Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pansarfartygen - Pansarfiskar - Pansarfregatt - Pansarfärg - Pansarförband - Pansargalvanometer - Pansargranat - Pansargrenadjärer - Pansargördel - Pansarhajar - Pansarinfanteri - Pansarinspektör - Pansarjagare - Pansarkanonbåt - Pansarkasematt - Pansarkryssare - Pansarkår - Pansarlarm - Pansarnäve - Pansarofficersskolan - Pansarplåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Pansarfiskar—Pansarplåt
792
Fig. 7. ”Littorio”.
allt större. Det under 1 :a världskriget
planerade engelska slagskeppet ”Nelson” (fig. 6) hade ett
maximideplacement av 40,000 ton, bestyckning 9
st. 40,6 cm kanoner i trippeltorn för ut och 12
st. 15 cm kanoner i dubbeltorn akter ut, 356 mm
gördelpansar och fart 23V2 knop. 1934
påbörjades de italienska slagskeppen av
Littorio-klassen (fig. 7). De erhöllo ett deplacement
på 35,000 ton, 9 st. 38 cm kanoner i trippeltorn,
12 st. 15 cm och 12 st. 9 cm kanoner samt 40
automatkanoner och kulsprutor. Vidare försågs
slagskeppet med katapult och 3 flygplan. Farten
blev 30 knop.
Under den därefter följande kapprustningen
bland alla världens större sjömakter bibehölls den
höga farten, medan en ständig ökning av
artillerikalibern skedde upp till 45,7 cm, i sin tur
medförande en ökning av deplacementet på upp till
58,000 ton.
Inom de mindre marinerna utgjordes p. av
kustpansarskepp; karakteristiskt för
denna typ vid sekelskiftet är den svenska Ä
ranklassen (fig.
8) med 3,650
ton deplacement,
2 st. 21 cm
kanoner i
enkeltorn, 6 st. 15
cm kanoner i
enkeltorn, 175
mm
vattenlinjepansar och 17
knops fart. Det
starkaste hittills byggda kust-p. är svenska p.
”Gustav V”: deplacement 7,275 ton, 4 st. 28 cm
kanoner i dubbeltorn, 6 st. 15 cm kanoner, 200 mm
vattenlinjepansar, fart 23 knop; färdigbyggt 1922.
Pansarfiskar, Placode’rmi el. Ostracode’rmi,
grupp av utdöda fiskar, omfattande de äldsta
kända ryggradsdjuren. Hos de flesta p. saknades
inre skelettbildningar. Huden var täckt av fjäll,
som vanl. på huvudet, hos vissa former även på
bålen, bildade ett sammanhängande, av benplåtar
format hudskelett, som framtill har hål för en
oparig luktgrop, pariga ögon och ett oparigt
hjässöga. Stjärtfenan var sned. Flertalet p.
fanns i silur, några dock även i devon. Till dessa
hör släktet Pteraspis, omfattande spolformiga p.
med världsvid utbredning. Närstående var det
egendomliga släktet Cyathaspis. Platta
bottenfiskar med bred ryggsköld voro arter av släktet
Cephalaspis. Hos detta voro ryggsköldens bakre
hörn utdragna till långa spetsar. Det devoniska
släktet Pterichthys ägde egendomliga, årliknande
främre extremiteter och ett kraftigt utvecklat
Fig. 8. ”Äran”.
pansar, som även klädde bålen. Ett högre
utvecklingsstadium än de egentliga p. företräda de
närstående arthrodirerna el.
pansarhajarna, som voro rörliga former med
sido-ställda ögon och inre broskskelett, liknande
hajarnas. Hit hörde bl. a. det devoniska släktet
Coc-costeus. (se bild vid Arthrodira).
Pansarfregatt, se Pansarfartyg.
Pansarfärg, (täck-) färg för
rostskyddsmål-ning, innehållande ett pigment, som består av
bl. a. pulveriserad järnglimmer och en ringa
kvantitet aluminiumbrons. Sistn. tillsats har till
huvuduppgift att reflektera ljus och därigenom
skydda bindemedlet från att alltför snabbt
förstöras av solljuset.
Pansarförband, se Pansartrupper.
Pansargalvanometer, se Galvanometer, sp. 677.
Pansargranat, krig sv., se Granat, sp. 192 f.
Pansargrenadjärer, se Pansartrupper.
Pansargördel, sjökrigsv., se Vattenlinjepansar.
Pansarhajar, se Pansarfiskar.
Pansarinfanteri, se Pansartrupper.
Pansarinspektör benämnes chefen för
Arméstabens pansaravd. I den jämlikt 1942 års
försvarsbeslut organiserade Arméinspektionen
ingick en pansaravd., vilken sedan 1948 ingår i
Arméstaben. På pansaravd. handläggas ärenden
rörande pansartrupperna ävensom sedan 1949
rörande pansarinf. och kav.
Pansarjagare, sjökrigsv., benämning på de
första jagare, som gåvos pansar skydd.
Pansarkanonbåt, miniatyrpansar fartyg av mera
sjögående (således ej ren monitor-) typ. P. har ett
deplacement av högst 1,000 ton, fart 10 å 15 knop,
bestyckning en el. ett par 12 å 15 cm och några
lättare kanoner samt något vattenlinjepansar.
Pansarkasematt, kasematt, försedd med
pansarvägg och avsedd för uppställning av
art.-pjä-ser. P. var den första pansarformen och kom till
användning vid kustfästningar för tunga pjäser
med låg uppställning. P. finnas endast vid en
del äldre befästningar för försvar av leder.
Numera kommer ett slags p. till användning för
pansarvärnsvapen, stundom kulsprutor med
flankerande uppgift. Kasematten utgöres av betong
med framvägg täckt av en specialstålplåt, försedd
med minimiembrasyr.
Pansarkryssare, kryssare på 4,000—16,000 ton,
försedda med vattenlinjepansar och pansardäck.
P. uppkommo mot slutet av 1890-talet och
byggdes inom stormaktsmarinerna i ett mycket stort
antal. De hade en bestyckning av 8 st. 15 cm
upp till 10 st. 23 cm kanoner och en fart av 18
—25 knop. Typen övergick efter 1905 till
slagkryssare, samtidigt som slagskepp av
Dread-nought-typen infördes. Jfr Krigsfartyg, sp. 801.
Pansarkår, se Pansartrupper.
Pansarlarm, krigsv., signal för att varsko
hotade förband om fientlig pansartrupps
framryck-ning. P. består av upprepade långa signaler.
Pansarnäve (ty. Panzerfaust), se
Pansarvärnsvapen.
Pansarofficersskolan, se
Truppslagsofficers-skolor.
Pansarplåt, vapentekn., se Pansar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
