Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Processionskors - Processionsspinnare - Processjuka - Processkommissionen - Processreform - Processrätt - Process-sjuka - Processualiter - Procida - Proconsul - Procopé, släkt - Procopé, 1. Hjalmar - Procopé, 2. Hjalmar - Procyon - Procyonidae, småbjörnar, halvbjörnar - Prodigium - Prodikos - Prodrom - Producentbidrag - Producentföreningar - Producera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499 Processionsspinnare—Producera 500
kyrkliga processioner eller i ett fotställ för att
dessemellan förvaras stående på ett altarbord.
Processionsspinnare, Cnethoca’mpa, ett släkte
spinnar fjärilar av omkr. 18—38 mm vingbredd,
grå framvingar med mörka tvär lin jer och ljusa
bakvingar. Larverna ha vårtor med långa,
fintaggiga hår, som äro giftiga och på huden av
människor och djur framkalla svåra
inflammationer. Larverna leva sällskapligt tillsammans och
förflytta sig i ordnade kolonner. Hit höra e
k-processionsspinnaren (C. processionea),
som i s. Europa är skadegörare på eken, samt
tallprocessionsspinnaren, som
angriper tallen i Centraleuropa och på senare tid
återfunnits i Sverige.
Processjuka, se Process-sjuka.
Processkommissionen, en kommission,
verksam 1911—26, med uppdrag att verkställa en
förberedande utredning ang. en processreform. 1926
avlämnades ett vidlyftigt principbetänkande
rörande förändringar i domstolsorganisationen
samt förfarandet i brottmål och civilmål. På
grundval av detta betänkande framlades, ehuru
med betydande modifikationer, proposition ang.
huvudgrunderna för en rättegångsreform till 1931
års riksdag. Sedan riksdagen i huvudsak bifallit
förslaget, tillsattes s. å. Processlagberedningen
för att utarbeta förslag till lagtext. 1942 antogs
den nya rättegångsbalken, som 1948 trädde i kraft.
Processreform, se Processkommissionen.
Processrätt, den del av rättsordningen, som
innefattar reglerna om domstolarna och
förfarandet inför dem, om skiljedom samt om
exekutionen. P. indelas i civilprocessrätt,
straffprocessrätt, utsökningsrätt och konkursrätt.
Process-sjuka, para’n6ia que’rulans, en form
av paranoia. Vid p. behärskas den sjuke,
kverulanten, av den fixa idén, att han blivit orätt
behandlad av domstol el. annan myndighet och söker
med sjuklig oresonlighet och påstridighet skaffa
sig rätt genom överklaganden el. nya processer,
vilkas förande snart blir hans enda livsintresse.
Processuäliter, nlat., rättegångsvis.
Procida [prå’t/ida], it. ö av vulkaniskt
ursprung i Tyrrhenska havet, omkr. 5 km ö. om
Ischia. Omkr. 9,000 inv. Fiske, vin- och
fruktodling. Stor straffanstalt. Huvudort: Procida,
med gammalt kastell.
Procönsul, antropoid (hominoid), upptäckt
1933. Senast i tidig miocen (30 mill. år tillbaka)
skilde sig den hominoida grenen från
smalnäs-aporna. Hit hör Proconsul africanus, som ännu
bevarar utpräglade cercopithecoida drag. I
Östafrika äro efter miocen Limnopithecus och P.
vanliga, och fynden av den senare visa arter från
pygméschimpansens storlek till gorillans. P:s
tänder likna dem hos Dryopithecus men äro än mer
människoliknande. Underkäkens ”apbotten”
saknas, några benvalkar skjuta icke fram över
ögonhålorna, som äro låga och rektangulära, näsbenen
breda, näsöppningen nedåt hopdragen,
framtands-regionen smal. P. har en kraftig nosbildning,
ytterligare markerad genom pannbenets starka
bakåtlutning, samt vertikal hakprofil. P. var
snabb löpare. De senare Australopithecinae synas
visserligen också ha haft fyrfota vanegång, men
bäckenets form antyder, att tvåbent ställning och
gång ej sällan utövats.
Procopé, finländsk släkt, urspr. Procopæus.
1) Hjalmar Fredrik Eugen P., skald (1868
—1927). Han blev fil. mag. 1897 och var några
år journalist. P. debuterade 1900 med en samling
”Dikter”, men sin verkliga diktarbegåvning visade
han dock först i den följ, samlingen ”Mot öknen”
(1905), och i ”Röda skyar” (1907). P. författade
även några skådespel, bl. a. ”Belsazars gästabud”
(1905) och ”Inspektorn på Siltala” (1915). P:s
lyrik kännetecknas mer av enkelhet, ärlighet och
fasthet i formen än av fantasirikedom. Hans bästa
dikter ge starka uttryck åt hans i allm.
pessimistiska och resignerade världsuppfattning, men han
har även åstadkommit lätta och graciösa bilder
från småstäder och från Helsingfors. En stor del
av P:s diktning är patriotisk. Hans mest
betydande dikt är hans promotionskantat 1907, ”Vid
frågornas port”. — Litt.: J. Landquist ”Modern
svensk litteratur i Finland” (1929).
2) Hjalmar Johan Fredrik P., den föreg:s
kusin, politiker (1889—1954), blev advokat 1915
och deltog i självständighetsrörelsen under 1 :a
världskriget. P. trädde 1918 i utrikesministeriets
tjänst och var riksdagsman 1919—22 och 1924
—26. Handelsminister 1920—21 samt 1924,
utövade P. såväl då som senare ett betydande
inflytande på Finlands handelstraktatpolitik. Han
var utrikesminister i olika regeringar 1924—25
och 1927—31, minister i Warszawa 1926—27,
Finlands representant i N. F:s råd 1928—30 och
rådets ordf. 1928 samt minister i Washington
*938—44, en post, som han under utomordentligt
svåra förhållanden skötte med stor skicklighet.
Efter krigsansvarighetsprocessen 1945—46, under
vilken P. var expresident Rytis försvarsadvokat,
framlade han sin syn på Finlands krigspolitik
och rättegången i ”Fällande dom som friar”
(1946). 1931-—39 var P. verkst. dir. för Finska
pappersbruksfören.
Pro’cyon. 1) (Astron.) Stjärnan a i Lilla
Hunden (se Hunden). — 2) (Zool.) Se
Tvättbjörn.
Procyönidae, småbjörnar,
halvbjörnar, fam. av däggdjursordn. rovdjur, omfattande
täml. småvuxna former med långsträckt kropp,
korta ben och yvig svans. De flesta äro
häl-gångare, leva i träd och höra hemma i Amerika,
ss. kattbjörn och tvättbjörn samt näsbjörn (se
Näsbj örnsläktet).
Prodfgium, lat., järtecken.
Pro’dikos (grek.; lat. Pro’dicus), grekisk sofist
från ön Keos, undervisade i Aten i slutet av
400-talet f. Kr. P., som polemiskt nämnes av
Platon, skrev bl. a. en allegorisk fabel om
Herak-les vid skiljevägen mellan Dygden och Lustan.
Prodrom [-å’m] (grek. pro’dromos,
förelöpare), med., symtom, som förebådar en sjukdoms
utbrott (prodromstadiet).
Produce’ntbidrag, se Jordbruksreglering.
Produce’ntföreningar, se Kooperation.
Producera, frambringa, alstra, tillverka. —
Producera sig, uppträda. — P r o d u-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
