Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramsay, Sir Bertram - Ramsberg - Ramsele - Ramsele kontrakt - Ramsele kraftverk - Ramses - Ramsgate - Ramsjö - Ramsjöholm - Ramsta - Ramstedt, släkt - Ramstedt, 1. John - Ramstedt, 2. Eva - Ramstedt, Gustaf Johan - Ramström, Folke - Ramsundsberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var han därjämte chef för de brittiska, resp,
allierade sjöstridskrafterna. R. tillskrives en
betydande del i framgången vid dessa företag. R.,
som 1944 befordrats till amiral, omkom 2/i 1945
vid en flygolycka i Frankrike.
Ramsberg, kommun i n. Västmanland, Lindes
och Nora domsaga, Örebro län, n. om
Lindesberg; 510,37 km2, 3,005 inv. (1953). Sjörik
bergslagsbygd, avvattnad av Sverkestaån och i n. av
Hedströmmen. 2,598 har åker. I R. Klotens
kronopark samt Blanka, Håkansboda och Stråssa
gruvfält. Tätorten Stråssa har 325 inv.
(1951), Ramsberg 376 inv. I den sistn.
finnes bl. a. provinsialläkare. Egendomar:
Ramshyttan, Vrethammar, Gammelbo m. fl. nedlagda
järnbruk. Kyrkan av sten är uppf. 1790.
Pastorat i Västerås stift, Fellingsbro kontrakt.
Ramsele, sn i Västernorrlands län,
Ångermanlands v. domsaga, kring Faxälven och
Fjällsjöälven, 956,40 km2; 5,357 inv. (1953).
Småkuperad skogs- och myrplatå med byarna i
älvdalarna och vid enstaka sjöar i det inre.
Vackra nipor. 2,006 har åker. Tätorten
Ramsele (1,281 inv. 1951) har provinsialläkare,
distriktsveterinär och distriktslantmätare. Två
stora kraftverk byggas i Fjällsjöälven och
Faxälven (se R. kraftverk). Gamla kyrkan
uppf. på 1200-talet, nya kyrkan 1857.
Pastorat i Härnösands stift, R. kontrakt. Utgör
tills. m. Edsele storkommunen Ramsele;
1,508,50 km2, 7,151 inv. (1953)-
Ramsele kontrakt i Härnösands stift består
av följ. 7 pastorat: Ådals-Liden, Junsele,
Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö.
Ramsele kraftverk, av Krångede ab.
projekterad anläggning i Faxälven, 10 km uppströms
om Ramsele kyrka i v. Ångermanland, började
byggas 1952 och väntas bli färdigt 1956. R.
skall utnyttja fem forsar med en sammanlagd
höjd av 78 m. Älven uppdämmes med en 30 m
hög damm, och kraftstationen beräknas fullt
utbyggd ge 150,000 kW.
Ramses, konungar, se Egypten, sp. 318 f.
Ramsgate [rä’mzgit], stad i Kent i s. ö.
England, på östsidan av Isle of Thanet; c:a 35,000
inv. Under 2:a världskriget skadades staden svårt
genom tyska flygbombningar. Hamn; badort och
fiske.
Ramsjö, kommun i V. Hälsinglands domsaga,
Gävleborgs län, kring n. delen av sjön Hennan
(207 m ö. h.) och dess tillflöden; 768,95 km2,
1,555 inv. Ö953)- Bergigt skogs- och
myrområde (intill 580 m ö. h.). 606 har åker.
Kyrkan av trä uppf. 1837. Pastorat i Ärkestiftet,
Ljusnans kontrakt.
Ramsjöholm, gods i Svarttorps sn i Småland,
vid sydändan av Ramsjön 10 km n. ö. om
Huskvarna, omfattar 540 har, därav 115 åker.
