- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
903-904

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Restif de la Bretonne, Nicolas Edme - Restituera - Restitution - Restitutionsediktet - Restitutionskärna - Restkväve - Restless legs - Restlängd - Restriktioner - Retriktiv - Reststrålar - Resultant - Resumé (resymé) - Resurs - Resvirke - Reszke, Jean de och Éduard de - Resårer - Retabel - Retablera - Retaliera - Retard - Retardation - Reten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

903

Restituera—Reten

904

vertueuse” (1767; ”Den dygdiga släkten”, 1780
—83) och den självbiografiska ”Monsieur
Ni-colas” (16 bd, 1794—97; sv. övers, i urval
1951), inspirerad av Rousseaus ”Bekännelser”.

Restituera, återställa, återbära, återbetala;
återinsätta i förlorade rättigheter.

Restitution, återställelse, tillbakalämnande.

1) Fotogr., metod att medelst
projektionskopie-ring korrigera linjeperspektiv, som verka
störande, t. ex. i arkitektur- och flygbilder.

2) Med. Restitutio ad integrum, återställande
till hälsa. Restitutio cum defectu, återställande
med framtida men.

3) Jur. R. innebär dels, processuellt,
återställande av försutten tid, s. k. resning, dels
återbä-rande av för högt uttagna skatter el. allmänna
avgifter.

Restitutionsediktet, den förordning, som 6
mars 1629 (n. st.) utfärdades av Kejsar
Ferdinand II och fastslog den katolska tolkningen
av religionsfreden i Augsburg 1555 som
gällande rätt. R. gav det andliga förbehållet full
rättskraft: protestanter skulle ej vidare få
inneha biskopsdömen och kyrkliga värdigheter;
kloster och stift, som indragits av landsfurstarna
efter Passaufördraget 1552, skulle återställas.
Utförandet av påbudet avbröts genom Gustav
Adolfs uppträdande i Tyskland.

Restitutionskärna, ärftl. Vid
reduktionsdel-ningen hos bastarder m. fl. uppkomma stundom
r., därigenom att kromosomerna vid i:a
anafasen ej uppdelas i två grupper utan alla komma
att inneslutas inom samma kärnmembran. R. ge
vanl. upphov till oreducerade könsceller med
samma kromosomtal som de vegetativa cellerna. Om
dessa könsceller äro funktionsdugliga,
uppkommer polyploid avkomma.

Restkväve, mängden av kväve i kvävehaltiga
blodbeståndsdelar, sedan äggvitan eliminerats;
består av urinämne, urinsyra, flera aminosyror
etc. och uppgår normalt till omkr. 30 mg-°/o.
Stegring av r. förekommer vid en del olika
tillstånd, framför allt vid njurinsufficiens.

Re’stless legs [-lis le’gz] (eng., ”oroliga ben”),
obehagliga krypande förnimmelser i benen, vilka
hos individer kunna uppträda, då benen äro i
stillhet, oftast efter sänggående. Symtomen
förekomma särsk. ofta hos gravida. Liknande symtom
kunna förekomma även i armarna. Kärlvidgande
läkemedel användas ofta för att lindra besvären.

Restlängd, förteckning över dem, som ej
erlagt inkomstskatt samt övriga skatter, på vilka
1945 års uppbördsförordning äro tillämpliga, å
stadgad uppbördstermin el. utnyttjat rätten enl.
§ 42 i nämnda lag till efterbetalning senast den
18 i samma månad. R. skall senast två mån.
efter uppbördsterminens slut överlämnas till
utmätningsman för indrivning av resterande
ut-skylder. Å dessa erläggas 4 °/o i restavgift, dock
lägst 25 öre.

Restriktioner (av lat. restri’ngere, draga åt),
inskränkande bestämmelser, förbehåll. — Jfr
Rusdryckslagstiftning.

Restriktiv [el. re’s-], inskränkande.

Reststrålar, fys., en långvågig, infraröd
strålning, som erhålles enl. en metod, angiven av H.
Rubens och åskådliggjord i ovanstående fig.
Strålningen från en strålningskälla, som
utsänder värmestrålning, får i tur och ordning
reflekteras mot en serie plattor: Pi, P2, P3, ...
av en väldefinierad substans. Medelst den
metalliska konkavspegeln M koncentreras
strålknippet på ett termoelement, förbundet med en
känslig galvanometer, varmed r. i den efter den
fler-faldiga reflexionen återstående strålningen kunna
påvisas. R:s våglängd kan uppmätas med
inter-ferometer el. med gitter. Det visar sig därvid,
att r. innehålla endast en el. ett fåtal
våglängder. Uppkomsten av r. beror därpå, att den
reflekterande substansen i fråga har förmåga
att starkt reflektera strålning av vissa
bestämda, för substansen karakteristiska våglängder,
medan strålning av alla andra våglängder i
större el. mindre grad absorberas. R. ha haft stor
betydelse för utforskandet av det infraröda
spektralområdet.

Resulta’nt, mat., en kraft (vektor), som
förmår ersätta två andra dylika. — I
ekvations-läran förstås med r. en funktion av två
ekvationers koefficienter (symmetrisk funktion av
båda ekvationernas rötter), som blir noll, om
ekvationerna ha en gemensam rot.

Resumé (även r e s y m é), kort sammandrag,
översikt. — Resumera, sammanfatta.

Resu’rs, hjälpkälla, utväg, tillgång.

Resvirke, vertikalt ställt virke i en trävägg.
R., numera vanl. plank, fästes nedtill i ett på
grundmuren lagt stock- el. plankvarv (syll) och
upptill i ett annat dylikt (hammarband).

Reszke [rä’Jkä], polskfödda operasångare, två
bröder, Jean de R. (1850—1925) och É
duar d de R. (1853—1917), den förre tenor-, den
senare bassångare. Båda vunno sina största
triumfer på 1880- och 1890-talen i Paris,
London och New York, företrädesvis i Wagnerroller.

Resårer (fr. ressorts), spiralfjädrar i
möbelsitsar, madrasser m. m.; elastiska kautschukband.

Retäbel (lat. reta’bulum), urspr. en målad el.
skulpterad bildvägg på el. bakom altaret i en
kyrka, senare namn även på det ur r.
uppkomna altarskåpet.

Retablera, återupprätta; återställa.

Retaliéra (lat. retaliäre), vedergälla.

Retard [ratä’r], fr., dröjsmål. —
Retardera, fördröja, sakta, minska farten.

Retardatiön (av lat. retardätio’),
hastighets-minskning.

Retén, metylisopropylfenantren, CisHis, ett
kolväte med smältpunkt 98° och kokpunkt 3940.
R., som finnes i trätjära, är en
nedbrytningspro-dukt av hartssyror, t. ex. abietinsyra, och uppstår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free