Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Historia - Litt. - Polenta - Polera - Polerduk - Polering - Polerskiffer - Polertvål - Polesien - Polheimer, Anders - Polhem, Christopher (Polhammar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Polenta—Polhem
358
slutit militära biståndsavtal med Sovjetunionen,
Bulgarien, Jugoslavien, Tjeckoslovakien,
Rumänien och Ungern (avtalet med Jugoslavien
uppsades 1949). En ny författning antogs 1952 (se
ovan).
Litt.: R. Dyboski, ”Poland” (1933); E.
Wun-derlich, ”Das möderne P.”, 1 (3:e uppl. 1935);
G. Gunnarsson, ”Det fängslande P.” (1939);
”Poland”, utg. av B. E. Schmitt (1945); ”Atlas
of the recovered territories of Poland” (1947;
även fr., po. och ry. text); H. Stålberg, ”Det
nya P:s befolkningsförhållanden och ekonomiska
geografi” (i Svensk geogr. årsb., s. å.); W. J.
Rose, ”Poland old and new” (1948). — E.
Ha-nisch, ”Die Geschichte P:s” (1923); G.
Gunnarsson, ”Det återuppståndna P.” (1935); ”The
Cambridge history of Poland” (2 bd, 1941—50); O.
Halecki, ”The history of Poland” (1942); S.
T. Norwid, ”Landet utan Quisling” (1944); P.
Ölberg, ”P:s öde” (s. å.); ”Poland’s progress
1919—1939”, utg. av M. Murray (s. å.); W.
J. Rose, ”The rise of Polish democracy” (s. å.);
S. Mikoiajczyk, ”The rape of Poland” (1948;
sv. övers. 1949).
Polenta [pålä’nta], it, gröt, beredd av
majsmjöl el. majsgryn. Kallnad, blir denna gröt styv;
den skäres då i skivor och stekes (tills, m. riven
ost) i smör. P. är en italiensk nationalrätt.
Den lagas även av riven potatis och av
kastanj er.
Polera, glätta, göra blank, putsa. Polerad,
om person: hyfsad, städad.
Poler duk, duk av mjuk vävnad, impregnerad
med polermedel.
Polering, borttagande av ojämnheter och
upphöjningar på en yta. Denna behandlas med
polermedel och åtföljande slipning mot
läder, sämskskinn, trä, filt, borstrand el. annat
lämpligt material.
Polermedlen bestå i allm. av ett pulveriserat,
hårt mineraliskt ämne, antingen enbart
(poler-pulver) el. uppblandat med flytande till halvfasta
beståndsdelar (polerkräm, -pasta, -tvål). — Ett
mycket använt polerpulver är polerrött
(innehåller järnoxid). För polering av järn och stål
användas även smärgel, pimsten, karborundum,
tennaska, grafit och träkol, för polering av andra
metaller trippel, kiselkrita, kimrök, benaska,
skiffermjöl, magnesia, wienerkalk och krita. Glas
poleras med polerrött el. mot skivor av kork, trä el.
tenn. Mycket hårda mineral, ss. ädelstenar, poleras
med diamantpulver el. karborundum. Polerkräm
(polerpasta och -tvål) består av polerpulver,
inarbetat i en beredning av tvål, samt diverse feta
ämnen (bomolja, olein, vaselin, ister), ofta med
tillsats av sprit. Ofta begagnas vid p. en
roterande polerskiva, i kanten beklädd med något
av nämnda slipmaterial (polermaskin). Vid
provberedning för metallografisk undersökning
av metallprover användes numera jämsides med
äldre förfaranden elektrolytisk
polering, som kan ske i t. ex. ett bad av
över-klorsyra och ättiksyraanhydrid. Vid p. av trä
användas polityrer, vanl. bestående av schellack,
som upplösts i sprit.
Polérskiffer, en väsentligen av mikroskopiska
kiselskelett efter diatomacéer bestående, gulaktig
el. gråvit, mycket tunnbladig, lätt söndersmulande
bergart. Efter finmalning nyttjas p., som även
kallas trippel (av Tripolis i n. Afrika), under
sistnämnda beteckning som polermedel för
metaller m. m.
Polèrtvål, se Polering.
Polésien, po. Polesie, ry. Polesje, skogs- och
träskområde kring Pripet, numera uppdelat på
Vitryssland och Ukraina; c:a 80,000 km2, därav
närmare hälften sumpmarker. Huvudort är Pirisk.
Polheimer, Anders, bergsvetenskapsman
(1746—1811), brorsons son till Chr. Polhem. P.
utövade en framgångsrik verksamhet som
bergsingenjör. Han företog från 1788 djupborrningar
efter egen metod i Skåne för att söka nya
sten-kolsfyndigheter, varvid han 1793 fann bl. a.
flöt-serna vid Höganäs. Han anlade sedan ett
järngjuter i och en lervarufabrik i Hälsingborg.
Polhem, Christopher, före adlandet
Polhammar, uppfinnare (f. 1661 18/i2 i
Tingstäde på Gotland, d. 1751 30/s), av en hit
inflyttad adlig, österrikisk släkt. Under sina
studieår i Uppsala lyckades han där rekonstruera
och igångsätta domkyrkans på 1500-talet
förfärdigade konstur, blev härigenom uppmärksammad
och kallades av Bergskollegium till Stockholm.
En tryckpumpsanläggning vid Hällestads gruva
och ett uppfordringsverk vid Blankstöten vid Falu
gruva vittna tidigt om P:s stora mekaniska
begåvning. Han företog med anslag från
Bergskollegium 1694—96 en studieresa till utlandet.
Efter hemkomsten utnämndes P. till dir. över
bergsmekaniken. Under hans tid som konstmästare
vid Falu gruva (1700—16) utfördes en mångfald
nya arbeten vid gruvan. Av stor betydelse voro
de förbättringar och förändringar, som P. införde
vid stånggångarna. 1712 kom P. i förbindelse med
Karl XII, som 1714 utnämnde honom till assessor
i Kommerskollegium. 1716 fick han
kommerseråds titel och adlades s. å. P. väckte förslag om
en kanal förbindelse mellan Östersjön och
Kattegatt, och muntliga förhandlingar i Lund med
Karl XII ledde i jan. 1718 till ett kontrakt, enl.
vilket P. skulle på 5 år fullborda en kanalled
mellan Norrköping och Göteborg. Arbetet sattes
genast i gång under P:s och Emanuel
Sweden-borgs ledning men avbröts av Karl XII:s död
och återupptogs först 1747. Två slussar blevo
kort efter P:s död färdigbyggda, men 1755
avbröts t. v. arbetet. Som ett minne av detta
gigantiska arbete kvarstår vid Trollhättan den s. k.
P o 1 h e 1 m s sluss. — P:s ingenjörsverksamhet
är nära förbunden med hans båda skapelser
”laboratorium mechanicum” och manufakturverket
vid Stjärnsund. Det 1697 grundade laboratoriet
el. modellkammaren fortlevde med växlande öden
i Stockholm, Falun och Stjärnsund till 1826, då
den övergick i Teknologiska institutet. Många
modeller därifrån finnas bevarade, nu i Tekniska
museet. — Stjärnsunds bruk i Husby socken i
Dalarne fick privilegium 1700. P. avsåg att
där åstadkomma en på inhemska råvaror grundad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
