Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugal - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Portugal
414
svarig endast inför republikens president, övriga
ministrar inför ministerpresidenten. Från
rege-ringskonseljen bör åtskiljas ett särskilt
statsråd, som utom av ministerpresidenten,
som där för ordet, består av vissa högre
befattningshavare och ytterligare 10 led. Det skall
höras, när folkrepresentationen inkallas till e. o.
session el. upplöses och över huvud i
utomordentliga fall. Folkrepresentationen består av en
enda kammare, assembleia nacional, bestående av
120 led., utsedda genom direkta folkval för 4 år.
Dessutom finnes en korporativ kammare
med uppgift att yttra sig om alla lagförslag, som
framläggas för nationalförsamlingen.
Förvaltning. P. är uppdelat i 22 distrikt under
var sin civilguvernör och i 302 concelhos under
var sin administratör. De senare äro i sin
ordning uppdelade i kommuner, kallade freguezias.
Folkvalda råd förekomma.
Rättskipning. P. har skild domstolsorganisation
för civilmål, för brottmål och för skattetvister.
Från underrätterna kan klagas i en av de 3
hovrätterna. Högsta domstolen har sitt säte i
Lissabon.
Vapen och flagga. Vapen: framför en
armil-larsfär sköld, röd, varå 7 tretorniga kastell, guld,
ställda 3, 2, 2, belagd med
sköld, silver, varå 5 sköldar,
blå, ställda 1, 3, 1 och
belagda var och en med 5 mynt,
silver, ställda 2, 1, 2.
Flagga: delad i grönt (3/s) och
rött och belagd med vapnet.
Historia. P. utgjorde i
politiskt avseende i äldsta
med Spanien. Hela halvön
beboddes av ibererna och s. v. delen av
den gren bland dessa, som kallades 1 u s i t
a-n e r. Det gamla Lusitania omfattade emellertid
utom P. även en stor del av nuv. Spanien.
Liksom detta land erövrades P. först av
kartagerna, sedermera av romarna och under
400-talets första årtionde av de germanska
folken suever, alaner och vandaler. På
420-talet anlände västgöterna, som i sin
ordning undanträngdes el. underkuvades av
araberna, från början av 700-talet. Sedan de
kristna rikena i Spanien börjat en mot araberna
framgångsrik offensiv, tillföll n. P. Kastilien. 1095
fick greve Henrik av Burgund av konung
Al-fonso VI av Kastilien Oporto och Coimbra i
län, och med denna händelse börjar det egentliga
P:s historia. Henriks son Affonso I (nio—
85) antog efter en seger vid Ourique över
mo-rerna 1139 konungatitel och lyckades efter flera
krig 1143 frigöra sig från beroendet av
Kastilien. 1147 erövrade han Lissabon. Genom
förvärvet av Algarve omkr. 1250 erhöll P. det
område, som det alltsedan behållit. Under
dugliga regenter tilltog landets andliga och
materiella välstånd. Ett univ. upprättades 1290 i
Coimbra. Handel och sjöfart främjades, och en
ör-logsflotta skapades. När ätten Burgund 1383
utgick på manssidan, valdes till konung Avizordens
stormästare, en illegitim ättling till en av de
tidigare konungarna. Med honom, Johan I
(reg. 1385—1433), tillträdde det s. k. oäkta
burgundiska huset el. huset Aviz
regeringen. Ett kastilianskt infall
tillbaka-slogs genom portugisernas lysande seger vid
Aljubarrota (1385). Genom förbindelser med
England fick P. stöd mot nya kastilianska
anfallsplaner. Nu började P. utveckla sig till
en världsmakt. Genom erövringen av Ceuta
(1415) grundlädes P:s kolonialvälde, och vid
samma tid började en rad upptäcktsfärder,
ledda av bl. a. prins Henrik Sjöfararen (se
d. o.). Några år efter dennes död nådde Diaz
Goda Hoppsudden. Under Manoel den st
o-re (reg. 1495—1521) inträdde P:s storhetstid,
då det stora portugisiska väldet i Asien
grundlädes och P. blev världens förnämsta
handels-och sjöfartsstat. 1498 kom Vasco da Gama fram
till Indien, 1500 upptäckte Cabral Brasilien.
Under 1500-talets förra hälft fortsatte
kolonialväldets utvidgning, men de inre förhållandena
utvecklade sig på ett olyckligt sätt. Kungamakten
blev enväldig, utan att dess innehavare ägde kraft
och förmåga nog att väl handhava sitt envälde.
Folkmängden minskades hastigt dels på grund av
de många krigen, dels genom en omfattande
emigration till kolonierna. 1536 infördes
inkvisitionen, inom kort följd av jesuiterna. 1580
utslocknade det oäkta burgundiska huset. Flera
tronpretendenter uppträdde, och 1581 hyllades
som konung Manoels dotterson Filip II av
Spanien (reg. 1581—98), som, stödd på en armé,
genomdrev P:s förening med Spanien
(1580—1640). P. nedsjönk nu hastigt till en
spansk provins, som utplundrades av sina nya
herrar. Det indrogs i Spaniens strider och
berövades större delen av sina kolonier. Slutligen
utbröt 1640 ett uppror, som gjorde slut på
föreningen.
På tronen upphöjdes nu med Johan IV (reg.
1640—56) huset Braganza, en gren av den
gamla konungaätten (1640—1853). Svaga
regenter förmådde till en början icke hejda det inre
förfallet, och först med Pedro II (reg. 1683
—1706) återinträdde ett visst välstånd. Men
utåt lyckades icke heller denne dugande monark
hävda landets fullständiga oberoende. England
återvann och ökade sitt gamla inflytande i
landet och fick genom det ryktbara
Methuen-för-draget 1703 ett så starkt förmynderskap över
P., att landet under de närmast följ, hundra
åren var föga mer än en Englands vasall.
Konung Josef I (reg. 1750—77) lät landet
styras av den energiske och statskloke Pombal, som
drev konungamaktens envälde till sin spets och
använde det till införande av en mängd
reformer på alla områden. Bland tilldragelser under
denna regering må nämnas Lissabons förstöring
genom den stora jordbävningen 1 nov. 1755 och
jesuiternas förjagande 1759. Under Josefs
dotter Maria I (reg. 1777—1816) inträdde en
stark reaktion mot Pombals reformer. På grund
av Marias sinnessjukdom övertogs styrelsen 1792
av hennes andre son, konung under namnet J
o-han VI 1816—26. P. indrogs nu i kriget mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
