Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandels, 2. Gösta - Sandelträ - Sandemar - Sandemose, Aksel - Sande,r Fredrik - Sandfeld, Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Sandelträ—Sandfeld
698
2) Axel Gösta Fabian S., den föreg:s bror-
sons sonson, målare (1887—1919). Han stude-
rade i Konstnärsförbundets skola, kom till Paris
1907, vistades sedan omväxlande där, i Sydfrank-
rike, Stockholm, på svenska västkusten och i
Spanien, där han dog. I Stockholm deltog S. i
gruppen De ungas utställning 1909 med porträtt
m. m., utställde sedan figurer i landskap, badan-
de, stadsmotiv. Hans uttryckssätt var starkt på-
verkat framför allt av van Gogh och Edvard
Munch; det bärande i hans målningar var den
starka måleriska begåvningen. Färgen är pålagd
i breda, summariska drag. Arbeten av S. fin-
nas i Nationalmuseum i Stockholm, i Göteborgs
museum och Nasjonalgalleriet i Oslo. — Litt.:
G. Serner, ”G. S.” (1941); C. Nordenfalk,
”Konstnärer i Kungälv” (1946).
Sandelträ. Med detta namn avses vanl. ”rött
s.”, som är kärnveden av Pterocarpus santalinus
(fam. Leguminosae, underfam. Papilionatae), ett
högväxt träd, inhemskt på ostindiska fastlandet,
Ceylon och Filippinerna. Den röda sandelveden
kommer i handeln antingen i stora, blodröda
block el. också söndermald till ett mer el. mindre
fint, vackert rött pulver, sandel. Det i veden
förekommande färgämnet är en organisk syra,
santalin, santalsyra el. sandelrött.
Drogen nyttjas till färgning av vissa läkemedel.
De tyngsta, mörkt röda styckena av kärnveden
(s. k. kaliaturved, kaliaturträ, ka-
lia tur h o It s) användes till finare snickeri-
arbeten m. m. (jfr Drakblod). Kambalträ
(eng. camwood) är ett rött, sandelliknande trä-
slag, vars moderväxt är Baphia nitida (Väst-
afrika) och som brukas som s. — Om vitt
el. gult s., se Santalum.
Sandemar, gods i österhaninge sn i Söder-
manland, på kusten av Södertörn 2 km v. om
Dalarö, omfattar med underlydande i österha-
ninge och Dalarö socknar 6,219 har, därav 1,079
åker. Slottet av trä i två våningar byggdes i
tessinsk stil på 1690-talet samt omges av stor
och vacker park. Under unionstiden tillhörde S.
Tyska orden i Livland och kom 1467 i Erik
Axelsson Totts hand. På 1600-talet ägdes det
inom ätterna Oxenstierna, Bonde och Falkenberg.
1738 köptes godset av lagman C. Wattrang, som
gjorde det till fideikommiss inom sin ätt. 1827
Sandemar.
övergick fideikommisset till ätten Brauner-
hielm.
Sandemose [sa’ne-], A k s e 1, dansk-norsk
författare (f. 1899). S. är född i Nyköbing i
Jylland och kom tidigt ut i världen. Han de-
buterade 1923 med novellsaml. ”Fortællinger fra
Labrador” och utgav i fortsättningen en rad
skildringar med motiv främst från havet, bl. a.
”Klabavtermanden” (1927) och ”Ross Dane”
(1928; sv. övers. ”Nybyggare i Alberta”, 1948).
S. hade under tiden
lärt känna den freuds-
ka människotolkning-
en och den nya ame-
rikanska s. k. hård-
kokta människoskild-
ringen, som utöva-
de ett djupgående
intryck på honom.
1930 bosatte han sig
i Norge, blev norsk
medborgare och bör-
jade skriva på norska.
Han blev beaktad för
romanen ”En sjömann
går iland” (1931; sv.
övers. 1935) och väckte stort uppseende med forts.
”En flykting krysser sitt spor” (1933; sv. övers.
I934)> en hänsynslöst öppen individualpsykolo-
gisk studie över en mördare med skarp social
satir. Han fullföljde skildringen i ytterligare
två böcker, liksom de föreg. byggda på person-
liga upplevelser, ”Der stod en benk i haven”
(1937), en pubertetsskildring, och ”Brudulje”
(1938). Sjöromanen ”Vi pynter oss med horn”
(1936; sv. övers. 1937) är en inträngande stu-
die över primitivt själsliv, spec. i fråga om det
sexuella. S. måste under den tyska ockupatio-
nen av Norge under 2:a världskriget fly till
Sverige. Här utgav han ”Det svundne er en
dröm” (1944; sv. övers, s. å.; no. uppl. 1946),
en skildring från ockupationens Norge. Svagare
äro S:s senare romaner ”Tjærehandleren” (1945;
sv. övers. 1946), ”Alice Atkinson og hennes els-
kere” (1949) och ”Eventyret fra Kong Rhascall
den syttendes tid og en palmegrönn öy” (1950).
S. räknas som en av de mest betydande förf, i
nyare norsk litteratur.
Sander, Nils Fredrik, författare, ämbets-
man (1828—1900), fil. dr i Uppsala 1857, ingick
1856 i Ecklesiastikdep., där han 1882—93 var
kansliråd och byråchef. 1866—74 var S. ama-
nuens vid konstavd. i Nationalmuseum. 1853 fick
han Sv. akad:s stora pris för sånger ur cykeln
”Den fallande stjernan” (1858) samt utgav 1856
och 1890 diktsamlingar. Grundläggande var S:s
verk ”Nationalmuseum” (4 dir, 1872—76). Han
verkställde övers, av nygrekiska dikter m. m.
och skrev en monogr. över C. F. von Breda
(i ”Sv. akad:s handl. ifrån år 1886”, 10, 1’896).
Led. av Sv. akad. (1889).
Sandfeld [sa’nfel], Jens Kristian, dansk
språkforskare (1873—1942). Han blev docent vid
Köpenhamns univ. 1905 och prof, i romansk fi-
lologi där 1914. S., som var en skarpsinnig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
