Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Passad - Passage - Passageinstrument - Passagerare - Passagerarfartyg - Passagerarfartygscertifikat - Passaic - Passamezzo - Passare el. cirkel - Passarge, Siegfried - Passarowitz - Passato - Passau - Passé - Passe kårtje - Passe-partout - Passepied
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Passage—Passepied
904
passaderna, som väl utbildade ha rakt
motsatta riktningar. P. äro bäst utbildade över
oceanerna, då kontinenterna på gr. av olika
uppvärmning bryta deras normala förlopp, över
ekvato-rialområdet utbildas på gr. av den starka
insola-tionen ett mer el. mindre utpräglat lugnt bälte,
ekvatorialkalmerna, med relativt lågt
lufttryck. Mot detta bälte blåsa från s. sy dös
t-passaden och från n. nordöstpassaden.
Ekvatorialkalmerna ligga alltid n. om den
geografiska ekvatorn, varför sydöst-p. överskrider
denna. Dess läge är icke konstant utan följer solen,
så att det är nordligast under den n. hemisfärens
sommar.
Med förändringen av ekvatorialkalmernas läge
följer en förändring av vindstyrkan. Denna är
bäst känd över Atlantiska oceanen. Nordöst-p. har
här sitt max. i april med 6,o m per sek., under det
att sydöst-p. har sitt max. i sept. med 7,6 m per
sek. Medelhastigheten av den förra per år är 4,7
m per sek. och av den senare 6,2 m per sek. —
I närheten av vändkretsarna ligga i medeltal
relativa högtryck. Mellan dessa högtryck och
ekvatorialkalmerna existerar alltså en mot s. riktad
gradient. På gr. av jordrotationen avböjas
vindarna medsols och få ovannämnda riktningar. På
kontinenternas östkuster bli vindarna ofta rakt
ö. liksom vid vissa områden på det vidsträckta
Stilla havet, över Indiska oceanen verka
mon-sunerna förryckande på p.-systemet. Ett annat
anmärkningsvärt avbrott i detta system uppstår
över Stilla oceanen från Ostindiska öarna till
Karolinerna, där nordöst-p. går ända till 20°
s. br. — över ekvatorialkalmerna blåsa ö. vindar,
åtm. på Atlantiska oceanen till en höjd av 10
km. över p. påträffas först ett ”blandningsskikt”
och därefter anti-p. Det s. k. blandningsskiktet
får icke fattas som bildat genom att p. och anti-p.
blåsa över varandra, utan dess uppkomst har
säkerligen en djupare dynamisk orsak. Anti-p.
äro vindar med s., resp. n. komponent och äro
på n. halvklotet vid full utbildning sydvästvindar.
Passage [-ä% sv. utt. -ä’/], fr. 1)
Genomgång, täckt gång genom en byggnad; genomfärd
(nordväst-, nordostpassagen).
2) (Ridk.) Se Ridning.
3) (Astron.) A. Tidpunkten för en himlakropps
passerande genom meridianen el. något annat
fun-damentalplan, vanl. då första vertikalen. — B.
En himlakropps gång genom ett instruments
synfält el. förbi en annan himlakropp.
4) (Mus.) Vanl. en melodisk figur, löpning el.
skala (diatonisk el. kromatisk), som spelas i
snabbare tempo och förbinder två tematiska partier i
en komposition; kan även bestå av brutna ackord
(ackordpassage).
Passageinstrument, instrument, med vars
tillhjälp den noggranna passagen av en himlakropp
genom meridianplanet el. första vertikalen
bestämmes.
Passagerare [-/€’-], resande.
Passagerarfartyg. I gällande sv. författningar
förstås med p. varje fartyg, för vilket gällande
passagerarfartygscertifikat är utfärdat.
Passagerarfartygscertifikat, bevis om ett
far
tygs behörighet att föra passagerare. Enl. sv.
författningar skall maskindrivet fartyg, som
uteslutande el. huvudsaki. nyttjas till att mot
ersättning befordra passagerare, el. varje fartyg, som
framdrives annorledes än medelst rodd och som
medför flera än 12 passagerare, vara försett med
dylikt certifikat.
Passaic [poséi’ik], stad i New Jersey, inom
n. v. delen av Stor-New York; 58,000 inv. Stor
ylle- o. a. textilindustri.
Passamezzo [-mä’dzå], it., eg. ”halvsteg”,
italiensk dans i 6/s takt och långsamt tempo från
1500-talet, vilken dansades i den förnäma världen,
även i Sverige på Gustav Vasas tid.
Pa’ssare el. cirkel, geometriskt instrument
för uppritande av cirklar, mätning, delning och
över huvud geometriska konstruktioner. Den
vanligaste sorten utgöres av två ben, sammanfogade
i en gemensam punkt, kring vilken de kunna ledas.
En mindre p., vars ena ben är försett med
dragstift och utanför centrum med ett litet handtag,
kallas jungfru cirkel el. n o 11 c i r k e 1.
Om övriga slag av p. se Måttverktyg.
Passa’rge, Siegfried, tysk geograf (f.
1867), prof, emeritus vid univ. i Hamburg. Bland
hans arbeten märkas ”Die Grundlagen der
Land-schaftskunde” (3 bd, 1919—20), ”Vergleichende
Landschaftskunde” (5 h., 1921—30), ”Die Erde
und ihr Wirtschaftsleben” (2 bd, 1927) och
”Geo-graphische Völkerkunde” (5 bd, 1933—38).
Passärowitz [-åvits], se Pozarevac.
Passato [-a’tå], it., hand., förk. pto el. pass.,
sistlidna (månad o. s. v.).
Pa’ssau, stad i Niederbayern i s. Tyskland,
invid österrikiska gränsen; c:a 36,000 inv. P. var
urspr. en keltisk boplats, Bojodürum, senare plats
för ett romerskt kastell, Batäva. 739 upprättades
ett biskopssäte i P. av Bonifatius. — Här slöts
1552 mellan de katolska och protestantiska
riks-länderna fördraget i P. (se Schmalkaldiska
kriget). — P. är en vacker stad med härligt läge
vid Inns inträde i Donau. Gamla staden ligger på
landtungan mellan floderna; från det höga
mittpartiet med dess slingrande huvudgator leda
branta tvärgator ned till floderna, över vilka fyra
broar leda till de nyare stadsdelarna. Rådhuset
är från 1300-talet. Bland slott och praktbyggnader
vid P. märkes det på 1790-talet som lustslott för
furstbiskopen av P. byggda Freudenhain, nu
seminarium. På höjden n. om Donau ligger den
vidsträckta förra biskopsborgen Oberhaus (nu
museum), i sin nuv. gestalt från 1500-talet.
Fil.-teol. högsk. och flera fackskolor; knutpunkt på
järnvägen Linz—Regensburg, gränsstation och
Donau-f lodhamn.
Passé, se Passera.
Passe kårtje (lap., ”heliga fallet”), vattenfall
i Lilla Luleälvs biflod Blackälven, 10 km ovan
mynningen i Tjåmotisjaure, höjd 9,7 m. På ö.
stranden en gammal lapsk offerplats.
Passe-partout [pas-parto’], fr., huvudnyckel;
frikort.
Passepied [paspje’], fr., en fransk runddans
i 3 A takt och raskt tempo från Ludvig XIII:s
och Ludvig XIV: s hov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
