburgs tillbyggnad, till
teatern och konstmuseerna (avslutade av hans
medarbetare Hasenauer). Bland S:s skrifter
märkes ”Der Stil” (2 bd, 2:a uppl. 1878—79).
Se’mper a’liquid hae’ret [-kvid], lat., alltid
stannar något kvar (av förtalet).
Se’mper idem, lat., alltid densamme.
Sempervivum, släkte av fam. Crassulaceae,
med omkr. 50 arter på Kanarieöarna och Madeira
samt i bergstrakter i s. och mell. Europa och n.
[-Sempervivum tecto-rum,-]
{+Sempervi-
vum tecto-
rum,+}
taklök.
Afrika. Det står nära
fetknoppsläktet. Bladen äro köttiga och sitta dels
samlade i rosett vid stjälkens bas,
dels i spiral uppe på stjälken. 5.
tectorum, taklök, huslök,
planterades förr på torvtaken. Numera
finns den förvildad upp till
Mälartrakterna. Flera arter odlas som
prydnadsväxter på stenpartier.
Se’mplice [-t/e], it., mus., enkelt.
Se’mpre, it., mus., alltid,
ständigt.
Semstvo (ry. zemstvo [utt.
zjä’mstva]), ry. landsting. S.
infördes 1864.
SEN, förk. för Svenska
elektro-tekniska normer.
Sen, japanskt mynt, se Japan,
sp- 353-
Sen., förk. för senior (se d. o.).
Sena (lat. te’ndo), det otänjbara, av
parallell-trådig bindväv bestående ändpartiet av en
muskel, varigenom muskelverkan förmedlas till
skelettet. Man talar därför även om ursprungs-,
resp, fästsena. Till formen kan en s. vara
olikartad (rund, platt, lång, kort). Genom s. k.
mellansenor kan en muskel uppdelas i olika avd.
el. bukar.
Sénancour [senäköT], Étienne Pivert
de, fransk författare (1770—1846). S., länge
bosatt i Schweiz som emigrant efter franska
revolutionen, skrev ett av den romantiska
världssmärtans klassiska dokument, den i Wertherstil
hållna brevromanen ”Obermann” (1804; ny uppl.
1912—13). Chateaubriand fördunklade S:s rykte
intill 1830, då även hans moral- och
religionsfilosofiska skrifter framdrogos ur glömskan av
Sainte-Beuve och George Sand. Han skrev nu en
forts, på sin ungdomsroman, ”Isabelle” (1833),
varierande livsledans motiv. — Monogr. av A. S.
Törnudd (1898) och G. Michaut (1909).
Senap, senapsfrö, svartsenap, Sèmen
sinäpis, erhålles av Brassica nigra (Melanosinapis
communis), en till fam. korsblommiga hörande,
gulblommig, omkr. 6 dm hög, ettårig ört med de
nedre bladen parflikiga, de övre hela. Den odlas
för frönas skull bl. a. i Medelhavsländerna,
Holland och Ostindien. Den anträffas förvildad i s.
och mell. Sverige. Skidorna äro ganska korta,
upprätta och tryckta till stjälken, fyrkantiga och
innehålla omkr. 10 klotrunda, 1—1,5 mm tjocka,
mörkbruna frön med gröngult växtämne. Sedan
fröskalet avlägsnats, beredes av dessa ett pulver.
För framställning av matsenap nyttjas såväl
svartsenap som vit el. gul s. (av Sinapis alba)
och sareptasenap (av Brassica Besseriana, från
s. ö. Ryssland). Hushållssenapen tillverkas
huvudsaki. av vitsenap, s. k. engelsk s.; med
tillsats av ättika, vin, socker, diverse kryddor, bl. a.
dragon, mjöl, rivna skorpor etc. kallas den
fransk s. Skånsk s. är den krossade, malda
frömassan av svartsenap.
Fuktas senapspulver med ljumt vatten, bildas
flyktig senapsolja (se d. o.). I medicinen brukas
senapsoljan el. preparat på senapsfrö som hud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
