Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revolver - Revolverjournalistik - Revolverkanon - Revorm - Revormsgräs - Revstek - Revsund - Revsundssjön el. Revsunden - Revue - Revue des Deux Mondes - Revy - Revär - Rex - Rexed, Bror - Rexister - Rexius, Gunnar - Reykdœlasaga - Reykjanes - Reykjavík
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935 Revolver-
Revolver [-å’l-] (av eng. revolve, svänga, vrida
omkring), i) Tekn., roterbar verktygshållare för
flera verktyg och motsv. successiva
arbetsopera-tioner, spec. vid härför särsk. inrättade svarvar
(r.-svarvar) och automater.
2) Se Handeldvapen, sp. 833.
Revolverjournalistik, journalistik, som frossar
i gärna skandalbetonade sensationer.
Revolverkanon, krigsv., se Kulspruta, sp. 12 f.
Revorm, med., se Ringorm.
Revormsgräs, bot., se Skelört.
Revstek, ryggstycke av oxen med främre delen
av oxharen och en bit av revbenen.
Revsund, sn i Jämtlands ö. domsaga, kring n.
och mell. Revsundssj öns (se d. o.) natursköna
sjösystem; 448,10 km2, 2,610 inv. (1953).
Skog-täckta platåer och dalbebyggelse. 1,060 har åker.
Vid statsbanan Bräcke—Storlien ligga
industrisamhällena Gällö (749 inv. 1951),
Pilgrimstad (279 inv.) och S t a v r e (264 inv.) med
träindustri m. m. Pilgrimstad var under
medeltiden vilställe för pilgrimer på väg till Nidaros.
Nuv. kyrkan uppf. 1876. Ingår i R:s, Sundsjö
och Bodsjö pastorat i Härnösands stift,
Östersunds kontrakt. — Litt.: P. Persson, ”R:s sn”
(2 bd, 1923—36). R. utgör tills, m. Sundsjö och
Bodsjö storkommunen Revsund; 1,558,10 km2,
5,356 inv. (1953)-
Revsundssjön el. R e v s u n d e n, ö. Jämtlands
(se karta vid d. o.) största sjö och Gimåns
källsjö, består av flera nästan skilda fjärdar kring
ön Ammern (se d. o.); 51 km2 (oberäknat
Am-mern), 288 m ö. h.
Revue [ravy’], fr., granskning; översikt (se
Revy); titel på åtskilliga franskspråkiga
tidskrifter.
Revue des Deux Mondes [ravy’ de dö’
må’dl, fransk halvmånadsskrift för litteratur,
historia, politik m. m., urspr. uppsatt 1829. Den
leddes från 1831 av F. Buloz, som vidgade dess
program och förstod att till R. knyta en rad av
Frankrikes främsta skriftställare, ss. P. Mérimée,
A. de Vigny, G. Sand, E. Fromentin, H. Taine
och E. Renan. 1877—92 utgavs R. av Ch. Buloz,
vars efterträdare, F. Brunetière, redigerade tidskr.
i en konservativ, katolskvänlig anda, som den
behöll i fortsättningen. R. upphörde 1944 men fick
1946 en forts, under namnet Hommes et mondes.
— Litt.: ”Cent ans de vie frangaise å la R.”
(1929)-
Revy (fr. revue), ofta namn på militär parad;
översikt; i denna betydelse ofta tidnings- och
tidskriftstitel; ett slags scenstycken, som ha en
lös dramatisk form och vari ingå sånger och
danser, varjämte själva den rika och fantasifulla
utstyrseln utgör en huvudsak.
Revär, i byxtyg invävd list, vilken på de
färdiga plaggen pryder sömmen på yttersidan (t. ex.
på frack- och uniformsbyxor).
Rèx, lat., konung.
Rexed, Bror Anders, anatom (f. 1914 19/e),
med. dr och doc. i histologi 1945, prosektor 1947
vid Karolinska inst., prof, i anatomi, särsk.
makro-skopisk anatomi, vid Uppsala univ. 1954; sekr.
i Statens medicinska forskningsråd 1951. Han har
-Reykjavik 936
utg. ett flertal arbeten i histologi och
neuro-fysiologi.
Rexi’ster, politiskt parti i Belgien, urspr. av
katolsk och kristligt social inställning, med tiden
allt mer och slutl. öppet fascistiskt. Rörelsen
startade under namnet Rex och med mottot ”Christus
rex” i anslutning till en av Léon Degrelle sedan
1932 utgiven tidskr. Rex. Själva partiet
grundades 1935 av Degrelle (se d. o.). Det upplöstes
efter Belgiens befrielse 1944.
Re’xius, Gunnar, statsvetenskapsman (1886
—1918), fil. dr 1911, doc. i statskunskap i
Uppsala s. å., kallades till prof, vid Åbo akad. 1916
men hann aldrig tillträda platsen. R:s förnämsta
skrifter äro ”Stahls lära om den konstitutionella
staten” (gradualavh.), ”Det svenska
tvåkammar-systemets tillkomst och karaktär” (1915), ”Geijers
af fall” (s. å.), ”Presidentmaktens renässans i
Förenta staterna” (1916), ”Studier i Frankrikes
författningsproblem” (1917) och ”Studier
rörande striden om finansmakten under Karl XIV
Johan” (s. å.). R. hann under sin korta levnad
göra en betydande insats inom statsvetenskapen.
Reykdælasaga [re’jkdöla-], fornisländsk saga
om ätterna i Reykj adalen på n. Island och deras
inbördes fejder under senare hälften av 900-talet.
R. anses tillkommen omkr. 1200. R. är utgiven
av B. Sveinsson (1923).
Reykjanes [re’jkja-], ”Röknäset”, Islands
sydvästligaste halvö, c:a 60 km lång, begränsande
Faxaflöi i s. R. fylles till större delen av 500—
600 m höga platåer, täckta av lava. Man känner
c:a 30 vulkaner med minst 700 kratrar; blott 4
ha haft utbrott i historisk tid. Varma källor
finnas på flera ställen.
Reykjavik [re’jkja-] (”rök-vik”, efter
ångpe-larna från de varma källorna), Islands huvudstad,
belägen vid Faxaflöi på Islands sydvästkust;
57,000 inv. (1951; 39% av Islands befolkning).
R:s omgivningar äro ett vegetationsfattigt
moränområde, men utsikten är storslagen mot en
halvcirkel av berg. — Den norske landnamsmannen
I. Arnarson anlade Islands första permanenta
bosättning i R. 877. På 1700-talet växte
orten ut till ett mindre samhälle, som 1786
fick köpstadsrättigheter. Folkmängden har mer
än tredubblats under de tre sista årtiondena.
Den snabba tillväxten har framkallat en
stadsplanering på lång sikt, varför bebyggelsen
ännu är delvis osammanhängande. Husen äro
byggda i villastil, de flesta av betong. Vid
en öppen plats i stadens centrum ligga
domkyrkan, alltingshuset, telegrafverket och landets
största hotell, v. därom den vackert belägna
katolska kyrkan i gotisk stil. I närheten av platsen
för R:s första bebyggelse ligga de nya
regeringsbyggnaderna, nationalbibl. och den 1950 färdiga
nationalteatern. På en höjd mitt i staden ligger
Einar Jönssons museum och finnes en staty (gåva
av U.S.A:s regering) över den isländske
sjöfararen Leif Eriksson samt flera moderna
skolbyggnader. En dominerande byggnad ö. därom
inhyser navigationsskolan och meteorolog.
observa-toriet. Invid en liten sjö i stadens mitt ligger
univ.-kvarteret. De flesta av byggnaderna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
