Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenqvist, Olof - Roséns bröstdroppar - Rosenskottstekeln - Rosenstein - Rosensten - Rosenstock - Rosenstriten - Rosenthal, Moritz - Rosenthal-Porzellan A. G. - Rosenträ - Rosenvatten - Rosén von Rosenstein, ätt - Rosén von Rosenstein, 1. Nils (läkare) - Rosén von Rosenstein, 2. Nils (författare) - Rosén von Rosenstein, 3. Carl (Aurivillius) - Roseola - Rosersberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Roséns bröstdroppar—Rosersberg
240
sala 1941. R. har utg. bl. a. ”Kristendom och
ungdom” (1914), ”De fromma och gudlösa i
Psaltaren” (1917), ”Kyrkans förkunnelse och
nutidsläget” (dr-avh., 1927) och ”Finlands kyrka
i det senaste halvseklets brytningstider” (1946).
Roséns bröstdroppar, Vinum glycyrrhi’zae
opiätum, hostlindrande medicin, vars verksamma
beståndsdel är opium.
Rosenskottstekeln, A’rdis brunneive’ntris, en
växtstekel, 5—6 mm lång, svart, med gula el.
vita skenben och svagt grå vingar. Larven är
gulvit med brunaktigt huvud. R. är ett svårt
skadedjur på rosor; den lägger sina ägg i dessas
skottspetsar, vilka sedermera urholkas av larven.
Rosenstein, se Rosén von Rosenstein.
Rosensten, miner., se Ädelstenar.
Rosenstock, zool., se Hjortdjur.
Rosenstriten, Typhlo’cyba ro’sae, en art stri-
tar, omkr. 3,5 mm lång, glänsande blekgul. R.
är allmän på vilda och odlade rosor och kan
vålla skada på blad och skott.
Rosenthal [rå’zantäl], Moritz, österrikisk-
polsk pianist av judisk börd (1862—1946), elev
av Liszt, gav redan vid 14 års ålder i Wien sin
första konsert och blev en av nyare tids främsta
representanter för det virtuosmässigt-briljanta
spelet.
Rosenthal-Porzellan A. G. [rå’zantäl pår-
tsälä’n a’ktsiangazä’1/aft], Selb, Bayern, världs-
bekant firma för porslintillverkning, grundad
1897 under namnet Ph. Rosenthal & Co. A. G.
Företaget tillverkar husgeråds- och prydnadsar-
tiklar i fältspatäkta porslin och flintporslin, kera-
mik, elektriskt porslin, sanitetsgods, kemiskt pors-
lin o. s. v.
Rosenträ, värdefullt ljusrött virke. Erhålles
från i tropiska Amerika växande träd, främst
Physocalymma scaberrimum, äkta r., och Cor-
dia gerascanthus.
Rosenvatten, A’qua ro’sae, beredes av rosen-
olja och nyttjas bl. a. till ögondroppar.
Rosén von Rosenstein, ätt, adlad 1762 med
nedannämnde R.i), vars son, R.2), 1802 uppflyt-
tades i dåv. riddarklassen. Den sistn:s systersöner,
söner till prof. Samuel Aurivillius, adopterades
1773 på morfaderns adliga nummer. Ätten ut-
slocknade 1836.
1) Nils (R.) von R., läkare (1706—73). Han
blev med. adjunkt i Uppsala 1728 och 1730 med.
dr i Harderwijk. Han erhöll 1731 förordnande
att förestå O. Rudbecks professur i Uppsala.
1740 tillträdde han professuren i botanik, som
han 1742 överlät åt Linné i utbyte mot dennes
professur i praktisk medicin och föreståndarska-
pet över sjukhuset. — Som läkare intog R. obe-
stridligt främsta rummet bland samtida svenskar.
Han införde bruket av kinabarken och koppymp-
ningen och var flitig författare av populära me-
dicinska skrifter. Av R:s arbeten märkes framför
allt hans klassiska ”Underrättelser om Barns sjuk-
domar” (1764; 5:e uppl. 1851). — Jfr A. O.
Lindfors, ”Minnesord öfver R.” (1906), och upp-
sats av C. M. Fürst i Hygiea 1906.
2) Nils (R.) von R., den föreg:s son, för-
fattare, ämbetsman (1752—1824). Han ingick
1771 i Kanslikollegium, blev 1778 andre sekr. i
presidentkontoret och utnämndes 1782 till am-
bassadsekr. i Paris, där han gjorde bekantskap
med upplysningsfilosoferna, vilkas åsikter blevo
bestämmande för R:s konst- och världsuppfatt-
ning. 1784 utsågs han till kronprinsens uppfostra-
re och fick kansliråds titel; då befattningen upp-
hörde, fick R. livstidspension och landshövdings-
fullmakt. 1785—99 var han kanslerssekr. för
Uppsala univ. och 1809—22 statssekr. för eckle-
siastikärendena. Då Sv. akad. instiftades 1786, ut-
sågs R. till dess stän-
dige sekr. R. intog i
egenskap av kultusmi-
nister och akademi-
sekr. en central ställ-
ning i den svenska
vittra och vetenskap-
liga världen under mer
än trettio år. Rättrådig
och välvillig, utövade
han sin makt på ett
sätt, som gjorde ho-
nom älskad och vör-
dad av både äldre
och yngre, oppositions-
män lika väl som
rättrogna. R:s båda berömda avh. ”Anmärkningar
om vitterhet och smak” (1787) och ”Om upplys-
ningen” (1793) äro uttryck för en obetingad
anslutning till de estetiska och kulturella åskåd-
ningar, som franskklassicismen och upplysnings-
tidevarvet hyllade. Stort värde ha R:s minnes-
teckningar av Kellgren, Lehnberg, fru Lenngren,
Lidner m. fl. R:s ”Samlade skrifter” utkommo
1838 i 3 dir. — Jfr H. Schück, ”Ur N. v. Ro-
sensteins br ef samling” (1905).
3) Carl (R.) von R. (före adlandet Auri-
villius), teolog (1766—1836), doc. i Uppsala
1790, kyrkoherde i Kumla 1796, biskop i Linkö-
ping 1809, teol. dr s. å., ärkebiskop 1819, led.
av Svenska akad. s. å. R. var i hög grad repre-
sentativ för upplysningstidens typ av förvärlds-
ligade präster. I en programskrift ”Om presters
danande” (i Journal för prester, 2, 1799) utveck-
lade han en markerat utilistisk syn på prästens
uppgift, och han förblev som biskop och ärke-
biskop oförstående för det nya, som var på väg
fram inom kyrkan. Smidig och talför, gjorde R.
sig gällande även i det politiska livet alltifrån
riksdagen 1809/10, dock utan att intaga någon
verklig ledarställning.
Rose’ola, med., hudutslag, bestående av små
röda fläckar, som försvinna vid tryck och äro
uttryck för en, oftast inflammatorisk, utvidgning
av de ytligaste hudkärlen och uppträda vid olika
infektionssjukdomar, t. ex. mässling el. efter an-
vändande av olika läkemedel.
Rosersberg, kungsgård i Norrsunda sn i Upp-
land, vid mälarfjärden Skarven 8 km s. ö. om
Sigtuna; 735 har, därav 201 åker. R. bildades
på 1620-talet av riksskattmästaren greve Gabriel
Bengtsson Oxenstierna och tillhörde dennes ätt
till 1702. G. Oxenstierna uppförde 1634—38 en
stor 4-längad renässansborg, omändrad under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
