Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramakrishna - Raman, Sir Venkata - Ramananda - Ramaneffekt (Smekal-Ramaneffekt) - Ramann, Emil - Ramanuja - Ramanujam, Srinivasa - Ramapodjupet - Ramaskri - Ramavtal - Ramayana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Raman—Rämäyana
734
kom därvid till insikt om att samma sannings frö
finnes inom alla religioner. R. gjorde därför till
sin mission att bl. a. predika denna religionernas
gemensamma sannig, uttrycket för människornas
längtan till Gud, som är en men har många
namn och uppenbarelseformer. R. fick ett stort
antal lärjungar, och hans lära har spritts icke
blott i Indien utan vida utanför landets gränser.
Raman [rä’man el. rämä’n], Sir
Chandrase-khara Venkata, indisk fysiker (f. 1888), prof,
i fysik vid univ. i
Kalkutta (från 1917).
R. har utfört arbeten
inom ett flertal
områden av fysiken och
bl. a. studerat
mekaniska trådsvängningar.
Ett ingående studium
har R. ägnat ljusets
diffusion el. spridning.
Under sina experiment
därmed upptäckte R.
1928 den efter honom
uppkallade r a
maneffekten (se d. o.),
till vilken han även
gav den teoretiska tydningen. För dessa arbeten
erhöll R. 1930 nobelpriset i fysik.
Rämänanda, indisk religionsstiftare (1300-talet
e. Kr., möjl. död 1410). R:s läror voro helt
Ra-manujas, men i mots. till denne skrev han på
folkspråk (hindi), och hans undervisning trängde
fördenskull ut till vidare kretsar. R. lade
huvudvikten på hängiven gudsdyrkan och lärde
människornas allmänna broderskap. I en av R. bildad
sekt fingo medl. av alla kaster ingå; den
dyrkade särsk. Rama och hans gemål Sita.
Ramaneffekt (Smeka 1-R amaneffekt),
en av den indiske fysikern C. V. Raman 1928 och
samtidigt av de ryska forskarna G. Landsberg och
L. Mandelstam funnen effekt, som består däri, att
i det diffust spridda ljuset, som uppstår vid
molekylerna i en kropp, då ljus passerar genom
densamma, även ljus av andra färger än det
infallande ljusets erhålles. R., som teoretiskt
förutsagts av A. Smekal, har kunnat påvisas såväl vid
gaser som vid vätskor och fasta kroppar. Sändes
monokromatiskt ljus genom en klar, genomskinlig
kropp och undersöker man det spridda ljuset i en
riktning vinkelrät mot den infallande strålningen,
finner man förutom den spektrallinj e,
huvudlinjen, som svarar mot det infallande ljuset, å ömse
sidor om denna svagare men skarpa linj er, r
a-m a n 1 i n j er, vilka tillsammans bilda ett s. k.
ramanspektrum. De nytillkommande
linjerna äro i frekvens räknat symmetriskt belägna i
förhållande till huvudlinjen. Frekvensskillnaderna
mellan huvudlinjen och de nya linjerna äro
oberoende av den primära frekvensen och för det
undersökta ämnet karakteristiska. De
överensstämma med de ur bandspektra härledda
egenfrekvenserna för molekylerna. Förklaringen till
r. på grundval av kvantumteorien är följ. Vid
det infallande ljusets växelverkan med den
genomstrålade substansens molekyler kan en del av
ett infallande ljuskvantums energi absorberas av
molekylen, varigenom denna överföres från ett
lägre till ett högre kvantumtillstånd. Då
härigenom det spridda ljuskvantumets energi minskas,
erhålles en spektrallinj e av mindre frekvens än
den primära. På analogt sätt uppkommer en linje
av större frekvens än den primära därigenom,
att den spridande molekylen genom ett
kvantumsprång från ett högre till ett lägre
kvantumtillstånd avger energi till det infallande
ljuskvantumet. —■ Utmätningen av de nyuppträdande
frekvenserna har öppnat en ny väg för utforskandet
av molekylspektra, särsk. av infraröda spektra,
som för direkt iakttagelse äro svårtillgängliga.
Även för kemiska konstitutionsbestämningar har
r. visat sig synnerligen värdefull. — Litt.: W.
Otting, ”Der Raman-Effekt und seine analytische
Anwendung” (1952).
Rämann, Emil, tysk agrikulturkemist (1851
—1926). R. är en av den moderna marklärans
grundläggare. 1878—1900 var han knuten till
skogshögskolan i Eberswalde och därefter till
sin död i München som prof, i marklära och
agrikulturkemi. Han författade den moderna
marklärans verkliga standardverk, ”Bodenkunde”
(1893, 3æ uppl. 1911).
Rämänuja [-nod^a], filosof och sektstiftare i
Sydindien (möjl. död 1137 e. Kr.). Han var
uppfostrad i skolastikern Éamkaras läror. R.
grundade snart ett nytt lärosystem och måste 1096 på
grund av religiös förföljelse ta sin tillflykt till
Mysore, vars härskare han omvände. Han lärde,
att själarna äro identiska med den högsta själen
och att denna är även den materiella orsaken till
den skapade världen, som därför äger realitet.
Med hjälp av den heliga traditionen ville han ge
ett filosofiskt-skolastiskt underlag åt den
visnuitiska på bhakti fotade religionen.
Rämänujam [-nod^am], Srinivasa, indisk
matematiker (1887—1920), en av historiens
märkligaste specialbegåvningar. Genom självstudier och
nästan utan hjälpmedel gjorde han redan vid 16
års ålder matematiska upptäckter. Hans sätt att
arbeta var intuitivt, ofta visste han ej själv, hur
han kommit fram till sina resultat, ibland löste
han problemen under sömnen. R:s produktion
består av bortåt 4,000 olika satser, oftast
meddelade utan bevis, hämtade från skilda delar av
matematiken men mest rörande algebraiska
formler, talteori, kedjebråk, oändliga serier och vissa
typer av integraler. R:s ”Collected papers”
ut-gåvos av G. H. Hardy m. fl. 1927.
Ramapodjupet, se Japanska graven.
Ramaskri, våldsam bitter klagan. Ordet härrör
från Jer. 31:15, där det heter, att i Rama höres
klagan och bitter gråt över Israels rikes
öde-läggelse.
Ramavtal, se Index, sp. 882.
Rämäyana [-ja-], indiskt epos i sju böcker,
handlande om nationalhjälten Rämas liv och
stordåd. R. företer två skarpt skilda delar, de äldre,
”äkta” böckerna (II—VI), som synas vara ett
verk av en enda diktare, Välmlki, och möjl.
författade under 400- el. 300-talet f. Kr., medan
de yngre böckerna (I och VII) sannolikt skrivits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
