Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sapfo - Sapieha - Sapindaceae - Sapindus - Sapium - Saponaria - Saponifikation - Saponin - Saponit, såpsten - Saporoger - Sapotaceae - Sapotilläpple - Sapp - Sappan - Sapper (Cyril McNeile) - Sapper, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Sapieha—Sapper
744
i sång och musik och i höviskt uppträdande. Mel-
lan medlemmarna i denna krets rådde ett svär-
miskt vänskapsförhållande, som får ett lidelse-
fullt uttryck i S:s dikter, starkast i den beröm-
da, av Catullus efterbildade dikten. Skilsmässans
bitterhet, då en ung flicka lämnade kretsen, be-
sjunges i ett par upptäckta fragment. Glöden i S:s
diktning, hennes härliga naturskildringar, rike-
dom på träffande bilder, språkets uttrycksfullhet
och finhet och versens omväxling och fulländ-
ning göra S. till en av alla tiders största diktare.
Hon efterbildades ofta, t. ex. av Theokritos (i
hans bröllopsdikt), Catullus, Horatius. Endast två
fullständiga dikter äro bevarade, f. ö. fragment,
som betydligt ökats genom papyrusfynd. — Se
E. Lobel, ”The fragments of the lyrical poems
of S.” (1925) och E. Zilliacus, ”Grekisk lyrik”
(3æ uppl. 1945)-
Sapie’ha [po. utt. sapjä’ha], litauisk-polsk
magnatätt, känd sedan 1400-talet. Av Karl VI
erhöll ätten tysk riksfurstlig värdighet. —
Storkanslern Lew S. (1557—1633) utgav de
litauiska statuterna och sökte 1625 förgäves
hindra Gustav II Adolfs framryckande i Li-
tauen. — Storfältherren K a z i m i e r z S. (d.
1720) var en tid Litauens mäktigaste man, be-
kämpade Sobieski men besegrades 1700 av
litauiska lågadeln i ett inbördeskrig. Han
slöt sig sedan till Karl XII och Stanislaus
Leszczyriski. K. S:s brorson Jan S. (d. 1730)
blev 1708 litauisk storfältherre, kom 1712 till
Karl XII i Bender, stämplade sedan med tatar-
kanen och August II, gick därpå i rysk tjänst,
blev 1726 fältmarskalk och 1727 generalguvernör
i Petersburg.
Sapindäceae, artrik, nästan uteslutande tropisk
familj. Hithörande växter äro träd el. buskar,
i Amerika till stor del lianer, med spiralställda,
ofta sammansatta blad. Lianernas stam är myc-
ket egendomligt byggd, enär veden i vissa fall i
tvärsnittet är stjärnformig, i andra uppdelad i
flera partier. De flesta sapindacéer äro rika på
saponinartade ämnen ("såpväxter”). Många äro
ytterst giftiga; fröna, barken el. rötterna an-
vändas liksom stryknin vid fiskfångst. Åtskilliga
ha ätliga, välsmakande frukter, frön el. fröhylle,
t. ex. litchiplommon (Litchi chinensis, i
ö. Asien), senegalkörsbär (Aphania sene-
galensis), akee (Blighia sapida i tropiska Afri-
ka), Pappea capensis (jfr. Plommon) och h o-
nungsbär (Melicocca bijuga i tropiska Ame-
rika). Av fröna hos Paullinia cupana beredes
g u a r a n a. Många arter lämna hårt, värdefullt
virke, t. ex. visst slags ”järnträ”.
Sapi’ndus, släkte av fam. Sapindaceae. Frukt-
köttet är mycket rikt på saponin (därav namnet
”såpbär” el. ”såpnötter”) och nyttjas såväl i
Gamla världen (t. ex. av S. mukorossi i Kina
och Japan) som i den Nya (av N. saponaria) för
tvätt. De klotrunda, svarta fröna av 5". sapo-
naria användas till radband.
Säpium, släkte av fam. Euphorbiaceae. Den
mest omtalade arten är Å. sebiferum (Stillingia
sebifera), kinesiskt talgträd, ett i Kina
och Japan vildväxande träd med blad, som erinra
Saponaria
officinalis,
såpnejlika.
om pyramidpoppelns, vilket odlas
i Ostindien o. a. varma länder.
Fröna äro rika på fett.
Saponaria, släkte av fam.
Caryophyllaceae. S. officinalis,
såpnejlika, en omkr. 5 dm
hög, flerårig ört med breda blad
och vita el. rödlätta blommor i
kvastlik samling, har sedan länge
varit odlad och finns numera för-
vildad i s. och mell. Sverige.
Den innehåller rikligt med s a-
p o n i n.
Saponifikatiön, kem., se För-
tvålning.
Saponin (av lat. säpo, såpa),
en samling kvävefria, mer el.
mindre giftiga glykosider av i
stort sett ännu okänd samman-
sättning. De förekomma i de flesta växter, fö-
reträdesvis i barken el. frukterna. S. har stark
skumförmåga. Det skum man ofta ser vid strän-
der och vikar el. i någon bäck härrör från s.,
som utlösts ur vattenväxter. Särskilt rik på s.
är kvillaj abark (ända till 9°/o; se Quillaja). En
dekokt härpå, blandad med såpa, nyttjas som
medel mot bladlöss.
Saponit, miner., s å p s t e n, ett vattenhaltigt
magnesium-aluminiumsilikat med växlande sam-
mansättning. Förekommer i amorfa, fettglänsan-
de massor. Obruten och bergfuktig är s. mjuk
och fettaktig, i luften blir den småningom hår-
dare. Färgen varierande: vit, grå, gul, brun etc.
Hårdhet 1,5, spec. v. 2,3. Förekommer i serpentin
i Cornwall samt i järngruvor i Svärdsjö i Da-
larne.
Saporoger [-å’g-], dets. som zaporoger,
se Kosacker, sp. 733.
Sapotäceae, tropisk fam. bland sympetalerna,
med oftast femtaliga blommor. Frukten är ett
flerrummigt bär med ett frö i varje rum. Hit-
hörande växter äro träd med mjölksaft och spi-
ralställda, helbräddade blad. Frukterna av Achras
sapota (från Västindien), sapotilläpple,
och Chrysophyllum m. fl. höra till de läckraste
tropiska frukterna. De torkade blommorna,
m a h w a, av Illipe latifolia, moaträdet, ha
söt smak och säljas i Indien. Ur fröna hos Bu-
tyrospermum Parkii och Illipe butyracea m. fl.
(se Bassiasmör) utvinnes genom pressning
fett, ”vegetabiliskt smör”. Mjölksaften av Pala-
quium-arter m. fl. i Ostindien och av Mimusops
balata i tropiska Amerika bearbetas till gutta-
perka och balata. Många lämna värdefullt virke,
vissa slags ”järnträ”, t. ex. Argania sideroxylon
(i Marocko).
Sapoti’lläpple, bot., se Sapotaceae.
Sapp, dets. som löpgrav.
Sa’ppan, bot., se Caesalpinia.
Sapper [sä’pa], pseud. för skotske militären
Cyril M cN e i 1 e (1888—1937), som skrivit
en rad äventyrsböcker, av vilka många ha ut-
kommit även i sv. övers.
Sapper [z-], Karl Theodor, tysk geograf och
etnograf (1866—1945); prof, i geografi i Tü-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
