Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramsundsberget - Ramsåsa - Ramtillfrön, -olja - Ramundeboda (Bodarne) - Ramus, Petrus - Ramuz, Charles-Ferdinand - Ramvik - Ran - Rana el. Ranen - Ranch - Ranchi - Rancune - Rand - Rand, Thorkild - Randberg - Randdelta - Randel, 1. Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Ramsåsa—Randel
746
vanligt slag. Den väldiga
ristningen, 4,7 m lång, är gjord
på en slät, svagt sluttande
häll. Själva inskriften är
stereotypt hållen, men så
mycket intressantare äro bilderna.
Runorna befinna sig på
ormslingor, och i anslutning till
detta motiv har
ristnings-konstnären smyckat slingorna
med framställningar ur
drak-dödaren Sigurds ungdomsliv;
Sigurd stöter sitt svärd i
draken, steker hans hjärta och
får genom en droppe drakblod
på tungan förmåga att
förstå fåglarnas språk. Man kan
datera ristningen till
iooo-talets början. — Litt.: (E.
Brate och) E. Wessén,
”Södermanlands runinskrifter”
(1924—36).
Ramsåsa, sn i (från Vi
1952) Kristianstads län, Ing-
elstads och Järrestads domsaga; n. v. om
To-melilla; 12,97 km2, 426 inv. (1953). Småkullig,
bördig slättbygd. 1,021 har åker. Romansk
kyrka från omkr. 1200. Ingår i Vanstads, Tolånga,
Röddinge och R. pastorat i Lunds stift, Färs
kontrakt. Tillhör storkommunen Tomelilla.
Ramti’llfrön, -olja, bot., se Guizotia.
Ramundeboda, före 1910 B o dar ne, f. d.
socken i Närke, nu Laxå köping.
Ramus, Petrus, se Ramée, P. de la.
Ramuz [ramy’z], C h a r 1 e s-F e r d i n a n d,
schweizisk författare (1878—1947). R. föddes i
Pully nära Lausanne, där han bedrev
univ.-stu-dier. Från 1914 till sin död levde R. i kantonen
Vaud på n. v. sidan av Genèvesjön, vars natur
och människor gåvo honom huvudmotiven för
hans diktning och hans populärfilosofiska
författarskap. Han räknas som den förnämste
franskspråkige förf, i Schweiz under förra
hälften av 1900-talet. Tyngdpunkten i R:s stora
författarskap ligger inom romanen. Hans
ungdomsromaner hade en lätt romantisk karaktär, de
handlade gärna om individen och samhället, ss.
”Jean-Luc persécuté” (1909), där han f. ggn lät
Vaud ge miljön, och ”Vie de Samuel Belet”
(1913). Grundtemat i dessa böcker, kärleken och
döden, återupptog han i sina brett episka
berättelser från mannaåren och ålderdomen, ss. ”La
guérison des maladies” (1917; sv. övers.
”Kärlekens under”, 1927), ”Terre de ciel” (1921),
”Joie dans le ciel” (1925), ”La grande peur dans
la montagne” (1926; sv. övers. ”Bergens hämnd”,
1951), ”Adam et Éve” (1932; sv. övers. 1945),
”Derborence” (1934; sv. övers. ”Berget och
kvinnan”, 1936) och ”Si le soleil ne revenait pas”
(1937). — Litt.: R. Marclay, ”C. F. R. et le
Valais” (1950).
Ramvik, industrisamhälle i Högsjö sn i
Ångermanland, på v. stranden av Ångermanälvens
mynningsvik och vid statsbanan
Härnösand—Lång-sele; 1,442 inv. (1951). Staten äger Gustavsviks
Bild- och runristningen på Ramsundsberget.
varv och mek. verkstad, som arrenderas av ab.
Mohögs mek. verkstad. Tillv. av reseffekter och
betonerade pråmar. Hamn och skeppsvarv.
Ran (isl. Rän), nord, myt., havets härskarinna,
maka till Ägir. Hon hade ett nät, med vilket hon
drog till sig de drunknande.
Rana el. R a n e n, område i Nordland fylke i
n. Norge, kring den c:a 70 km långa R a n f j o
r-d e n och Rana älvs dalgång. R. har mycken
barrskog och rika tillgångar på vattenkraft, särsk.
i Röså, som kommer från s. till Ranfjorden, och
på malmer: vid Mofjeldet (zink, bly), vid Båsmo
(svavelkis) och i Dunderlandsdalen (järnmalm).
Längst in i fjorden ligger ladestedet Mo (Mo i R.).
Ranch [eng. utt. rä’n(t)J el. rä’n(t)J] (av sp.
rancho, läger; arrendegård), i Nordamerika
benämning på en boskaps farm.
Ranchi [rä’nt/i], stad i prov. Bihar i Indiska
unionen, inom Chota Nagpur i s. v. c:a 650 m
ö. h.; c:a 55,000 inv. R. är huvudstad under den
heta årstiden. Stora sjukhus.
Rancune [räky’n], fr., agg, groll.
Rand [rant] (holl.), användes i Sydafrika i
betydelsen egg, (skarp) kant, bergås, The Rand
[Öa rä’nd], eng., populär benämning på
guld-gruvedistriktet Witwatersrand i Transvaal.
Rand, T h o r k i 1 d Gustav, flygtekniker (f.
1915 25/9), tekn. dr och doc. vid Tekniska högsk.
1948, prof, där i flygplansstatik och
flygplans-byggnad I95l
Randberg, bergskedja, som begränsar en
högslätt.
Randdelta, geol., se Randterrasser.
Randel. 1) Andreas R., tonsättare (1806
—64). Han var som violinist elev av Baillot i
Paris, anställdes 1828 i hovkapellet och blev 1844
lärare vid Mus. akad. i violinspelning. Som
kompositör var han särskilt på 1830- och 1840-talen
högt skattad, och hans tre violinkonserter,
uvertyrer och kammarmusikverk hörde till de oftast
givna svenska tonalstren. Av R:s sceniska musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
