Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Punta Arenas (Magallanes) - Punta Marroqui el. Kap Tarifa - Punta Pariña - Pupill - Pupillkassa - Pupin, Michael - Pupipara - Puppa - Pur - Puracé - Purana - Purcell, Edward - Purcell, Henry - Puré - Purgatorium - Purgera - Puri - Purifiera - Purimfesten - Purin - Purinbaser - Purinderivat - Purism - Puritaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Punta Marroqui—Puritaner
586
och är bas för valfångstexpeditioner. I närheten
finnas kolgruvor.
Punta Marroqui [po’nta marå’ki] el. Kap
T a r i f a, Europas sydligaste udde; 36° n. br.,
5°3i’ v. Igd.
Punta Parifia [po’nta pari’nja], Sydamerikas
västligaste punkt, i n. Peru; 8i°28’ v. Igd.
Pupi’ll. 1) Myndling. — 2) (Anat.) Lat.
pu-pi’lla, ögonsten, se Iris 1) och Ögat.
Pupillkassa, kassa, varur understöd lämnas åt
deltagarnas efterlämnade omyndiga barn.
Pupin [pjö’pin], Michael Idvorsky,
ungersk-amerikansk elektrotekniker (1858—1935),
prof, vid Columbia Univ. 1901. P. är särsk. känd
för sina undersökningar rörande
långdistanstele-fonering och uppfann bl. a. de s. k. p u p i
n-s pol ar na (1899), ett slags
självinduktionsspo-lar, avsedda att inkopplas i telefonkablar för
nedbringande av kapaciteten i kablarna. Pupinspolarna
ha haft en revolutionerande inverkan på
lång-distanstelefoniens utveckling.
Pupi’para, zool., se Lusflugor.
Puppa, zool., det stadium, som hos insekter
med fullständig förvandling (jfr Insekter, sp. 51
ff.) uppträder mellan sista larvstadiet och
ima-ginalstadiet.
Pur (av lat. pürus, ren), ren, oblandad; idel.
Puracé [porasä’], vulkan i Colombia, på 2V20
n. br.; 4,700 m hög. Staden P. vid dess fot
förstördes vid ett utbrott 1827.
Puräna, skt, ”gammal (berättelse)”, ind. litt.,
episka texter av delvis religiöst innehåll, som i
viss mån kunna sägas
utgöra hinduismens
bibel. De mest bekanta
P. äro Visnu-P. och
Bhägavata-P.
Purcell [päsl], E
d-w a r d M., amerikansk
fysiker (f. 1912), prof,
vid Harvard Univ.
Han fick tills, m. prof.
Felix Bloch, Stanford
Univ., dela 1952 års
nobelpris i fysik för
utvecklingen av nya
metoder för
kärnmag-netiska precisionsmät-ningar och därmed
gjorda upptäckter.
Purcell [päsl], Henry, engelsk tonsättare
(1659—95), utbildad i Lullys anda av P.
Hum-frey. Han blev 1682 hovorganist och skrev
hu-vudsakl. kyrkliga verk. 1685—90 komponerade
han en del musik till skådespel och blev högt
ansedd som dramatisk tonsättare. Efter 1690
be-gynte han skriva operor i en ny, självständig stil
med noga hänsynstagande till textens innehåll
(”musikskådespel”), ”Diocletian” (1690), ”King
Arthur” (1691; hans främsta verk), ”The fairy
queen” (1692), men fortsatte att komponera
skå-despelsmusik och kyrkliga verk. P:s stil är
individuell och i hög grad dramatisk. — Litt.: J.
A. Westrup, ”P.” (1937).
Puré (fr. purée), födoämne, som drivits genom
Edward Purcell.
hårsikt eller endast silats. Förekommer dels som
soppa, dels som mos.
Purgatorium, lat., skärselden.
Purgéra, framkalla avföring.
Puri [pori’], hamnstad i prov. Orissa, Indiskå
unionen, vid Bengaliska bukten; c:a 40,000 inv.
Berömd kultplats (se Jagannath).
Purifièra, rena, luttra.
Purimfesten, judisk glädjefest, firas 14—15
adar (febr.—mars). P. härrör från den
babyloniska nyårsfesten och den därmed förknippade
myten om den babyloniske guden Marduks
strider med den elamitiske guden Humman. Marduk,
Humman och Istar ha i den judiska sagan blivit
till Mordokai, Haman och Ester.
Purin, kem., se Purinbaser.
Purinbaser, benämning på en grupp basiska,
kvävehaltiga organiska ämnen. De äro liksom
urinsyra derivat av purin, C5H4N4 el.
N = CH
l l
HC C — NH\
II II >H.
N —C —
Viktiga p. äro x a n t i n (oxipurin), a d e n i n,
g u a n i n (amino-oxipurin), koffein och
teo-f y 11 i n.Purinderivat ingå allmänt i nukleinsyror.
Purinderivät, kem., se Purinbaser.
Puri’sm, språkrensning(ssträvan), undvikandet,
utmönstrandet av (onödiga) främmande ord och
lånord. — Som konstterm betecknar p. en
riktning inom det efterkubistiska Paris-måleriet, vars
ledande företrädare voro A. Ozenfant och Le
Corbusier.
Puritaner (eng. puritans, av lat. püritas,
renhet), samlingsnamn för de mera utpräglat
cal-vinska religiösa strömningarnas anhängare i
England från början av Elisabets regering till den
engelska revolutionen och toleransediktet 1689.
Mot romanismen i Elisabets av katolska, luterska
och calvinska moment sammansatta
episkopalkyr-ka reste p. kravet på en renare form först i
kulten, sedan i författningen (mot
episkopalsys-temet). Genom Thomas Cartwright fick
reformrörelsen väsentligen karaktären av en kamp för
det presbyterianska författningsidealet, varunder
den utvecklades till ett politiskt parti, som med
oppositionen mot episkopalismen förenade en
strävan att på den kungliga suprematiens bekostnad
öka parlamentets makt. Efter en segerrik
framryckning 1570—88 bröts denna presbyterianska
puritanism genom kronans och kyrkans förenade
ansträngningar. Medan de ivrigaste utvandrade,
fogade sig det stora flertalet p. och utbildade från
omkr. 1600 den riktning inom kyrkan, som går
under namnet low church (namnet uppkommet
först på 1660-talet). Under Jakob I och Karl T
utsattes dessa p. för svåra förföljelser
(Hamp-ton Courtkonferensen 1604, ”Declaration of sport”
1618 och den extremt högkyrkliga Laudska
regimen). Sin stora triumf upplevde p. genom
synoden i Westminster, som 1643 gav Englands
kyrka presbyteriansk författning. Men den nya
kyrkoordningen hann aldrig genomföras, innan
den presbyterianska puritanismen undanträngdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
