Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pepys, Samuel - Per - Per, S:t - Pera - Peradeniya - Perak - Per aspera ad astra - Perborat - Perca fluviatilis - Per capita - Perception - Perceptionsorgan - Perceval - Perceval, Spencer - Perche, Le - Percheronhästen - Percier, Charles - Percipiera - Percy, ätt - Percy, Henry, Hotspur - Percy, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Per—Percy
62
för tiden 1660—69, som på grund av P:s
hänsynslösa öppenhjärtlighet och skarpa
iakttagelseförmåga är ett av de värdefullaste
kulturhistoriska bidragen till vår kännedom om Karl II :s
lättsinniga tidevarv. Nedskriven i stenografisk skrift,
publicerades den förkortad i 2 bd 1825.
Fullständigaste editionen är av H. B. Wheatley (9 bd
med ett suppl., ”Pepysiana”, 1893—99; sv. övers,
i urval 1922 samt 1953 av Jane Lundblad). —
Litt.: A. Bryant, ”S. P.” (3 bd, 1933—38).
Pe’r, lat., genom, med; för, på.
Per, S:t P. 1) Socken i Östergötland, se Sankt
Per. — 2) Församling i Uppland, se Sankt Olof
och Sankt Per.
Pera, stadsdel i Istanbul (se d. o., sp. 211).
Peradeniya, tropisk botanisk trädgård på
Cey-lon, nära Kandy. P., som jämte Buitenzorg (se
d. o.) är tropikernas främsta botaniska trädgård,
grundlädes 1821 och omfattar 60 har på en höjd
av 479 m ö. h. I P. finnas försöksstationer,
laboratorier och museum.
Perak [eng. utt. pä’ara el. pi’ara], stat i
Malajiska federationen på Malackahalvöns v.
kust; 20,668 km2, 954,000 inv. Huvudstad är
Kuala Kangsar. P. genomflytes av floden Perak,
i vars fruktbara dalgång odlas ris, kautschuk,
socker, tobak, te, kaffe och kopra. Stora
tennförekomster längs floden Kinta, en biflod till
Perak. En n.—s.-gående järnväg går genom P.
Pe’r a’spera ad a’stra, lat., ”uppför branter
till stjärnorna”, genom strid till seger.
Perborät, kem., se Borföreningar.
Pe’rca fluviätilis, zool., se Abborre.
Pe’r ca’pita, se Caput.
Perceptiön (av lat. perce’ptio), förnimmelse.
P. skiljes ibland från apperception; p. tänkes då
som en nätt och jämnt medveten förnimmelse,
ingående i medvetandets ”blickfält”, däremot ej,
ss. apperceptionen, ställd i dess ”blickpunkt”. —
P e r c i p i è r a, ha en perceptiön, förnimma.
Perceptionsorgan, sinnesorgan.
Pe’rceval, se Parcival.
Perceval [pä’sival], Spene er, engelsk
politiker (1762—1812). Han blev 1786 advokat, 1796
led. av underhuset och slöt sig där till tories. I
Addingtons ministär blev han solicitor general
1801 och attorney general 1802, övergick 1804 i
Pitts andra ministär och blev efter Pitts död 1806
torypartiets obestridde ledare. Han bidrog
kraftigt till ministären Grenvilles fall (1807), ingick
som skattkammarkansler i Portlands ministär
(april s. å.) och blev vid dennes avgång därjämte
premiärminister (1809). Hans politik var
aristokratisk och högkyrklig samt mycket energisk vid
fullföljandet av kriget mot Napoleon. P.
mördades 1812. — Biogr. av Ph. Treherne (1909).
Perche, Le P. [la pä’rj], gammalt landskap i
Frankrike, v. s. v. om Paris, motsv. ö. delen av
dep. Orne och v. Eure-et-Loir. P. är en skogrik
kalkstensplatå, bekant för sin hästuppfödning
(percheronhästar ).
Percheronhästen [pär/arå’-], tyngre
arbetshäst, som har sitt namn från Perche. Färgen
är oftast skimmel, och utmärkande är ett gott
temperament och jämförelsevis uthålliga
rörel
ser (se bild 6 å pl. vid Hästen). I Sverige har
denna ras undanträngts av ardennerrasen.
Percier [pärsje’], Charles, fransk arkitekt
(1764—1838), jämte Fontaine skaparen av den
variant av det napoleonska kejsardömets
nyklassicism, som kallas style empire. P. och Fontaine
utövade efter läroår i Rom gemensamt
arkitektverksamhet i Paris. Typisk för deras
interiörstil är inredningen av Malmaisons slott, för deras
monumentalarkitektur triumfbågen på Place du
Carrousel. — Litt.: M. Fouché, ”P. et Fontaine”
(1904).
Percipiera, se Perceptiön.
Percy [pä’si], engelsk adelsätt av normandiskt
ursprung; från 1377 bar dess huvudman titeln
Earl of Northumberland. 1670
utslocknade ätten på manslinjen; dess namn återupptogs
av Sir Hugh Smithson (1715—86), som
genom gifte blivit ägare av ättens stora gods
och 1766 upphöjdes till hertig av
Northumberland. — Litt.: G. Brenan, ”History of the house
of P.” (2 bd, 1902).
Henry P., kallad Hotspur (1364—1403),
son till Henry, 1 :e earl of Northumberland, blev
1377 slagen till riddare av Edvard III och nådde
tidigt ryktbarhet som krigare i fälttåg mot
Frankrike och gränsstrider mot skottarna, över de
senare vann han segrar vid Otterburn 1388 och
Homildon Hill 1402. Jämte sin far hade P.
understött Henrik IV, då denne förvärvade
Englands krona. 1402 uppstod emellertid personlig
fiendskap mellan P. och konungen; den förre
ställde sig i spetsen för ett uppror men
besegrades och dödades vid Shrewsbury 1403.
Percy, Carl Arthur Carlsson, målare (f.
1886 10/s), studerade vid Konstnärsförbundets
målarskola och i Paris under Matisse 1908—09,
bosatt i Frankrike 1911—13 och 1920—22. Under
i:a världskriget var han verksam i Göteborg och
Arthur C:son Percy: Fat med blå dekor i flintporslin
(”Vinranka”) samt teservis och vas (t. h.) med mörkblå
* glasyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
