Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosersberg - Roses legering - Rosett (bandknut) - Rosett (mineral) - Rosette, Rosetta (stad) - Rosette-stenen - Rosettfönster - Rosfeber, ros - Rosinante - Rositten - Roskarl - Roskilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Roses legering—Roskilde
242
1680—90-talen i praktfull ba-
rock med magnifika trädgår-
dar. Arkitekt var i huvudsak
N. Tessin d. y. Åren efter
1797 genomgick R. en sista
omgestaltning efter G. af
Sillens ritningar och blev
härigenom, framför allt till
det inre, det bästa exempel
vi äga på övergången mellan
gustaviansk stil och nyantik.
Bland interiörerna må nämnas
Stora salongen med dörröver-
stycken av Fr. Westin, Karl
XIII:s sängkammare med
kungaporträtt av Lundberg,
Pasch d. y., Breda och Wert-
müller samt Hoglandssalen
med Desprez’ tavla över det
bekanta sjöslaget. R., som
1757 genom byte kommit i
statens ägo, innehades 1762—1818 av Karl (XIII)
och beboddes 1844—60 av änkedrottning Desi-
deria. Till R. är sedan 1876 inf.-skjutskolan för-
lagd. — Litt: N. G. Wollin, ”R.” (1930).
Roses legering [rå’zas], se Lättsmälta lege-
ringar.
Rose’tt (fr. rosette, dimin. av rose, ros), band-
knut, som till formen påminner om en ros,
bandros.
Rose’tt, miner., se Ädelstenar.
Rosette [fr. utt. råzä’t], Rosetta, arab.
Rashid, stad i Nildeltat, vid Nilens v. mynnings-
arm, Rosettaarmen, 15 km från Medelhavet; c:a
30,000 inv. — Jfr Rosette-stenen.
Rosette-stenen [sv. utt. råsä’tt-], fornegyp-
tisk inskrift, kopia av ett dekret om gudomliga
hedersbevisningar åt Ptolemaios V Epifanes och
hans föregångare, utfärdad på ett prästmöte i
Memfis i mars 196 f. Kr. med anledning av
Ptolemaios V:s kröning. Inskriften är avfattad
på egyptiska och grekiska, den förstn. i 2 red.:
i hieroglyfer och demotisk skrift. R. anträffa-
des 1799 av en fransk officer vid uppförandet
av Fort Julien nära Rosette. Vid den franska
expeditionshärens kapitulation 1801 blev R. över-
lämnad till engelsmännen och 1802 överförd till
British Museum. R. har varit nyckeln till tolk-
ningen av den fornegyptiska skriften. Den svens-
ke diplomaten och orientalisten J. D. Åkerblad
bestämde de demotiska tecknen för de i den
grekiska red. förekommande personnamnen; 1814
framlade den engelske naturforskaren Th. Young
en övers, av den demotiska delen och bestämde
några år senare en rad hieroglyfer. Genom att
jämföra R:s hieroglyfiska och grekiska versio-
ner kunde J. F. Champollion bestämma en ny
rad hieroglyfer och genom andra inskrifter och
det koptiska språket nå till full förståelse av
den egyptiska skriften. — Litt.: E. A. W. Budge,
”The Rosetta stone” (1929).
Rosettfönster, se Hjulfönster.
Rosfeber, ros, erysi’pelas, är en akut infek-
tionssjukdom, som kännetecknas av en inflam-
mation i de ytliga hudlagren. Orsaken är en he-
Rosersberg.
molyserande streptokokk. Infektionsämnet tränger
in genom små sår el. en ofta ej märkbar spricka
i hud el. slemhinna. Den vanligaste lokalisatio-
nen är i ansiktet, där ursprunget ofta är små
sår kring näsöppningarna och kring ytterörat
(ansiktsros); hos nyfödda kan infektionen
utgå från navelsåret; på underbenet ser man
den spridas från bensår. Efter en inkubations-
tid på i regel 1—3 dagar börjar sjukdomen
plötsligt med hög feber, frossbrytning och sam-
tidigt el. några tim. senare en rodnad på plat-
sen för infektionsstället. Det rodnade partiet,
som ömmar vid beröring, är något upphöjt över
den friska omgivningen och skarpt avgränsat från
denna. Processen sprider sig över större el. mind-
re områden av den omgivande huden, ibland skov-
vis; recidiv äro ej ovanliga. Efter 4—8 dagar
brukar infektionen avstanna med ett ofta kritiskt
temp.-fall, men sjukdomen kan också fortfara
under veckor, angripande den ena delen av krop-
pen efter den andra, e. migräns. Ibland uppstå
på den rodnade huden stora blåsor, fyllda av
ljus, ser ös vätska, e. bullosum (blädderros).
Genomgången infektion medför ej immunitet.
Smittsamheten är föga utpräglad; infektionsäm-
net kan överföras genom direkt beröring med
fingrarna, med förbandsartiklar o. dyl. Störst äro
riskerna hos gamla och hos spädbarn. Sulfonamid-
preparaten och antibiotica, framför allt penicillin,
ha dock visat sig synnerligen effektiva; med be-
handling av dessa är risken att avlida i r. mycket
liten. — Jfr Bältros och Knölros.
Rosina’nte [rå-] (sp. Rocinante), don Quijotes
ridhäst; hästkrake, skinnmärr.
Rosi’tten [råz-], se Rezekne.
Roskarl, Morine’lla (Arenäria) inte’rpres, till
fam. brockfåglar hörande havsstrandsfågel av
traststorlek, som i Sverige förekommer runt hela
kusten. Färgen är under vit, på bröstet svart,
f. ö. spräcklig i svart, vitt och rostbrunt. •—
Bild se nästa sida.
Roskilde [rå’skila], stad på Själland, vid
Roskilde fjord, 30 km v. om Köpenhamn, säte
för amtsrådet i R. amtsrådskreds och biskopen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
