Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz - Undervisningsväsen - Tidningar - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Schweiz
886
stämmer själv skolornas organisation och skol-
åldern, som börjar vid 6 el. 7 år och omfattar
6 till 8 år. Därpå följer en valfri högre folkskola
med undervisning i ett av de andra landsspråken.
Dessutom finnas högre kantonsskolor, gymna-
sier, högre flickskolor, seminarier samt yrkes-
skolor för industri, handel och jordbruk. 7 kanto-
nala univ. finnas: i Basel, Zürich, Bern, Genève,
Lausanne, Fribourg och Neuchåtel. Den enda
skola, som står under förbundsregeringen, är
tekniska högskolan i Zürich. Antalet studerande
vid tekniska högskolan 1949—50 var 3,554. Vid
de övriga univ. var studentantalet c:a 15,000.
Tidningar. På gr. av landets starka språkliga,
religiösa och politiska splittring och en hund-
raårig tryckfrihet har pressen i S. blivit ovan-
ligt starkt utvecklad, och S. räknas som världens
tidningsrikaste land. De flesta av tidn. äro till
sitt inflytande starkt lokalt begränsade. Endast
några få äro spridda över hela landet. Dessa ha
dessutom internationell utbredning; särsk. märkas
Neue Zürcher Zeitung, Der Bund, Basler Nach-
richten, Journal de Genève och Gazette de
Lausanne.
F örsvarsväsen. Högsta ledningen av försvaret
tillkommer förbundsrådet, vilken utövar sina be-
fogenheter genom militärdep., som ledes av för-
svarsministern. Försvarsministern har till sitt för-
fogande som rådgivande organ i försvarsfrågor
en försvarsnämnd, i vilken han själv är ordf.
Icke förrän möjlighet för neutralitetskränkning
föreligger el. krigsfara är för handen, kan för-
bundsförsamlingen välja en överbefälhavare. —
Landets försvarsordning är byggd på milissys-
temet. Allmän värnplikt är stadgad fr. o. m. 20 :e
t. o. m. 60 :e levnadsåret. Den fullgöres som
vanlig värnplikt, hjälptjänst (som regel icke fullt
stridsdugliga) el. militär skatteplikt (för den som
icke gör någon personlig militärtjänst). Den van-
liga värnplikten fullgöres med 17 år i linjen, 12
år i lantvärnet och 12 år i landstormen. Utbild-
ningstiden är 4 mån. Därefter följa 8 repetitions-
övningar om 3 veckor (varav 7 i linjen och 1
i lantvärnet). Vid behov kunna ytterligare repe-
titionsövningar tagas ut, dock sammanlagt högst
20. Härtill komma för de värnpliktiga årliga
obligatoriska skjutövningar. Årl. nyutbildas c:a
30,000 man. En omfattande frivillig förberedande
militärutbildning äger därjämte rum.
Armén. Landet är i fred territoriellt indelat
i 9 div.- och 3 brigadområden, vilkas gränser i
huvudsak sammanfalla med kantonernas. Div.-
och brigadområdena äro sammanförda till 4 armé-
kårområden. I krig består armén av fältarmén,
gränstrupperna, fästningstrupperna och territorial-
tjänsten. Fältarmén består av ovan angivna 9
div. och 3 brigader m. m. Under de senaste åren
har armén tillförts framför allt modern art.-,
pansarvärns- och stridsvagnsmateriel. Mobilise-
ringen kan ske mycket snabbt, ty dels äro mobili-
seringsorterna decentraliserade, dels förvara de
värnpliktiga uniform, vapen och utrustning
hemma. — Arméns personal består av aktiva
officerare och underofficerare till ett mycket be-
gränsat antal (instruktionspersonalen), fast an-
ställd personal vid fästningsvaktkåren och den
värnpliktiga personalen (officerare, underoffice-
rare och manskap).
Flygstridskrafterna omfatta flyg-
och luftvärnstrupperna samt luftbevakningsorga-
nisationen. De äro administrativt och organisato-
riskt underställda försvarsministern genom mili-
tärdep :s flyg- och luftvärnsavd., vars chef, medl.
i försvarsnämnden, samtidigt är chef för flyg-
stridskrafterna. — Flygtrupperna, med neutrali-
tetsskydd och direkt samverkan med markstrids-
krafterna som huvuduppgift, omfattade 1953 c:a
700 flygplan, huvudsaki. jaktflygplan. Stora an-
slag ha de senaste åren beviljats för nyanskaff-
ning av flygmateriel. Flygmotorer och skolflyg-
plan tillverkas inom landet. I övrigt sker import
av flygplan från utlandet, främst från Stor-
britannien. Flygbaserna såväl i de centrala delarna
av landet som i alpregionerna utbyggas och mo-
derniseras successivt med hänsyn till pågående
ombeväpning till reaktionsplan. — Luftvärns-
trupperna omfatta såväl truppernas luftvärn
som det territoriella luftvärnet och flygfältsluft-
värnet. Luftbevakningen förses f. n. med modern
radarmateriel. — Flygstridskrafternas personal,
i allt c:a 40,000 man, består av en liten, fast
anställd instruktionskår samt värnpliktiga.
Fasta försvaret är starkt och gynnas på
ett utomordentligt sätt av terrängen. Det är orga-
niserat som ett med pansarhinder och pjäsvärn
på djupet utbyggt passförsvar längs över gränsen
ledande förbindelser. En viss stridsberedskap upp-
rätthålles av fästningsvaktkåren.
Författning, förvaltning och rättskipning. Nu
gällande schweiziska författningen är av 1874.
Enl. denna är S. en förbundsstat, bestående av
22 delstater, kantoner. Förbundsangelägen-
heter äro utrikespolitik, försvar sväsen, tull- och
handelslagstiftning, myntväsen, post, telefon, te-
legraf, järnvägar, viss sociallagstiftning etc. In-
om en del områden, som tillhöra kantonernas
kompetens, har förbundet uppställt vissa villkor,
som mer el. mindre snävt kringskära dessas rö-
relsefrihet, ss. skolväsen, domstolsväsen och tryck-
frihet.
Förbundets främsta organ äro förbundsrådet,
förbundsförsamlingen och förbundsdomstolen.
Förbundsrådet (Bundesrat) består av sju
medl., valda på fyra år av representationens (för-
bundsförsamlingens) båda kamrar gemensamt. De
stå i spetsen för var sin förvaltningsgren och ut-
göra tillsammans landets regering. Det intager
dock ej en parlamentarisk ministärs ställning utan
fungerar i regel helt ämbetsmässigt, oberoende
av partiställningen i förbundsförsamlingen. För-
bundsrådets medl. bli vanl. omvalda period efter
period. Förbundsrådet har rätt att framlägga för-
slag inför förbundsförsamlingen och skall yttra
sig över de initiativ, som framkomma inom den-
na. Det skall verkställa lagligen fattade beslut
och har ej rätt att förhindra el. uppskjuta ikraft-
trädandet av ett emot dess vilja fattat beslut.
Någon statschef i vanlig mening finnes ej, utan
dennes uppgifter fullgöras av förbundsrådet och
av dess av förbundsförsamlingen på ett år bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
