Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saltomsättning - Saltonsjön - Saltpannor - Saltprovare, salinometer - Saltsjuderi - Saltsjöbaden - Saltsjöbadsavtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Saltons jön—Saltsjöbadsavtalet
658
Saltsjöbaden. Utsikt från Karlsbaderberget mot Restaurangholmen och
(t. v.) Grand hotell.
annat sätt för att ersätta
dessa förluster. Människans
normala dagsbehov av kok-
salt beräknas vara c:a 5 g,
vid stor utsöndring genom
svettning, i hett klimat el.
vid vissa arbeten dock betyd-
ligt mer. Av andra ämnen är
dagsbehovet c:a 1 g kalium,
1 g fosfor, 0,8 g kalcium och
0,012 g järn. Normal svensk
husmanskost tillgodoser som
regel dessa krav. Jodbrist i
födan anses vara en orsak
till den i vissa trakter före-
kommande s. k. endemiska
struman. Växande barn och
gravida el. ammande kvinnor
fordra större kvantiteter av
fosfor, kalcium och järn än
de ovan angivna. S. regle-
ras delvis på hormonell
väg.
Saltonsjön [såltan-], eng. Salton Sea, saltsjö
i s. Kalifornien, U.S.A. S., som ligger c:a 75
m u. h., är en rest av den genom Colorado River
igenfyllda Californiaviken.
Saltpannor (eng. [salt] pans), flacka, avlopps-
lösa bäcken, där det avdunstande vattnet kvar-
lämnar en saltskorpa. Namnet är urspr. sydafri-
kanskt men har även överförts till Australien.
Saltprovare, s al i nom é t e r, en areometer,
graderad så, att en saltlösnings halt direkt kan
avläsas.
Saltsjuderi, förr namn på anläggning för be-
redning av koksalt genom indunstning av havs-
vatten i öppna pannor el. för rening av råsalt
genom upprepad lösning och omkristallisation.
Saltsjöbaden, köping i Svartlösa hd (Söder-
törns domsaga), Stockholms län (Södermanland),
15 km s. ö. om Stockholms centrum (se kartan
över Stockholm med omgivningar), mellan Län-
nerstasunden, Baggensfjärden och Erstaviken;
ii,4i km2; 4,836 inv. (1954). S. är en bad-,
sport- och rekreationsort samt en exklusiv villa-
förort till Stockholm. Det är beläget i en vac-
ker och omväxlande skärgårdsnatur; vidare är
havsvattnets salthalt här relativt hög. Dessa
naturförhållanden ha varit avgörande för S:s
uppkomst. 1891 inköpte bankdir. K. A. Wal-
lenberg området av fideikommisset Erstavik, och
1893 överlät han det på det samtidigt bildade
Järnvägs-ab. Stockholm—Saltsjön, som de när-
mast följ, åren styckade en stor del därav till
villatomter, fullbordade järnvägen (1893) samt
byggde Grand hotel, Grand restaurant, kallbad-
hus, vattenverk och kajer (allt 1893), skidbacke
(1894), Samskolan och Badhotellet (1903). 1909
utbröts S. ur Nacka kommun som egen kom-
mun och köping, och sedan 1913 utgör det egen
församling; det är nu pastorat inom Södertörns
kontrakt, Stockholms stift. — Genom havsvikar
åtskilj as S :s olika delar: Neglingeön,
Garvkroken, Älgö, Solsidan, T a 11-
by, Neglinge, Baggensudden, I g e 1-
b o d a, Skogsö och G å s ö. Denna splittring
har hindrat uppkomsten av ett gemensamt city,
och sluten höghusbebyggelse saknas. En- till
tvåvånings trähus med stora tomter dominera.
Ung. halva arealen utgöres ännu av obebyggd
skogsmark. I den äldsta stadsdelen, Neglingeön,
ligga de största monumentalbyggnaderna: de
slottsliknande Grand hotel och Grand restaurant
(ägare till båda är Saltsjöbadens hotell ab.), ri-
tade av E. Josephsson, och det sex våningar höga
Badhotellet, fysikalisk badanstalt och rekreations-
hem (ägare: ab. Saltsjöbadens badhotell). I Neg-
linge ligger kommunalhuset och i Tattby Uppen-
barelsekyrkan (fullbordad 1913), vilka båda be-
kostats av K. A. Wallenberg; kyrkan, som är
ritad av F. Boberg, har smyckats av bl. a. C.
Milles (kopparportar m. m.) och O. Hjortzberg
(freskomålningar). En höjd i Garvkroken krönes
av Stockholms observatorium, även det en dona-
tion av K. A. Wallenberg. Av övriga anlägg-
ningar i S. må nämnas Samskolan (kommunal;
omfattar realskola och gymnasium), Kooperativa
förb:s skola Vår gård, Ersta havsbad, idrotts-
plats, golf- och tennisbanor, den 66 m höga skid-
backen, slalombana och kälkbacke. Flertalet inv.
i S. ha sitt arbete i Stockholm. S. är livligt be-
sökt både vinter och sommar; Grand restaurant
är ett av huvudcentra för segelsporten i Stock-
holms skärgård och hyser klubblokaler för Kungl.
svenska segelsällskapet. Industrien omfattar hu-
vudsakl. sex båtvarv, av vilka det största är
Neglingevarvet ab. S. har goda förbindelser med
Stockholm genom den 15 km långa normalspåriga
och elektrifierade Stockholm—Saltsjöns järnväg
med grenen Igelboda—Solsidan (öppnad 1913)
och ändstationer i S. och vid Slussen i Stock-
holm ; sommartid finnes även båtförbindelse med
Stockholm. — Litt.: G. Lindberg, ”Uppenbarelse-
kyrkan i S. 1913—1938” (1938); B. Söör, ”Stu-
dier i S:s stadsgeografi” (i Ymer, 1944).
Saltsjöbadsavtalet, se Huvudavtalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
