Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selden, John - Seldjuker - Seldon - Seldte, Franz - Sele - Selebo härad - Selektion - Selektiv - Selektiv absorption - Selektivitet - Selektiv strålning - Selektortelefonsystem - Selen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Selden—Selen
958
Selden [se’ldan], John, engelsk rättslärd
(1584—1654). Han blev vid unga år advokat och
1623 led. av underhuset. 1626 tog han framstående
del i oppositionen mot Buckingham. Sin betydelse
vann S. genom sina arbeten i engelsk rätt. Han
utgav 1614 ”Titles of honour” och 1618 ”History
of tithes”. Mest bekant är ”Mare clausum” (1635),
ett folkrättsligt försök att mot Grotius’ ”Mare
liberum” bevisa Englands äganderätt till haven
kring dess kuster. Populär blev hans först 1689
utgivna samling bordssamtal (”Table talks”; ny,
kritisk uppl. 1927).
Seldju’ker, turkiskt folk, som på 1000-talet
uppträder i stäppländerna ö. om Kaspiska havet.
De styrdes under ett par årh. av en från Bochara
härstammade dynasti, som dock snart splittrades i
olika grenar. Sedan de under 1000-talet antagit
islam, började de göra sig till herrar i det då i
upplösning stadda kalifatväldet. Deras mest be-
märkta härskare voro Arslan och Togril-beg,
vilka störtade ghaznaviderna och erövrade Turan
och Iran, Alp Arslan samt dennes son den lärde
Melik-schach (reg. 1072—92), som utsträckte sitt
välde från Medelhavet och Röda havet genom
inre Asien ända till Kaschgar. Följ. årh. upplöstes
detta rike i en mängd småstater. Endast en gren,
som sedan 1073 hade haft sitt residens i Konia,
förmådde hålla sig uppe till mitten av 1200-talet,
då den småningom dikade under för mongolerna.
Seldon, se Sele.
Seldte [zä’lta], Franz, tysk politiker (1882
—1947), deltog i i:a världskriget som officer, bil-
dade 1918 den nationella och konservativa orga-
nisationen Stahlhelm, som under S :s ledning ut-
vecklades till en av de ledande organisationerna i
sitt slag. 1933 inträdde han i kabinettet Hitler-
Hugenberg som riksarbetsminister men kom aldrig
att spela någon politisk roll. S. kvarstod formellt
i Hitlers kabinett till maj 1945, då han blev medl.
av Dönitz’ kortlivade skuggregering. Han arreste-
rades 1945 och avled i fångenskapen.
Sele, de remtyg med tillbehör, som äro avsedda
för hästens användning som dragare. Beroende
på utgångsläget för ”draget” (dragningen) skil-
jer man på bröstsele, som nyttjas vid lättare
körning, 1 o k s e 1 e, som nyttjas vid tyngre kör-
ning, och k o 11 e r s e 1 e, som numera är den
oftast förekommande. S:s viktigaste beståndsdelar
äro följ.: bröstan på bröstselen (dragkraften
utgår från bröstets yta); 1 o k a n på lokselen
(dragkraften utgår från främre hälften av bog-
bladets yttre yta); lokan bör under sin yttre del,
lokträet, ha en väl stoppad lokputa; lokans nedre
ändar sammanhållas av lokremmen; k o 11 r e t på
kollerselen (motsvarar lokan på lokselen). Ofta
nyttjas s. k. halvkoller, som från helkollret skiljer
sig därigenom, att dess båda sidodelar vid nedre
ändan ej äro fast förenade utan med en rem
kunna spännas hårdare el. lösare på samma sätt
som lokan. Till arbetshästar nyttjas mest s. k.
patentkoller, som lätt kunna förlängas el. för-
kortas samt göras smalare el. bredare. D ä c k e 1 n
är den del av s., som vilar på hästens rygg.
Gjordarna utgöras av ränngjord och buk-
gjord. Hintertyget löper runt dragarens
Loksele.
z lokor, 2 övre lokrem, 3 främre tömring, 4 bossa, 5
nedre lokrem, 6 dragläder, 7 däckelbåge, 8 däckelputa,
9 däckelgjord, 10 däckelrem, 11 bukgjord, 12 dragring,
13 ringputa, 14 ländstycke, 15 svanskappa, 16 draglina,
17 bakre tömring.
bakdel. Svansremmen bidrar att hålla däc-
keln i dess rätta läge. Till s. höra även drag-
linor och betsel.
Selebo härad i n. ö. delen av Södermanlands
län omfattar fastlandet n. om Mariefred samt
Selaön, Tosterön m. fl. öar i Mälaren. S. består
av socknarna Enhörna, Toresund, Ytterselö, över-
selö och Aspö. S. tillhör Gripsholms fögderi och
Livgedingets domsaga (tingsställe Strängnäs).
Selektion flat. sele’ctio), urval. — Selek-
t i o n s t eo r i en, läran om det naturliga urvalet,
se Utvecklingsläran.
Selektiv, fys., utväljande, om radiomottagare
med god selektivitet.
Selektiv absorption, fys., ett materials för-
måga att av mot detsamma infallande strålning
endast absorbera de delar, som äro belägna inom
vissa våglängdsområden el. som ha vissa diskreta
våglängder.
Selektivitet, radiotekn., förmågan hos en radio-
mottagare att av alla elektriska vågor, som nå
den, bortfiltrera alla vågor av olika frekvenser
så när som på en. Genom att använda särskilda
kopplingar och framför allt genom användning
av s. k. bandfilter kan en önskvärd s. uppnås.
Selektiv strålning, fys., en strålning, vid vilken
huvudparten av strålningsenergin faller på strål-
ning inom ett begränsat våglängdsområde.
Sele’ktortelefonsystem, ett längs järnvägar
o. dyl. ofta använt telefonsystem, där det gäller
att snabbt få förbindelse mellan olika funktio-
närer. Anläggningen består av ett begränsat antal
(högst 25) apparater, kopplade till samma led-
ning. Medelst fingerskiva utsändas likströmsim-
pulser, som utställa till systemet hörande väljare,
så att signal inkommer endast på den apparat,
som är inställd att ringa för det impulserade
numret.
Selen (av grek, seléne, måne), ett av J. J. Ber-
zelius 1817 upptäckt, icke-metalliskt grundämne,
som i förening med metaller förekommer spår-
vis i flera svavelmalmer, t. ex. svavelkis. S:s kem.
tecken är Se, atomvikt 79,2, atomnummer 34. Det
liknar fysikaliskt och kemiskt svavel och före-
kommer liksom detta i flera modifikationer, av
vilka den viktigaste är grått el. metalliskt s., som
bildas vid upphettning av de övriga formerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
