Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Penn, William - Penn. - Penna - Pennalism - Penni - Penning - Penningar - Penningby - Penningförfalskning - Penninggräs - Penninghushållning - Penningland - Penninglotteriet - Penningmarknad - Penningpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Penn.—Penningpolitik
42
1682 hade P. rest ut till Amerika, men han
återvände redan 1684 till England, där han under
Jakob II fick en inflytelserik ställning. Under
Vilhelm III anklagades han flera gånger för
jakobitiska stämplingar, miste för ett par år sitt
guvernörsämbete och gjorde stora ekonomiska
förluster. 1699—1701 besökte P. på nytt sin
koloni. Under drottning Anna återfick han en
del av sitt gamla inflytande. — P:s samlade
arbeten utgåvos 1726, i urval 1914. Biogr. över
P. av Emilia Fogelklou (1935).
Penn., förk. för Pennsylvania.
Penna (lat. pe’nna, fjäder), ving- el.
stjärtfjäder av fågel; sådan fjäder, nyttjad som
skriv-redskap, t. ex. gåspenna; skrivredskap av annat
ämne. Jfr Blyertspenna, Fjäder och Stålpenna.
Pennali’sm, kamratförtryck, urspr. det
systematiska förtryck, som nykomna studenter,
djäknar (ty. Pennalen, av lat. pennae, skrivdon), voro
underkastade från de äldres sida, numera i allm.
äldre kamraters förtryck mot yngre. P. kan ta
sig uttryck i dels självtagen bestraffningsrätt,
misshandel el. hot om sådan, dels tilltvingandet
av fördelar el. tjänster. P. är sällsynt vid civila
skolor men kan någon gång förekomma i det
militära (där i allm. benämnd ”livning”)
trots direkt förbud härom i en generalorder av
1945. — P-, som förr ansågs ha uppfostrande
betydelse, kan förekomma i mer el. mindre
hårdhänta men skämtsamt menade ceremonier (s. k.
”s k ä n dn i n ga r”) vid upptagandet i en
kamratkrets, förening el. elevkår.
Penni, mynt, se Finland, sp. 446.
Penning (fsv. pænninger}, under medeltiden
dels mynt i allm., dels ett visst slags mynt (lat.
denärius), som utgjorde en bråkdel, olika vid
olika tider, av 1 örtug. I Svealandskapen i äldre
tid och sedermera i hela Sverige var 1 örtug =
8 penningar, enl. Västgöta- och östgötalagarna
= 16 penningar o. s. v. De äldsta i Norden
präglade mynten voro p. och delar av p.
(halvpenning o. s. v.).
Penningar, tidigare namn på en myntenhet (se
Penning); numera lagligt betalningsmedel, ss.
hårt mynt och sedlar (se Penningväsen).
Penningby, egendom i Länna sn i Uppland, 9
km s. om Norrtälje, omfattar nu 600 har, därav
170 åker. Slottet med park och trädgård är
numera avsöndrat från egendomen. Det
ålderdomliga, kvadratiska slottet av sten byggdes trol.
under senare delen av 1400-talet och är i n. v.
och s. ö. hörnen försett med runda torn från
förra hälften av 1500-talet. Huset påbyggdes
på 1600-talet, men efter en eldsvåda 1831 har
det sitt nuv. utseende. P. är känt sedan 1339,
tillhörde ätten Bonde, kom genom gifte till Nils
Bosson, men återgick därpå till Bonde-ätten.
Sedermera har gården ägts inom bl. a. ätterna
Tre Rosor, Fleming, Bielke, Torstenson,
Stenbock, Brahe och Wrede.
Penningförfalskning, jur., utgör i svensk rätt
(Strafflagen kap. 12 § 6) en särskild form av
förfalskning, bestående däri, att gärningsmannen
eftergör inom el. utom riket gällande penning-
Vanligt [-penninggräs,-]
{+penning-
gräs,+}
Thlaspi
arvense.
sedel el. mynt el. annorledes förfalskar sedel el.
mynt. Normalstraffet är straffarbete i högst
4 år. Straff drabbar även den, som utprånglar
falsk sedel el. falskt mynt, och den, som bland
allmänheten sprider något, som lätt kan
förväxlas med gällande sedel el. mynt. Termen p.
infördes i lagen 1949 som en gemensam benämning
på myntförfalskning och sedelförfalskning.
Penninggräs, Thla’spi, släkte av fam.
kors-blommiga. Skidorna äro korta, bredkantade,
flerfröiga; skiljeväggen står vinkelrätt
mot bredsidorna. Vanligt p. el.
skärvfrö, T. arvense, är ett
allmänt, omkr. 3 dm högt, ettårigt
åkerogräs med nästan cirkelrunda skidor.
T. alpestre, backskärvfrö, är
två- el. flerårigt och har vigglika
skidor.
Penninghushållning, i mots. till
naturahushållning, råder, när betalning
för varor, arbetsprestationer etc. samt
skatter och andra bidrag till det
allmänna erläggas i pengar. P. rådde i
stor utsträckning under antiken men
ersattes under medeltiden delvis av
naturahushållning. Dess definitiva
genombrott ägde rum till följd av den ökade
importen av silver från Sydamerika till
Europa vid nyare tidens början.
Penningland, se Markland.
Penninglotteriet, ett av staten
genom det 1938 grundade, statsägda
Svenska penninglotteriet ab. idkat s. k.
enkelt lotteri. En äldre motsvarighet
till P. var det 1772 av Gustav III
inrättade nummerlotteriet, men detta
avskaffades 1841 av moraliska skäl.
Emellertid fortsatte ett stort antal
svenskar att spela dels å inhemska, tillfälligt
beviljade lotterier, t. ex. teater- (Dramatiska
teaterns) och idrottslotteriema, dels, och särsk., å
utländska, främst i Danmark, Hamburg och
Ungern, varigenom många mill. kr årl.
beräknades dragas ur landet. Upprepade gånger väcktes
i riksdagen motion om inrättande av ett nytt
svenskt statslotteri för att mätta allmänhetens
spellust och bevara vinsten åt landet. Detta
resulterade 1938 i P.; bolagets aktiekapital 100,000
kr. Högsta antalet lotter är 1,5 mill. å 10 kr,
vartill sedan 1948 komma 2 kr i skatt och 1 kr
i kostnader. Dragning sker 1 gång i mån.
Vinstsumman är beroende av antalet sålda lotter. 2
vinster utgå å 100,000 kr och 4 å 50,000 kr.
Lägsta vinsterna äro på 25 kr. Av
rörelsevinsten tillföres den av Statskontoret förvaltade
lotterimedelfonden årl. en viss del (9,5
mkr 1952). Ur denna utdelar K. m:t årl. anslag
till allmännyttiga el. kulturella ändamål, ss.
teatrar, orkesterfören. och Humanistiska fonden.
Penningmarknad, den marknad, där kort
kredit, ss. växellån, utbjudes och efterfrågas. I
mots. till t. ex. England äger Sverige ingen fri
p., utan i regel utbjudes den korta krediten av
affärsbankerna.
Penningpolitik, se Penningteori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
