Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Producera - Produkt - Produktion - Produktionsfaktor - Produktionsindex - Produktionsstatistik - Produktiv - Produktivitet - Produktplakatet - Pro et contra - Profan - Profanum vulgus - Profas - Profession - Professionell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Produkt—Professionell
502
c e’n t, tillverkare, odlare o. s. v. Motsats: k o
n-s u m e’n t.
Produ’kt, alster, resultat; mat., det resultat,
som erhålles, om två eller flera storheter
multipliceras med varandra. Storheterna kallas i detta
fall faktorer. Oändliga p. — i vilka antalet
faktorer är obegränsat — kallas k o n ve r ge
n-t a, om de närma sig ett visst värde, ju fler
faktorer, som medtagas; i annat fall kallas de
di-v e r g e n t a.
Produktion, alstring, tillverkning, den
verksamhet, varigenom nyttigheter avsedda för
konsumtion el. realkapitalbildning framställas. Till p.
räknas ej blott tillverkning utan även transport
och distribution av en vara. Varje p.
förutsätter en samverkan mellan olika
produktionsmedel. Inom nationalekonomien brukar man
sammanföra p.-medlen till 3 huvudgrupper, de 3
produktionsfaktorerna, j ord, arbete
och kapital. Med jord förstås samtliga
naturkrafter och med kapital ”producerade
produktionsmedel” (maskiner, redskap etc.). Denna
indelning härleder sig från A. Smiths uppdelning
av varors pris i jordränta, arbetslön och
kapitalvinst. Enl. fysiokraterna finnes endast en verklig
p.-faktor, näml, jorden. Fr. List skildrade de
produktiva krafterna inom en nation och räknade
som 4:e p.-faktor det sociala och politiska
tillståndet i ett land. Rodbertus och i ännu högre
grad Marx räknade med arbetet som ensam reell
p.-faktor. Enl. Marshall skall dessutom
organisation räknas som särskild p.-faktor. —
P:s beskaffenhet avgöres av 1) de behovs
köpkraft, som p. avser att tillfredsställa, 2) de
p.-medel, som stå till förfogande, och 3) teknikens
nivå. Den person el. det företag, som planlägger
p., kallas producent. En arbetare är alltså
icke producent, men hans arbetskraft är ett
p.-medel.
Produktionsfaktor, se Produktion.
Produktionsindex, se Produktionsstatistik.
Produktionsstatistik. Årsuppgifter om
industriproduktionen publiceras i ”Sveriges officiella
statistik: Industri” samt om mineralproduktionen
i ”Sveriges officiella statistik: Bergshantering”.
Ett sammandrag intages årl. i ”Kommersiella
meddelanden”. Industriförbundets
produktionsindex ger en uppfattning om
industriproduktionens utveckling månad för månad och
publiceras i ett särskilt meddelande från
Industriförbundet samt i ”Ekonomisk översikt”. Den senare ger
även månadssiffror för produktionen av elektrisk
energi samt av järn och stål. Skördesiffror
insamlas av Statistiska centralbyrån samt återges
i ”Sveriges officiella statistik: Årsväxten”.
”Sveriges officiella statistik: Mejerihantering” ger
årssiffror för den animaliska produktionen.
Månadssiffror för denna ges i ”Jordbruksekonomiska
uppgifter”, vilken bifogas ”Ekonomisk översikt”.
Den totala nationalprodukten uppskattas inom
Konjunkturinstitutet i samband med
nationalinkomstberäkningen. — Litt.: E. v. Hofsten,
”Vägvisare i svensk statistik” (2:a uppl. 1948).
Produktiv [el. prö’-], skapande, lönande;
alsterrik. — Inom språkvetenskapen brukas termen
produktiv om sådana avledningselement och
böj-ningsändelser, som fortfarande användas till
bildande av nya ord och former.
Produktivitet, alstringskraft, skapande
förmåga. Oftast förstås med p. förhållandet mellan
de värden, som skapas i produktionen, och
kostnaderna el. ansträngningarna för att frambringa
dem. Typiskt för den ekonomiska utvecklingen
är, att den tekniska p. ständigt förbättrats genom
arbetsledning, rationalisering och stordrift.
Produktplakatet, beteckning för ”Förordning
ang. de främmandes fart på Sverige och Finland”
av 10/u 1724, varigenom utländska fartyg tillätos
införa varor endast från sitt eget land el. från
dettas kolonier. Genom förklaringen till p. av
26/2 1726 förbjödos dessutom utlänningar att utöva
svensk kustfart. P. hade sin direkta förebild i
den engelska navigationsakten. Det genomdrevs
av vissa handelskretsar i Stockholm och åsyftade
att monopolisera trafiken på Sydeuropa (salt) i
deras händer. P. mötte motstånd från de mindre
städernas köpmän och från brukspatronerna, som
bekämpade expansionstendenserna hos
huvudstadens handelshus. Nederländerna, vars
mellanhan-del drabbades av p., gjorde repressalier. Den
omedelbara ökningen av de svenska
storrederiernas tonnage vid tiden för p:s tillblivelse visar,
vilka ökade vinstmöjligheter det gav. P.
uppluckrades genom unionen med Norge, genom
traktater med England och Danmark 1826, med
Nederländerna 1827 och 1828.
Näringslagstiftning-en under 1800-talet satte p. faktiskt ur funktion.
— Litt.: E. Heckscher, ”P.” (i ”Ekonomi och
historia”, 1922).
Prö et co’ntra, lat., för och emot.
Profän (av lat. prö, framför, utanför, och
fänum, helgedom), ej kyrklig el. prästerlig,
lekmanna- (profanlitteratur 0. s. v.); oinvigd. —
Profanèra, vanhelga, oskära. — Subst.:
Profanatiön.
Profänum vu’lgus, lat., den oinvigda (el. råa)
hopen; citat från Horatius (Oden 3:1).
Profäs, biol., se Celldelning.
Profession, yrke, hantering; förr även =
professur. —- Adj.: P r o f e s s i o n e’l 1.
Professione’11 (av profession), yrkesmässig;
yrkes-. — Sportv., i motsats till amatör- om
person (eng. professional), som yrkesmässigt el.
eljest för ekonomisk vinning (som sådan
betraktas dock ej skäligt traktamente m. m.) utövar
idrott el. sport, ävensom om den, som genom
annat brott mot amatörreglerna berövats sitt
amatörskap. I amatöridrott får p. ej tjänstgöra som
funktionär vid tävlingar el. inneha förtroendepost.
I Sverige få dock lärare i gymnastik och idrott
användas som funktionärer. Undantag från
bestämmelsen att p. och amatörer ej få tävla
gemensamt göres betr, vissa golfmästerskap, i fotboll
m. m. (efter tillstånd av vederbörande
specialförbund). I vissa länder finnas särskilda
sammanslutningar av p. i olika idrotts- och
sportgrenar. Tävlingsbestämmelserna för p. äro huvudsaki.
desamma som för amatörer. Den professionella
cykelsporten har dock t. ex. i allm. längre och
mera krävande lopp, och boxningen samt
brott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
