Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ritualmord - Rituell - Ritzaus bureau - Riu-kiu-öarna, Ryu-kyu-, Liu-kiu-, Luchu- el. Luchyöarna - Riva, paddfot - Riva (stad) - Rival - Rivanol - Rivare - Rivas, Angel de Saavedra - River - Rivera, Diego - Rivera, de - Riverhead - River Rouge - Riverside - Riverso - Riverton, Stein - Rivieran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Rituell—Rivieran
118
ännu i våra dagar förekommit hos primitiva folk
i Afrika, där politisk-sociala organisationer
med r. som medel sökt vinna ett dominerande
politiskt inflytande. De engelska och franska
myndigheterna i Afrika synas ej helt ha lyckats
stävja r. — Jfr D. Chwolson, ”Die Blutanklage”
(1901); A. Hellwig, ”R. und Blutaberglaube”
(1913)-
Ritue’ll, som hör till kyrklig ritual.
Ritzaus bureau [ri’tsaus byrå’], dansk tele-
grambyrå, gr. 1866 av Erik Ritzau (1839—1903)
och från 1923 ledd av hans son L. Ritzau (f.
1885). R., som numera är utan konkurrent i
Danmark, förmedlade till 1900 nyheter även till
tidn. i Skåne. 1947 övertogs R. av ett aktiebolag,
som kontrolleras av den danska pressen.
Riu-kiu-öarna, R y u-k y u-, L i u-k i u, L u-
c h u- el. L u c h y ö a r n a, ökedja mellan Japans-
ka öarna och Formosa. R. bilda liksom alla de
östasiatiska ökedjorna en mot n. v. öppen båge.
De utgöras av topparna av en till den tertiära
vccknings zonen hörande submarin bergskedja,
som förbinder Formosas bergland med Japans.
Största höjden uppgår till 1,036 m (vulkanen
Nakanoshima). Klimatet är ytterst fuktigt och
vegetationen yppig med cycadéer och trädorm-
bunkar. De 55 öarna bilda nu de japanska för-
valtningsområdena Okinawa och Kagoshima med
en total areal av 2,386 km2, c:a 577,000 inv.
(1930). Största staden är Naha på Okinawa.
öarna annekterades 1879 av Japan. 1945—52
administrerades de av amerikanerna.
Riva, p a d d f o t, Asperügo procu’mbens, en
till fam. Borraginaceae hörande, nedliggande el.
klättrande ettårig ört med sträva blad och små,
mörkblå blommor. Växer mindre allmänt vid går-
dar. Efter blomningen tillväxer fodret starkt och
påminner till sist om en paddfot.
Ri’va, stad och vinterkurort i Sydtyrolen, Ita-
lien, i storslagen alpnatur vid Gardasjöns n.
ända; c:a 10,000 inv. Livlig turisttrafik.
Riväl, medtävlare (särskilt om någons kärlek).
— Rivalisera, tävla; eftersträva något i
tävlan med en el. flera andra. — Rivalitet,
tävlan.
Rivanol [-å’l], gult, kristalliniskt, i vatten lätt-
lösligt pulver. Användes som antiseptiskt medel
vid lokala varbildningar och som gurgelvatten vid
halssjukdomar.
Rivare. 1) Maskintekn., benämning på juste-
ringsbrotschar o. dyl. — 2) Vägbyggn., se Väg-
maskiner.
Rivas [ri’coas], Angel de Saavedra, her-
tig av R., spansk statsman och författare (1791—
1865). R. var en av de första och mest lysande
representanterna för den romantiska skolan i Spa-
nien. Påverkad av den engelska romantiken, skrev
R. sitt stora nationella medeltidsepos ”El moro
expösito” (1834), en legend i tolv romanser; av
hans övriga omfattande och lysande litterära pro-
duktion må här endast nämnas dramat ”Don
Alvaro” (uppf. 1835), som i betydelse jämförts
med Hugos ”Hernani”. R:s ”Obras” utgåvos av
R:s son (7 bd, 1894—1904).
River [ri’va], eng., flod.
Rivera [ricoä’ra], D i e g o, mexikansk målare
(f. 1886), den kanske mest omskrivne förnyaren
av den mexikanska freskokonsten. Sin konstnär-
liga utbildning fick R. dels vid San Carlos’ konst-
akad. i hemlandet, dels (1907—21) i Europa. Stor
betydelse för R:s kommande verksamhet som
monumentalmålare fingo hans studier av äldre
italiensk freskokonst och hans kontakt med för-
grundsfigurerna inom kubismen, ss. Picasso,
Braque och Gris. Efter hemkomsten anslöt sig
R. till det 1922 bildade ”Syndikatet”, en samman-
slutning av målare, skulptörer och industriarbe-
tare, som ivrade för nationell mexikansk konst.
På de väldiga murytor, som ställdes till R:s för-
fogande, skildrade han Mexicos historia, veten-
skapens framsteg, den mexikanska revolutionens
seger över kapitalismen och bourgeoisien med
lidelsefullt socialt patos. R:s politiska ställnings-
tagande till förmån för kommunismen även i
sin konst har gjort, att fresker som de i Rocke-
feller Center och Hotel Reforma, Mexico City,
efter fullbordandet förstörts av uppdragsgivarna.
Bland hans övriga freskoarbeten må särsk. näm-
nas de i undervisningsministeriet, Mexico City
(1923—29), California School of Fine Arts, San
Francisco (1931), Detroit Institute of Arts (1932)
och konstakad. i Mexico City (1934). — Se bild
vid Mexico, sp. 909. — Litt.: B. D. Wolfe, ”D.
R” (1939).
Rivera [riæä’ra], d e, se Primo de Rivera.
Riverhead [ri’vahed], ort på ö. Long Island
med ett 150-tal mottagningsantenner för bl. a.
transatlantisk radiotrafik; anläggningarna tillhöra
Radio Corp. of America. Jfr Rocky Point.
River Rouge [ri’va rö’$], v. förstad till De-
troit (se d. o. och Ford Motor Co.).
Riverside [ri’vasaid], stad i s. Kalifornien,
U.S.A., i centrum av Kaliforniens förnämsta
fruktodlingsdistrikt; c:a 50,000 inv.
Rive’rso [-så], it., mus., omvänt; i äldre fuga-
sats benämning för ett tonstycke, som kan utföras
fram och baklänges (kräftkanon).
Rfverton, S t e i n, pseud. för den norske förf
Sven Elvestad (se d. o.).
Rivieran [el. -ä’-], it. la Riviera, fr. la Rivière
(”stranden”, ”kusten”, av lat. riparia, till ripa,
strand), s. ö. Frankrikes och n. v. Italiens bergiga
medelhavskust. Stundom räknas R. från Pisa i ö.
ända till Marseille i v., men vanl. låter man den i
ö. sluta vid Spezia och i v. vid Toulon, stundom
vid Cannes. R. delas i två huvuddelar, den
franska och den italienska R. Den förra
består av en v. del till Cannes i ö. och en ö. del,
Cöte d’Azur (Azurkusten; se karta vid Mo-
naco), medan italienska R. delas i Riviera
di Levante i ö. och Riviera di Po-
n e n t e i v. Gränsen mellan dessa plägar
förläggas till Genua, någon gång till Savona.
Italienarna låta Riviera di Ponente ibland om-
fatta även Cöte d’Azur. Den franska R. be-
står av tre naturliga huvuddelar. Den v., mellan
Étang de Berre och Toulon, är en bergig kust,
uppbyggd av omväxlande hårda kalkstenar och
lösa märglar och sandstenar, sammanskj utna i
korta och breda veck, i vilka havet efter sänk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
