Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Polen
356
väpnade aktion utförde judarna i Warszawa. 19/4
1943 inledde SS-ledningen i P. ett angrepp mot
ghettot där. Judarna kämpade förbittrat, och
nazisterna nödgades rensa hus efter hus.
Aktionen var i stort sett genomförd vid slutet av
april. Enl. officiella tyska uppgifter hade då
56,000 judar dödats, därav 7,000 med vapen i
hand. Efter det tysk-ryska krigets utbrott 1941
drevos de i P. stående ryska styrkorna tillbaka,
och Hitlers arméer besatte snabbt hela landet.
När tyskarna själva kommo i svårt trångmål,
försökte de dock sent omsider att vinna stöd av
polackerna, men dessa försök misslyckades. Ända
sedan den tyska ockupationens början hade
polska partisaner varit i sporadisk verksamhet. Nu
inledde AK störningsaktioner mot tyskarnas
förbindelselinjer till fronten i Ryssland och förde
guerilla i olika former, ofta långt österut.
Vidare bedrevs fabrikssabotage. Detta föranledde
grymma repressalier. Tidvis tillgrepo polackerna
motrepressalier.
Efter tysk-ryska krigets utbrott ingicks en
polsk-rysk överenskommelse. Sovjetunionen
förklarade därvid, att 1939 års fördrag med
Tyskland om P:s delning hade mist sin giltighet, men
då ryssarna senare förklarade, att Curzonlinjen
borde bli gräns, motsatte sig polska
exilregeringen detta. Efter fynden i Katynskogen (se d. o.)
1943 avbrötos de diplomatiska förbindelserna
mellan Ryssland och polska regeringen. Försök
av Sikorski och efter dennes död i juli s. å.
av hans efterträdare S. Mikoiajczyk att återknyta
relationerna med Sovjetunionen misslyckades. Då
ryska trupper i jan. 1944 överskredo 1921 års
gräns, försökte Mikoiajczyk ånyo att få en
uppgörelse om östområdenas status och förvaltning
efter utdrivandet av tyskarna. Sovjetregeringen
svarade, att den bestämt förkastade Rigafredens
gräns. P. finge nöja sig med Curzonlinjen men
kunde med ryskt stöd erhålla territoriell
kompensation i v. på Tysklands bekostnad. I maj s. å.
meddelades officiellt, att polska kommunister och
vänstersocialister hade bildat ett provisoriskt
”folkparlament”, Krajowa rada narodowa (KRN),
”Hemlandets nationalråd”. I juli s. å. bildade
KRN och Polska patrioters förbund ett
befrielseutskott, vilket blev känt som Lublinregeringen el.
Lublinutskottet. Detta accepterade Curzonlinjen
och krävde tyska landavträdelser. När Röda
armén i juli s. å. gick över ”gränsen till P.”
(d. v. s. Curzonlinjen), trädde förband ur polska
hemarmén i aktion. Vs reste sig denna i
Warszawa, 35,000 man, under ledning av general
Bor-Komorowski mot tyskarna. Röda armén stod då
blott 17 km från Warszawa och hotade
förstaden Praga, men det väntade ryska angreppet kom
icke, och polackerna fingo ensamma kämpa mot
tyska styrkor, som slutl. omfattade 5 fördelningar.
Vid mitten av sept. besatte ryska trupper Praga
men stannade ö. om Weichsel och kringgingo
själva Warszawa. Hemarméns kärntrupper
stupade, och när allt vidare motstånd var fullst.
hopplöst, kapitulerade Bör-Komorowski 3/io s. å.
Warszawa blev nästan fullständig förstört. I
dec. s. å. ombildades Lublinregeringen till
pro
visorisk regering med vänstersocialisten E.
Osobka-Morawski som konseljpresident. En
kommunist, B. Bierut, blev provisorisk president.
Regeringen erkändes 5/i 1945 av Sovjetunionen, tog
18/i säte i Warszawa och inledde socialisering
av industrien och utstyckning av jordagodsen.
På Jaltakonferensen s. å. mellan de ”tre stora”
beslöts, att Curzonlinjen med smärre ändringar
till P:s fördel skulle bilda gräns i ö. och att
landet i v. skulle få gottgörelse på tyskt
område. Gränsen där skulle dock fastställas
definitivt först vid fredskonferensen. Churchill
reserverade sig ytterligare, när Stalin föreslog, att
gränsen skulle förskjutas ända till
Oder-Neis-se-linjen. Icke desto mindre uppmuntrade
Sovjetunionen Warszawa-regeringen att genast
annektera alla tyska områden fram till denna
linje, utom n. hälften av Ostpreussen, som
ryssarna själva lade beslag på. Flertalet av de
tyska invånarna flydde, och återstoden, c:a 2 mill.,
fördrevos. I juni s. å. ombildades den
provisoriska regeringen, varvid Bierut förblev president
och Osöbka-Morawski konseljpresident.
Mikoiajczyk blev v. konseljpresident och
jordbruksminister. Nominellt var ministären en koalition
av 5 partier. Kommunisterna intogo dock
flertalet nyckelställningar. Likväl erkändes nu
Osobka-Morawskis regering av västmakterna, som
avvecklade sin förbindelser med exilregeringen.
I hela landet började kort efter krigsslutet
en ojämn kamp mellan kommunisterna och de
demokratiska partierna. Redan 1944 framträdde
ett folkparti (SL), som påstods vara en
rekonstruktion av förkrigstidens bonderörelse med
detta namn men som snart kom helt i
kommunisternas ledband. Mikoiajczyk reorganiserade
det äkta bondepartiet (PSL). De allmänna
valen i jan. 1947 föregingos av arresteringar och
grov förföljelse. De officiella resultaten gåvo
regeringsblocket 394 mandat, PSL 28 och
skuggpartierna inalles 22. Regeringen ombildades med
socialistpartiets generalsekr. J. Cyrankiewicz som
konseljpresident, men kommunisternas faktiska
makt inom ministären ökades. Bierut valdes till
republikens ord. president. I febr. 1947 antogs
en provisorisk författning med en rad nya
artiklar efter ryska förebilder. Bondepartiet
lamslogs under de följ, månaderna. I okt. s. å.
flydde Mikoiajczyk ur landet. I dec. 1948
sam-manslogos socialistpartierna efter vederbörliga
utrensningar till Polska förenade arbetarpartiet,
Polska zjednoczona part ja robotnicza (PZPR).
Regeringen reorganiserades med kommunister på
alla väsentliga poster. — Vi 1947 påbörjades
förverkligandet av en ekonomisk 3-årsplan, som
avsåg att återuppbygga och omlägga P:s
ekonomi. Återuppbyggnaden av förstörda städer, särsk.
Warszawa, gjorde snabba framsteg. I dec. 1948
framlade v. konseljpresidenten och
ekonomiexperten H. Minc en 6-årsplan. —• 1949 utnämndes
den ryske marskalken K. Rokossovskij till polsk
krigsminister och överbefälhavare (vice
konseljpresident 1952). 1949 införlivades officiellt de
forna tyska områdena, och 1950 erkände östtyska
republiken Oder-Neisse-linjen som gräns. P. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
