Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robespierre, Maximilien de - Robin Hood - Robinia - Robinson - Robinson, Edward G. (Emanuel Goldenberg) - Robinson, Edwin Arlingon - Robinson, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Robin Hood—Robinson
130
blev. Hans största framgång i nationalförsam-
lingen var det famösa beslutet 17 maj 1791, som
uteslöt konstituantens medlemmar från valbarhet
till lagstiftande församlingen. Sedan konstituan-
ten efterträtts av lagstiftande församlingen, stan-
nade R. i Paris, där han valts till åklagare vid
kriminaldomstolen. Ett ögonblick syntes hans po-
litiska stjärna fördunklas genom girondisternas
nationalistiska krigshets, som ryckte massorna med
sig. Hans motstånd mot kriget härrörde av fruk-
tan för hovets förbindelser med fienden. Efter
de franska vapnens
olyckliga debut kräv-
de R. konungens av-
sättning och ett natio-
nalkonvent på grund-
val av allmän rösträtt.
Revolutionen 10 aug.
1792 blev en triumf
för R., vilken jämte
Danton varit en av
ledarna. Vid de sam-
tidigt förrättade valen
till konventet blev R.
den förste bland hu-
vudstadens represen-
tanter. Han bekämpade
girondisternas krav på räfst med septembermör-
darna och försvarade morden såsom en oundviklig
följd av händelserna 10 aug. I processen mot
konungen yrkade han på dödsstraff. Girondister-
na störtades 2 juni 1793. Kort därefter ombil-
dades regeringen (välfärdsutskottet), varvid Dan-
ton avgick. 27 juli invaldes R. i välfärdsutskot-
tet, och han tog framstående del i den maktkon-
centration, som räddade republiken 1793. På R:s
förslag antog konventet lagen om Högsta vä-
sendets kult, vari Guds existens och själens odöd-
lighet erkändes (7 maj 1794). På R:s initiativ
tillkommo ”ventösedekreten” (mars 1794), som
stadgade, att ”de misstänktas” konfiskerade egen-
dom skulle fördelas bland de fattiga. R:s fall
åstadkoms genom en sammansvärjning av hans
motståndare i de’regerande utskotten, som vunno
talrika anhängare i konventet, där stark oro
väckts av ”prairiallagen” (10 juni 1794) ang.
revolutionstribunalets omorganisation. R:s oför-
siktiga uttalande 26 juli om en önskvärd förny-
else av säkerhetsutskottet och en rensning av
välfärdsutskottet och konventet kom minan att
springa. Följ, dag, 9 thermidor, beslöt konventet
hans häktning och, sedan en resning av hans an-
hängare befriat honom, att ställa R. ”utom lagen”.
R. och hans anhängare överrumplades i Hotel de
ville, och sårad i käken, möjl. från egen pistol,
fördes han i fängelse och blev följ, dag, utan
rannsakning, avrättad.
Litt.: ”Oeuvres” och ”Correspondance”, utg.
av E. Lesueur och G. Michon (hittills 6 bd,
1910—50); A. Mathiez, ”Études robespierristes”
(1917), ”Autour de R.” (1925), ”Girondins et
montagnards” (1930); A. Ording, ”Le bureau de
police du comité du salut public” (1930); F.
Sieburg, ”R.” (1935; sv. övers. 1936); J. M.
Thompson, ”R.” (2 bd, 1935).
NF XVIII —5
Robin Hood [rå’bin ho’d], hjälten i en mängd
engelska ballader. Enl. sägnen var R. en man
på Rikard Lejonhjärtas tid, som förklarades
fredlös och sedan under årtionden levde som rö-
vare i skogen Sherwood. Han var en ”ädel”
rövare, som aldrig tillät våld mot kvinnor, en-
dast tog från rika feodalherrar och gav åt de
fattiga, som han beskyddade mot deras fordrings-
ägare. I det hela var R. det förkroppsligade ut-
trycket av folkets hat mot de normandiska eröv-
rarna. Möjl. äger sägnen om R. historisk grund.
Robinia, växtsläkte, tillhörande underfam.
Mimosoideae bland baljväxterna. Den från Nord-
amerika härstammande R. Pseudacacia, som blir
ända till 20 m hög med välluktande blommor i
vackra hängande klasar, förekommer odlad och
förvildad i s. och mell. Europa. Den är även
härdig i s. Sverige.
Robinson, pseud. för O. O. U. v. Feilitzen.
Robinson [rå’binsn], Edward G. (eg.
Emanuel Goldenberg), amerikansk film-
skådespelare (f. 1893), av rumänsk-judisk börd.
Han kom i slutet av 1920-talet till Hollywood,
där han sedan många år räknas som en av fil-
mens skickligaste och mest särpräglade skåde-
spelare. Populärast blev han i bovfacket. Bland
hans filmer kunna nämnas ”Samfundets fiende”,
”Den mystiske Dr Clitterhouse”, ”Kvinnan i
fönstret”, ”Kvinna i rött”, ”Främlingen”, ”Alla
mina söner” (efter Arthur Millers skådespel),
”Natten har tusen ögon”, ”Lidelsernas hus” och
”Det farliga spelet”.
Robinson [rå’binsn], Edwin Arling-
on, amerikansk författare (1869—1935). Han
studerade en tid vid Harvard Univ., levde som
enstöring i New York, sysslade med skilda ar-
beten för att uppehålla livet, från omkr. 1910
levde han i MacDowell Colony i Peterborough,
New Haven, utåt erkänd som en av U.S.Ais
förnämsta skalder. Han gjorde sin främsta in-
sats som lyriker, personlig i språk och stil, sträng
och säker i den metriska formen. Han utgav
bl. a. ”The man against the sky” (1916), ”The
three taverns” (1920), ”Avon’s harvest” (1921),
”The man who died twice” (1924), ”Dionysus in
doubt” (1925), ”Tristram” (1927), ”Sonnets 1889
—1927” (1928) och ”Cavender’s house” (1929);
”Collected poems” (1937), 1940 utkommo ”Se-
lected letters”. — Litt.: L. Morris, ”The poetry
of E. A. R.” (1923); E. Neff, ”E. A. R.” (1948).
Robinson [rå’binsn], J o a n, engelsk natio-
nalekonom (f. 1903), lärare vid Cambridge Univ.
sedan 1931. R. är en av banbrytarna för den
moderna pristeorien. Jämte E. H. Chamberlin
och Heinrich v. Stackelberg sökte hon övervinna
de svårigheter, som förutsättningen om ren (fri)
konkurrens medför för en realistisk pristeori.
Genom att starta med monopol som utgångspunkt
visar hon i ”The economics of imperfect com-
petition” (1933), att man i sådant fall lättare
kan redovisa de avvikelser från den fullkomliga
marknad, vilken den tidigare pristeorien framför
allt uppehållit sig vid. Hon genomför teorier för
prisdiskriminering och för monopson (ensamkö-
pare) samt för ”exploateringen” av arbetskraften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
