Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papp - Pappenheim, Gottfried Heinrich von Pappenheim-Treuchtlingen - Papper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Pappenheim—Papper
816
till böjliga pärmar, packningar och som elektriskt
isolationsmaterial. — Egentlig hårdpapp, s. k.
vulkanfiber el. ”fiber”, tillverkas på
liknande sätt som pergamentpapper. Man utgår i regel
från olimmat, tunt papper av bomullslump, som
behandlas med koncentrerad zinkkloridlösning,
varvid det blir plastiskt och klibbigt. Ett stort
antal sådana ark sammanpressas under
uppvärmning, varefter p. befrias från återstående lösning
genom en, åtm. vid tjocka kvaliteter, mycket
tidsödande tvättning. Vulkanfiber användes bl. a.
som packningsmaterial, inom skofabrikationen
samt till resväskor.
Pa’ppenheim [-haim], Gottfried
Heinrich, greve von P.-T reuchtlingen, tysk
fältherre (1594—1632). Han uppfostrades som
protestant men övergick till katolicismen, blev
rikshovråd och snart
militär. Han deltog
bl. a. med utmärkelse
i slaget på Vita
berget 1620, nedslog 1626
i Maximilians av
Bayern tjänst det stora
bondeupproret i övre
Österrike och ledde
1627 belägringen av
Wolfenbüttel. Då Tilly
efter Wallensteins fall
övertog befälet över
kejserliga armén, blev
P. kejserlig
fältmarskalk. Med
hänsyns
lös energi verkade han vid Magdeburgs
belägring och stormning (10 maj 1631). I slaget
vid Breitenfeld brötos hans våldsamma
kavallerianfall mot svenskarnas högra flygel. Då P:s
samarbete med Tilly blev allt sämre, sände
Maximilian P. till n. v. Tyskland för att övertaga
befälet över de katolska stridskrafterna där. P.
koncentrerade sina trupper bakom Weser och
tillfogade genom djärva strövtåg de svenska
kårbefälhavarna allvarsamma förluster. P:s
försök att undsätta Maastricht misslyckades.
Återkallad vid Gustav Adolfs tåg mot Lützen, nådde
han slagfältet tidigt nog för att verksamt ingripa
i kampen mot svenska högra flygeln (6 nov. 1632)
men sårades och avled följ. dag. — Tyska
mo-nogr. av S. Röckl (3 bd, 1889—93) och R. Herold
(1906).
Papper har fått sitt namn av papyrus (se d. o.).
Nutidens p. är en av vegetabiliska (mera sällan
animaliska) fibrer sammanfiltad produkt,
framställd genom att våt pappersmassa utbredes på
en silduk (vira) av metall väv samt pressas och
torkas. Växternas cellsubstans, cellulosa, utgör
huvudbeståndsdelen i de flesta papperssorter. De
fibermaterial, som huvudsaki. användas, äro
linne-och bomullslump, kem. och mek. trämassa samt
halm. Andra erforderliga råvaror äro limämnen
för att göra papperet ogenomträngligt för
tryckfärg och bläck samt i allm. mera
motståndskraftigt, färgämnen för att ge papperet önskad färg
samt s. k. fyllnadsämnen (kaolin, gips, talk o. dyl.)
för att ge papperet jämn yta, ogenomskinlighet
Fig. 1. Sektion av holländare för Grycksbo 1835, ritad
av B ryan Donkin.
och vithet. Linnelump var i äldre tider den
förnämsta råvaran och nyttjas ännu för tillv. av de
finaste slagen av skrivpapper. Man anser, att
99u/o av allt p. numera tillverkas av trämassa
P. är en kinesisk uppfinning, daterbar till omkr.
105 e. Kr. Tillverkningen spred sig västerut till
Medelhavsländerna, infördes av morerna i
Spanien, av korsfararna i Italien, fanns på 1300-talet
i Tyskland och vann med boktryckarkonstens
allmänna utveckling insteg över hela Europa.
Uppgiften att biskop Hans Brask på 1520-talet
skulle ha anlagt ”papperskvarn” i Söderköping,
synes ha föga fog för sig. Gustav I byggde vid
Norrström i Stockholm en dylik kvarn, som 1612
flyttades till Uppsala. Det äldsta av Sveriges nuv.
pappersbruk är Klippans bruk vid Rönneå i
Skåne, som räknar sitt ursprung från en 1573
där anlagd dansk papperskvarn.
Ännu vid mitten av 1700-talet var
fabrikations-gången vid papperstillverkning i huvudsak följ.:
lumpsortering, -rening och -sönderdelning till
Fig. 2. Kontinuerlig slipstol, typ ”Stetigschleifer”, enl.
Voith.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
