Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Paris
868
ningen. Inom träförädlingen arbeta c:a 20,000
personer; möbelfabrikerna i Saint-Antoine ha sin
marknad över hela Frankrike. En av de mest
lönande och tillika specifikt parisiska
försörjningskällorna utgör beklädnadsindustrien. Av
spinnerier och väverier finnas blott ett fåtal, spridda
här och där. Likaledes utspridda men betydligt
talrikare äro trikåfabrikerna. Åtskilliga stora
konfektionsfabriker ligga i stadens inre.
Skinn-och läderindustrierna, sedan gammalt tillfinnandes
utmed stränderna av Bièvre, ha numera talrika
företag i de s. kvarteren av själva P. (les
Gobe-lins) och i dess närmaste grannskap
(Kremlin-Bicétre, Villejuif och särsk. Gentilly). — P. är
landets största bokmarknad; dess tryckerier och
bokförlag sysselsätta mer än 50,000 personer. Det
är även Frankrikes främsta centrum för
filmindustrien, med såväl inspelningsateljéer som
materiel framställning. Den behagfullhet, elegans och
förnämhet, som främlingen gärna förbinder med
fransk smak, manifesteras av de lyxbetonade
mode-, parfym- samt bijouteri- och
juvelerar-industrierna. Parfymfabrikerna, som mest hämta
sina råvaror från Rivieran, ligga i allm. i stadens
v. och n. v. ytterområden; deras världsberömda
produkter skapa en värdefull exportpost. Av
Frankrikes hela tillverkning inom
juvelerarbran-schen svarar huvudstaden till ej mindre än 70%
för guldföremålen, till 87 % för silver- och till
90 °/o för platinaföremålen.
Som rikets dominerande handelscentrum
omsätter P. ung. Vs av dess totalproduktion.
Medan storföretagen vanl. ha sin egen
representation i huvudstaden, kan massan av
småföretagare ute i landsorten ombesörja sina intressen
genom de stora handelshusen i city, vilka
sysselsätta över 30,000 personer. Förutom de
inhemska affärsbankernas huvudkontor har P.
självfallet också filialer till de föränmsta utländska
kreditinst., handelsorganisationerna och
rederierna. Ett utslag av stadens dominans som
handels-förmedlare är de många internationella
utställningar, som hållits här sedan 1800-talets senare
hälft. Denna sin kommersiella roll har P.
kunnat spela endast tack vare ett väl utbyggt system
av kommunikationer, som från landets
alla delar konvergera mot huvudstaden. Här
förenas alla viktigare landsvägar och alla de stora
järnvägarna. Staden förfogar över Frankrikes
bästa vattenväg, och de förnämsta flygrutterna
äro alla knutna till dess flygstationer. Det
förträffliga landsvägsnätet har utbyggts alltsedan
1600—1700-talen. Trots dess genom bilismen
våldsamt stegrade betydelse — dep. Seine har ung.
% av det franska bilbeståndet — äro dock
järnvägarna fortfarande ett viktigare
fortskaffnings-medel och nå med 7 stora bangårdar ända in i
stadens hjärta. — Den tunga trafiken går till
avsevärd del på Seine. Från Bezons i n. v. ända
till Corbeil långt söderut, en sträcka av 63 km,
erbjuder floden en nästan obruten räcka
lastplatser, vartill komma c:a 12 km kanalkajer, främst
utmed Canal-Saint-Denis och Canal-Saint-Martin.
Stadens hamnar äro av tre slag: 1)
Seine-ham-narna, av vilka de nedåt floden belägna (Javel,
Lastpråm på Seine.
Ur E. Liljeroth, ”Paris”.
Grenelle, Suffren, Bourdonnais, Auteuil, Passy)
betjäna de stora industrierna här, medan
lastplatserna uppåt floden ha mera varierande gods
(Henri IV byggnadsmateriel, Rapée virke,
Saint-Bernard mjöl och vin, Gare petroleum, Bercy
viner); 2) kanalhamnarna och deras bassänger, i
allm. tillkomna på 1800-talet; kajerna vid
Pont-de-Flandre, Stains, Aubervilliers, Saint-Denis, de
rymliga bassängerna i la Villette, som grävts
mitt ibland det n. ö. förortsområdets
industriag-glomerationer; 3) förortshamnarna, som var och
en tillgodoser sin industrianhopning: ovanför
staden Ivry och Choisy, nedom densamma
Billan-court, Levallois-Perret, Saint-Ouen, Saint-Denis,
Courbevoie och Asnières, huvudsaki. för metall-,
gas- och elkraftverk. Le Havre och Rouen kunna
anses som P:s uthamnar. Vattenvägarnas
gods-befordring går nästan helt och hållet i riktning
till staden, åt motsatt håll sändas knappast
annat än storstadens avfallsprodukter. Den
sammanlagda tonnagemängd, som årl. passerar P:s
hamnar, är större än Marseilles. Flygstationerna,
le Bourget 12 km n. ö. om centrum och Orly
lika långt söderut, ha täta direktlinjer till de stora
europeiska huvudstäderna. Båda betjänas genom
busstrafik från den till central uppsamlingsplats
för passagerare omändrade järnvägsstationen
Gare des Invalides. — Till underlättande av den
oavbrutet stegrade persontrafiken inom själva
staden med förorter började man 1900 bygga ett
nät av underjordiska lokalbanor (le Métropolitain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
