Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puritaner - Purjolök - Purkijaur - Purkinje (Purkyně), Jan - Purkinjefenomenet - Purmo - Purple-ore - Purpur, antik - Purpura - Purpurbakterier - Purpurhönssläktet el. sultanhönssläktet - Purpurin - Purpursnäckor - Purra - Purulent - Purús, Rio - Pus - Pusan - Puschkinia - Pusey, Edward - Pushboll - Pushkar - Pusjkin - Pusjkin, Aleksandr Sergejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Purjolök—Pusjkin
588
av den genom amerikanska återinvandrare väldigt
stärkta independentiska puritanismen under
Crom-well och Milton. Med Stuartarnas restauration
1660—62, som ledde till episkopalkyrkans
återställande, kom det en ny förföljelsetid för alla p.
De drägligare villkor, som uppnåddes genom
1689 års toleransedikt, medförde intet uppsving
för puritanismen. Stundom har den i England på
1700-talet frambrytande väckelsen (metodisterna
och de ”evangelikala” inom kyrkan) betecknats
som ”nypuritanism”. — Litt.: Hj. Holmquist,
”Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka” (1916);
P. Miller och T. H. Johnson, ”The puritans”
(I938);
Pu’rjolök, bot., se Löksläktet.
Purkijaur [po’r-], sjö i Jokkmokks sn i
Lappland, i Lilla Luleälvs sjökedja; 20 km2; 272 m
ö. h. Pu rkiforsen vid utloppet är 10,6 m
hög och 2 km lång.
Purkinje [po’r-] (P u r k y n è), Jan, tjeckisk
fysiolog (1787—1869), prof, i Prag. Hans
huvudarbete är ”Beobachtungen und Versuche zur
Physiologie der Sinne” (2 bd, 1823—26), vari
en mängd grundläggande sinnesfysiologiska rön
meddelas. P:s fysiologiska upptäckarverksamhet
ställer honom bland biologiens främste: bl. a.
groddblåsan i hönsägget, flimmerrörelsen inom
djurriket, nervernas axelcylindrar, de Purkinjeska
cellerna i lilla hjärnan.
• Purkinjefenomenet [po’r-], det förhållandet,
att vissa färger i skymning synas klarare än
andra (t. ex. blått ljusare än rött), förklaras
genom den vita komponentens olika styrka i
spektrums färger. Denna komponent är svagast i rött
och ökas till maximum i blågrönt.
Purmo [po’rmå], kommun i Vasa län,
Finland; 255 lan2, 2,500 inv., svensktalande.
Purple-ore [p5’pl-å’], eng., se Kisbränder.
Pu’rpur, antik p., färgämne, framställdes förr
ur p.-snäckan Murex brandaris. Friedländer har
visat, att p. är identiskt med dibromindigo,
varför p. numera framställes syntetiskt.
Pu’rpura. 1) (Med.) Hemorragisk diates (se
Diates), som utmärkes av att blödningarna
uppträda såväl subkutant som på slemhinnor och i
inre organ. — 2) (Zool.) se Purpursnäckor.
Purpurbakterier, se Svavelbakterier.
: Purpurhönssläktet el.
sultanhönssläk-t e t, Porphyrio, tillhör fam. rallar av ordn.
tran-fåglar och omfattar medelstora fåglar med stark
och hög näbb, stor pannplåt och kraftiga ben.
Fjäderdräkten är praktfullt färgad.
Purpurhönan, P. coeruleus, är blå med röd pannplåt
och röd näbb. Den förekommer i
Medelhavsländerna. Sultanhönan, P. madagascariensis,
skiljer sig från föreg. art genom olivgrön färg
på ryggen. Den förekommer genom hela Afrika
samt på Madagaskar.
Purpurin, rött färgämne, som tills, m. alisarin
förekommer i krapprot.
Purpursnäckor, vissa arter av släktena
Murex, Tritonalia, Thais (purpura) och Nucella (av
fam. Muricidae), näml. Medelhavsarterna Murex
trunculus, Murex brandaris och Thais haemasto-
Purpursnäcka av släktet
Murex.
ma samt Atlantarterna
Tritonalia erinacea och
Nucella lapillus.
Färgämnet alstras av en
körtel i mantelhålans vägg.
Purra, i
sjömanssprå-ket, väcka sovande.
Purule’nt, med.,
va-rig; se Inflammation.
Purüs [poro’s], Rio
P., högerbiflod till
Amazonfloden, upprinner på
Andernas östsluttning
samt mynnar 170 km v.
s. v. om Manåos. C:a
3,000 km lång och vid
högvatten segelbar i
nästan hela sitt lopp.
Püs, lat., med., var.
Pusan, stad i Korea,
se Fusan. Staden är
se
dan Koreakriget i Sverige mest känd under
namnet P. Där öppnades 23 sept. 1950 ett av Svenska
Röda Korset på uppdrag av svenska regeringen
utrustat fältsjukhus, som under sitt treåriga
arbete sysselsatte c:a 150 svenskar, därav 10
läkare.
Puschkinia, liliacésläkte, vars arter ha lök,
smala blad och klocklikt, djupt flikigt blomhylle.
P. scilloides (från Mindre Asien) har ljusblå
blommor i klase.
Pusey [pjö’zi], Edward Bouverie, engelsk
teolog (1800—82). Han blev 1828 prof, i hebreiska
och kanon vid Christ Church i Oxford samt blev
snart berömd för sin lärdom. Det var därför en
stor vinst för Oxfordrörelsen, när P. 1834 slöt
sig till den och bidrog till dess teologiska
fördjupning. ”Tracts for the times” fingo nu en
grundligare och mera utredande karaktär. 1836
började han utge en engelsk övers, av
kyrkofäderna. Efter Newmans övergång till romerska
kyrkan 1845 blev P. rörelsens ledare. P. skapade
den senare formen av anglokatolicism med dess
konservativa, patristiskt orienterade karaktär och
med dess ivriga strävan att förena alla ”katolska”
kyrkor. Som teolog mera samlare än forskare,
utövade han dock genom sin oskrymtade fromhet
stort inflytande. — Litt.: Biogr. av H. P. Liddon
(4 bd, 1893—97) och L. Prestige (1933).
Pushboll, [po’/-] (av eng. push, skjuta på,
stöta), vanl. skämtsamt bollspel. Bollen, av läder
med gummiblåsa, är 1,5—1,8 m i diam, och väger
omkr. 25 kg. Den skall av två lag sparkas el.
stötas över i motpartens mål. Spelarna äro
stundom beridna.
Pushkar [po/kä’r], vallfartsort i n. Indien, 10
km v. om Ajmer, Rajputana; bramanistisk
vallfartsort sedan 300-talet. Besökes årl. (okt.—nov.)
av omkr. 100,000 pilgrimer.
Pusjkin [po’Jkjin], stad, se Detskoje Selo.
Pusjkin [po’Jkjin],
AleksandrSergeje-vitj, Rysslands nationalskald (1799—1837),
tillhörde en gammal, förr betydande bojarsläkt och
härstammade på mödernet från ”Peter den stores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
