Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revisor - Revkalk(sten) - Revning - Revokation - Revolaks (Revolax) - Revold, Axel - Revolt - Revolution - Revolutionstribunalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Revkalk(sten)—Revolutionstribunalet
934
gäller även bolag, vars aktier el. utgivna
obligationer äro börsnoterade. Revisionen skall ej
inskränkas till räkenskaperna utan skall också gälla
styrelsens och verkst. dir :s förvaltning. Den
löpande räkenskapsgranskningen kan även utföras
av särskild, av styrelsen utsedd siffergranskare.
Senast två veckor före ord. bolagsstämma skola
r. till styrelsen överlämna
revisionsberättelse, vilken förutom redogörelse för r :s
granskning skall innehålla uttalande ang.
fast-ställelse av balansräkningen, ang. ansvarsfrihet
för styrelse och verkst. dir. samt ang. föreslagen
disposition av vinst (resp, täckande av förlust).
— Betr, ekonomiska föreningar, banker och
försäkringsbolag gälla regler liknande dem för
aktiebolag. I ekonomisk förening får enl.
1951 års föreningslag även viss juridisk person
utses till r., näml, sammanslutning med ändamål
att handha gemensamma uppgifter för föreningar,
i den mån denna sammanslutning inrättat särskilt
revisionsorgan.
Revkalk (sten), geol., vanl. helt oskiktad
kalksten, uppbyggd av koraller, hydrokoraller,
bryo-zoer, kalkalger el. andra vid underlaget
fastvuxna, kalkbildande djur och växter. Typisk r. äro
kalkstensklumparna i Gotlands klintar,
leptaena-kalken i Dalarne och korallkalken i Skånes och
Danmarks danien.
Revning. 1) (Kam.) Jordens värdering för
skattläggning, i äldre tider genom uppmätning
av jordens ungefärliga areal el. genom
uppskattning av grödans myckenhet.
2) (Sjöv.) Se Reva segel.
Revokatiön, i Frankrike termen för en
stats-funktionärs avsättning. Utvecklingen har under
3 :e republiken alltmer gått i riktning mot en
inskränkning av r. — R. betecknar även
kommit-tenters återkallelse av folkrepresentationens medl.
I denna form förekommer r. numera dels i några
schweiziska kantoner, där den avser
representationen som helhet el. medl. från ett visst
valdistrikt (Abberufung), dels i några delstater i
U.S.A., där den innebär, att en led. av
legisla-turen, liksom även en ämbetsman, skall ställas
under omval, om viss procent av valmännen så
begär (recall).
Re’volaks (Revo lax), fi. Revonlahti,
kommun i Uleåborgs län, Finland, ö. om Brahestad;
218 km2, 1,400 inv.; finsktalande. Vid Revolaks
kyrka besegrade J. A. Cronstedt 27A 1808 med
Savolaksbrigaden en rysk styrka under befäl av
Bulatov.
Re’vold [-vål], Axel Julius, norsk målare
(f. 1887), blev 1908 elev hos Henrik Sörensen i
Oslo, senare hos Matisse o. a. i Paris. Sedan R.
1918 segrat i tävlan om väggmålningar i
börshuset i Bergen, studerade han freskoteknik i Paris
och Italien, varefter han 1920—23 utförde
börsdekorationerna. Dessa i en stram
kubistisk-expres-sionistisk stil uppbyggda dekorationer beteckna ett
genombrott för det nutida, högtstående norska
monumentalmåleriet. Som prof, vid konstakad. i
Oslo 1925—41 har han starkt påverkat yngre
målare. I sin senare produktion som staffli- och
muralmålare anknöt R. närmare till renässansens
Axel Revold: Skeppsfarten och industrien. Fresk i
festgalleriet i Oslo nya rådhus, 1938—42. Se även bild 18
å pl. vid Norsk konst.
formtradition. Bland hans talrika utsmyckningar
för kyrkor och offentliga byggnader kunna
nämnas de i Haslum kyrka (1925) samt freskerna i
Herslebs skola (”Geografien”, 1927), i
Deich-manska bibi., Oslo (1932), och i Oslo univ.-bibl:s
trapphall (”Voluspa”, 1933). I Oslo nya rådhus’
festgalleri har R. utfört två väggfresker i
lysande blått och rött, ”Skeppsfarten och industrien”
samt ”Fiske och jordbruk” (tävling 1938),
sammanfattande R:s viktigaste motivkretsar, modernt
arbetsliv och nordnorsk natur. — Litt.: Kort
monogr. av J. H. Langaard (1933).
Revolt [-åTt] (fr. révolte), upplopp, uppror.
— Revoltera, göra uppror; uppröra.
Revolution (av lat. revo’lvere, återupprulla),
omstörtning; statsvälvning. Astr., en himlakropps
omlopp kring en centralkropp. — Mat., dets. som
rotation. — Revolutionera, göra r.,
omstörta. — Revolutionär, som innebär el.
syftar till r., deltagare i r.
Revolutionstribunalet (fr. tribunal
révolu-tionnaire), fransk revolutionsdomstol, som
upprättades av konventet i mars 1793 för att
undersöka ang. stämplingar mot revolutionen och
straffa dess motståndare och som fick namnet r.
i okt. s. å. under processen mot girondisterna.
Dess fruktade allmänne åklagare var
Fouquier-Tinville. Efter Robespierres fall blevo
Fouquier-Tinville och 15 av r:s bisittare avrättade i maj
1795, och samma månad avskaffades r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
