Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samland - Samlaren - Samlingslokaler - Samlingsregering - Sammanbindningsbana - Sammanbindningsbanan - Sammanbragta barn - Sammanläggning - Sammansättning, sammansatt ord, kompositum - Sammanträffande av brott - Sammanvuxna individer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Samlaren—Sammanvuxna individer
676
Kurische Nehrung kallas Bärnstenskusten (jfr
Palmnicken). S. har talrika havsbad. Huvudort
är Königsberg (Kaliningrad).
Samlaren, tidskrift, utg. av Svenska littera-
tursällskapet.
Samlingslokaler. Med fritidssysselsättningarnas
och föreningslivets ökade utbredning har behovet
av s. blivit allt större. I viss mån ha kommunal-
rum (sockenstugor) och skolor upplåtits som s.,
men till sin huvuddel äro dessa ett resultat av de
folkliga organisationernas arbete. En inventering
av Sveriges s. gjordes 1938, varvid redovisades c:a
6,000 missionshus, församlingshem och liknande
samt c:a 4,000 s. av andra slag, över 400 kom-
muner saknade vid denna tidpunkt andra s. än mis-
sionshus och skolor. Av s. torde c:a 1,500 vara
uppförda av nykterhetsföreningar (ordenshus),
c:a 1,100 av arbetarrörelsens organisationer (Fol-
kets hus) och c:a 300 av bondeorganisationer
(bygdegårdar). För att stödja anordnandet av s.
inrättades 1942 Statens nämnd för sam-
lingslokaler (SFS 913/42). Denna utdelar
lån och bidrag för uppförande el. renovering
av s.
Samlingsregering, en ministär, som består av
representanter för alla (större) parlamentariska
partier, medan en koalitionsministär icke har sam-
ma breddning. S. ha förekommit i England under
båda världskrigen; i Sverige tillsattes i samband
med unionskrisen 1905 Lundbergs s. och fungerade
under 2:a världskriget P. A. Hanssons s.
Sammanbindningsbana. 1) S. i Stockholm
från Södra stationen på V. stambanan genom tun-
nel och över Mälaren på broar till dåv. Norra
stationen vid N. Bantorget, ändstation för N.
stambanan. Till S. räknas även anläggningen av
Stockholms centralstation, huvudsaki. på i Klara
sjö utfylld mark.
2) Benämning på statsbanelinjer, som utgöra
föreningslänkar mellan olika stambanor, t. ex.
Mjölby—Hallsberg—Krylbo, som förenar N., V.
och S. stambanorna, Falköping C—Nässjö mellan
V. och S. stambanorna, urspr. betraktad som en
del av S. stambanan, och Hässleholm—Markaryd
—Veinge mellan S. stambanan och Västkust-
banan.
Sammanbindningsbanan (jfr föreg. art.),
(skämtsam) benämning på det långa galleri i
riksdagshuset, som förenar de båda kamrarnas
lokaler.
Sammanbragta barn kallas sådana barn, som
varken ha gemensam far el. mor, men där det
enas far är gift med det andras mor, och som
därför ofta tillbringa sina yngre år i samma hem
och stundom äga gemensamma halvsyskon. Rätts-
ligen äro s. icke i släkt el. svågerskap med var-
andra.
Sammanläggning. 1) S. av fastigheter.
På landet kunna dylika sammanläggas enl. lag
18/e 1926. De viktigaste förutsättningarna för s.
äro, att fastigheterna äro i samma ägares hand,
att de ej äro belägna inom olika socknar el. andra
förvaltningsområden, att ägaren erhållit lagfart
å fastigheten samt att fastigheternas intecknings-
förhållanden bringats i samklang med varandra.
S. kan även ske med del av annan fastighet och
i samband med laga skifte. — I stad kunna sam-
manläggas områden, som enl. fastställd tomtindel-
ning utgöra tomt, samt stadsägor enl. i huvudsak
samma villkor som för fastighet på landet.
2) S. av aktier innebär, att två el. flera ak-
tier sammanslås till en aktie. S. beslutas av bo-
lagsstämma enl. regler i Aktiebolagslagen § 222.
3) S. av straff el. förening av
straff (kumulation) förekommer i svensk
straffrätt efter 1939 blott på straffverkställig-
hetsstadiet. Orsaken härtill är, att gemensamt
straff numera i regel skall ådömas, så snart
någon skall dömas för flera brott. Har emel-
lertid, av en el. annan anledning, någon genom
olika lagakraftägande utslag dömts till frihets-
straff, skola straffen förenas med varandra enl.
eljest gällande regler för ådömande av gemen-
samt straff (sammanträffande av
straff, straffkonkurrens). Om Fång-
vårdsstyrelsen finner, att beslut erfordras om s.
av straff, skall förhållandet anmälas för åkla-
gare, som har att föra talan härom vid en av
de domstolar, som först avgjort något av målen.
Domstolens beslut innebär, att gemensamt straff
ålägges för de brott, som avses med de förut
ådömda särskilda straffen.
Sammansättning, sammansatt ord, k om-
p o’s i t u m, sådant ord, som genom sin form hän-
visar på två (el. flera) i det samtida språket
befintliga ord, vilka äro förutsättningen för dess
bildning, t. ex. sy-nål, god-känna — i motsats mot
enkelt ord, simple x, som antingen ej hän-
visar på något annat ursprungligare ord, t. ex.
sy, god, el. också förutsätter blott ett dylikt, t. ex.
tok-ig, be-ställa (avledning, der i vatum).
I svenskan kunna s. bildas med ord av alla ord-
klasser som förled el. efterled; som förled under-
gå orden flerfaldiga förändringar, t. ex. äro-full,
90//-skriva, //ärr-skådande, jwäde-visa, fyr-dela.
En s. kan ytterligare sammansättas, t. ex. lands-
tings-man, rull-förings-områdes-befähavare. S e-
p a r a b 1 a s., vilka icke sammanskrivas, äro så-
dana, vilkas leder kunna skiljas av andra ord,
t. ex. stiga (hastigt) upp; inseparabel s. är
bergstopp. Med separabla s. få ej förblandas s. k.
distanskomposita, vilkas leder alltid äro
skilda, t. ex. för hennes skull. — I accenthänse-
ende har svenskan tre typer av s.: 1) S. har
grav accent, med huvudtryck på förleden och
starkt bitryck på efterleden, t. ex. handelsbod.
2) S. har akut accent, förleden har huvudtryck,
efterleden svagt bitryck, t. ex. lä’nsman. 3) För-
ledens stavelser äro trycksvaga, efterleden har
3 s .3
huvudtryck, t. ex. förtala, tjzigutvå, Katrineholm.
— Litt.: F. Tamm, ”Sammansatta ord i nutida
svenskan” (1900); A. Noreen, ”Vårt språk”, VII
(1906—19).
Sammanträffande av brott, se Konkurrens och
Sammanläggning (av straff).
Sammanvuxna individer, se Missbildning, med
bild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