Huvudbyggnaden av reveterat trä i två våningar
med två envåningsflyglar härstammar från slutet
av 1700-talet. Gården skänktes på 1400-talet till
Vadstena kloster, kom vid reformationen till
Kronan och var 1628—47 donerad till riksmarsken
Lars Kagg. På 1700-talet kom R. till ätten
.Ädlerbeth och var då fideikommiss under 90 år.
Ramsta, sn i Uppsala län, Hagunda hd, s. v.
om Uppsala; 21,01 km2, 250 inv. (1953).
Slättbygd, uppdelad av småbergiga skogsmarker. 1,045
har åker. Nuv. kyrkan uppf. 1926. Ingår i
Ba-lingsta, Hagby och R. pastorat i Ärkestiftet,
Lagunda och Hagunda kontr. Tillhör
storkommunen Södra Hagunda.
Ramstedt, släkt, härstammande från
Ramshyttan i Nora bergslag, Västmanland.
1) Johan (John) Olof R., ämbetsman (1852
—1935), hovrättsexamen i Uppsala 1873,
assessor i Svea hovrätt 1886, revisionssekr. 1889 och
exp.-chef i Justitiedep. 1896. 1898—1902 samt
1905—09 var han justitieråd. I Boströms 2:a
ministär (1902) blev R. konsultativt statsråd.
När det vid Boströms avgång (13/4 1905)
gällde att finna en efterträdare till honom, blev R.
statsminister. Det kom sålunda att bli han, som
under unionskrisen stod i spetsen för Sveriges
regering. Det väl expeditionsmässiga sätt, på
vilket ministären ville lösa krisen, väckte föga
anklang, och sedan urtima riksdagen i juli 1905
på basis av Särskilda utskottets utlåtande
snarare än regeringens proposition fattat sina
beslut, avgick hela ministären (2/s) för att
efterträdas av Lundebergs koalitionsministär. R. var
1909—12 regeringsråd, 1912—20 överståthållare
i Stockholm.
2) Eva Julia Augusta R., den föreg:s dotter,
fysiker och pedagog (f. 1879 15/o), fil. dr i
Uppsala 1910, studerade i Paris bl. a. på Curies
laboratorium, doc. i radiologi vid Stockholms högsk.
1915, lektor vid Stockholms folkskoleseminarium
1919—44. R. har utg. vetenskapliga arbeten
inom olika delar av fysiken, framför allt radiologi
och luftelektricitet, och, tills. m. E. Gleditsch,
skrivit ”Radium och radioaktiva processer”
(1917).
Ramstedt, Gustaf Johan, finländsk
språkforskare (1873—1950), prof, i altaisk filologi i
Helsingfors 1917, envoyé i Tokoy 1919—1929.
R. företog 1898—1912 talrika resor till
Ryssland, Mongoliet och Kina, vilka gåvo material
till betydande arbeten i mongolistik och
jämförande altaisk språkforskning, framför allt
”Über die Konjugation des Khalkamongolischen”
(1902) och ”Kalmückisches Wörterbuch” (1935).
Under senare år sysslade han med koreanskan
och försökte bevisa dess karaktär av ett turkiskt
språk. ”A Korean grammar” (1939) är den
första vetenskapliga grammatiken över detta
språk.
Ramström, Nils Gustav Folke, militär (f.
1897 15/3), fänrik vid flottan 1918, major vid
flygvapnet 1937, överste 1942 och generalmajor
1948. R. har tjänstgjort vid flygvapnet sedan
1921, först inom marinens flygväsen. Han var
avd.-chef vid Försvarsstaben 1937—40, chef för
Skaraborgs flygflottilj 1940—45, för 3:e
flygeskadern 1945—47 och är sedan 1947 chef för
2:a flygeskadern. R. biträdde vid utarbetandet
av 1936 års försvarsproposition och var
sakkunnig vid 1936 års försvarsutskott.
Ramsundsberget, Mora, Jäders sn,
Södermanland, känt för en run- och bildristning av mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
