Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - São Paulo - Saorstát Éireann - São Salvador - São Tiago - São tomé, och Principe - São Vicente (Kap-Verdeöarna) - São Vicente, Kap - SAP - Sapfisk kärlek - Sapfisk strof - Sapfo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Saorståt Éireann—Sapfo
742
Säo Paulo.
ra do Mar), 800—900 m ö. h. och med god för-
bindelse med den blott 40 km avlägsna atlant-
kusten. S. är den avgjort förnämsta inkörspor-
ten till Brasiliens inre med världens väldigaste
kaffedistrikt, varöver ett rikt förgrenat järnvägs-
nät strålar ut; gott klimat med en årsmedeltemp.
av 17°6 (febr. 20°e, juli 14^4) och en årsneder-
börd av 1,428 mm, främst i nov.—febr. — S.
grundades 1554 av jesuiter som missionsstation,
blev stad 1711 och huvudstad 1889. 1822 prokla-
merades i S. Brasiliens självständighet. S:s enor-
ma utveckling daterar sig från 1880- och 1890-
talen. Av europeiska inslag är särsk. det ita-
lienska dominerande (över 200,000). S. är tids-
enligt planerat med breda gator, vackra par-
ker och torg samt talrika monumentalbygg-
nader. City stadsdelen i centrum kallas Tri-
angeln och har skyskrapor av nordamerikanskt
snitt. Under uppförande är en väldig kate-
dral, som är ämnad att bli Sydamerikas
största byggnadsverk; den skulpturala utsmyck-
ningen i dess inre har letts av svensken A.
F. Frick. Bland parkerna märkes Parque do
Estado med stora orkidéhus. Staden har vidare
medicinsk högsk., farmaceutiskt och odontologiskt
inst. samt konstakad. I Butantan utanför staden
ligger ett ryktbart seruminst. med stora ormgår-
dar. — S. är Brasiliens främsta industristad,
bl. a. centrum för dess bomullsindustri (c:a
40,000 arb.). Svenska ab. Gasaccumulator äger
här ett av landets största järnverk (se bild å sp.
746 vid Brasilien) och ab. Cykelfabriken Mo-
nark en stor fabrik. S. är huvudorten för kaffe-
handeln; Santos, S:s hamn, dit järnväg öppnades
1867, ombesörjer kaffeutskeppningen.
Saorståt Éireann [sä’rstät è’ren], namn på
Irländska republiken.
Säo Salvador [säö salvaÖå’r], stad i brasil.
staten Bahia (se d. o.).
Säo Tia’go [säö], den största av Kap-Ver-
deöarna.
Säo Tomé [säö tomä’], Säo Tomé och
P r i n c i p e, port. prov, i Guineabukten på Afri-
kas v. kust, består av öarna Säo Tomé (825 km2,
c:a 55,000 inv.) och Principe c:a 5,000 inv.;
tills, omkr. 1,100 européer, resten negrer och
biandfolk, öarna äro bergiga (Säo Tomé når
2,023 m), bördiga och ha praktfull tropisk vege-
tation. Viktigaste produkter kakao, kaffe, palm-
kärnor m. m. Huvudstaden, Säo Tomé (c:a 3,000
inv.), har järnväg till Trindade. S. tillhör Por-
tugal sedan 1471.
Säo Vicente [säö visa’nta], en av Kap-Ver-
deöarna.
Säo Vicente [säö visa’nto], Kap S., port.
Cabo de Säo Vicente, sydvästligaste udden på
Pyreneiska halvön. S. är antikens Promontorium
Sacrum. — Vid S. besegrade engelsmännen 1780
och 1797 spanska flottor.
SAP, förk. för Sveriges socialdemokratiska ar-
betareparti.
Sa’pfisk kärlek (efter Sapfo), homosexualitet
mellan kvinnor.
Sa’pfisk strof, efter skaldinnan Sapfo upp-
kallad strof av tre elvastaviga (”sapfiska”) rader
efter schemat:
åtföljda av en s. k. adonisk vers: — .
Horatius gav den sapfiska versen en fastare håll-
ning genom att alltid förlänga fjärde stavelsen
och med få undantag anbringa cesur efter den
femte, alltså:
- - - :–-l - ––––
I svensk poesi finns s. redan 1608 hos S. A.
Forsius. Vanlig blev snart en modifikation av
karaktären: s’s l s’s s’s s’s, särskilt känd
genom tonsättaren Flemings melodi till Horatius’
”Integer vitae”. — Se A. Wifstrand, ”Grekisk
metrik” (i935)-
Sa’pfo (eolisk form Psappho), det antika
Greklands största skaldinna. Redan i antiken har
smutsigt förtal fäst sig vid hennes namn; bör-
jan gjordes av de atenska komediförfattarna, vil-
ka icke begrepo den friare ställning, som kvin-
nan intog bland eolerna. Sagomotiv överflyttades
till S.: förföljande den sköne ynglingen Faon,
som blivit henne otrogen, mot Sicilien, skall hon i
kärlekskval ha störtat sig i havet från den leu-
kadiska klippan. Slutligen, t. ex. hos Ovidius,
blev hon hängiven åt ”lesbisk kärlek”. S. levde
i Mytilene på Lesbos i slutet av 600- och bör-
jan av 500-talet f. Kr. och tillhörde en adlig
familj. Hon var förmäld och samlade omkring
sig i sitt hus unga flickor, som hon undervisade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
