Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pansarbil - Pansarbomb - Pansarbrigad - Pansarbult - Pansarbåt - Pansarbåtsinsamlingen - Pansarcement - Pansardivision - Pansardäck - Pansardäckskryssare - Pansarfartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Pansarbomb—Pansarfartyg
790
vridbart 360°. P. ha under och efter 2:a
världskriget i allt större utsträckning ersatts av lätta
stridsvagnar.
Pansarbomb, se Flygbomb.
Pansarbrigad, se Pansartrupper.
Pansarbult, skeppsb., fäster grövre, vertikalt
pansar till ett örlogsfartygs bärande
plåtkonstruktion (skin) och utgöres av en grov pinnbult,
fastgängad i pansarplåtens insida och fästad till
skinnet med mutter och bricka.
Pansarbåt, urspr. benämning på de i Sverige
under 1870-talet byggda monitorerna. Begreppet
utvidgades sedan att omfatta svenska flottans
pansarfartyg av alla storlekar. Sedan de ursprungliga
p. och större monitorer utrangerats, ändrades
benämningen 1926 till pansarskepp
(internationell beteckning: kustpansarskepp).
Pansarbåtsinsamlingen, se F-båten.
Pansarcement, se Cement, sp. 588.
Pansardivision, se Pansartrupper.
Pansardäck, horisontellt pansarskydd på
krigsfartyg, urspr. avsett till skydd mot art.-träffar
över vattenlinjepansaret; sedermera även utgö-
Fig. 2.
Fig. 1.
rande förstärkning av skyddet bakom
vattenlinjepansaret och på senaste tid även ett gott skydd
mot flygbomber. P. anbringades först plant på
vattenlinjepansarets överkant. Denna konstruktion
med tjocklek av 40—80 mm användes bl. a. på
slagskepp intill början av 1900-talet (fig. 1). I
början av 1880-talet började p. användas på
kryssare utan vattenlinjepansar, s. k.
pansar-däckskryssare, av vilka de största erhöllo
p. av 125—150 mm tjocklek, huvudsaki. av typ
fig. 2. Samma konstruktion, ansluten till
vattenlinjepansarets underkant och med tjocklek
av 30—80 mm, användes på slagfartyg och
kustpansarfartyg intill 1920. På nutida stora
krigsfartyg anordnas 2 el. flera p. av vilka det
översta huvudsaki. avser att bringa flygbomber
till krevad, varvid det el. de undre skydda
fartygets vitala delar.
Pansardäckskryssare, se Pansardäck. Jfr
Krigsfartyg, sp. 800 f.
Pansarfartyg. Man kan anse den franska
bepansrade träfregatten ”La Gloire” (deplacement
5,600 ton), sjösatt 1859, som det första sjögående
p. Av liknande typ byggdes under de närmaste
åren i de flesta mariner ett betydande antal
pansarfregatter. P. av helt olika typ
upp-kommo 1862 under nordamerikanska
inbördeskriget genom byggandet av John Ericssons
”Monitor” (se bild vid d. o.). Monitortypen
byggdes och utvecklades i alla mariner. Monitorerna
voro breda fartyg med lågt fribord och låg fart
samt med fullständigt vattenlinjepansar och
pansardäck. Deras huvudbestyckning bestod av 2 el. 4
grova kanoner i
vridbara
dubbeltorn. Under
såväl 1 :a som
2:a
världskriget byggdes
av
Storbritannien monitorer
på c:a 8,000
ton för
speciella ändamål. P:s
därefter
följande utveckling
intill 1900
karakteriseras av
följ. typiska
fartyg:
”Belle-rophon”, 1865
(fig. 1),
”Furi-eux”, 1883 (fig.
2), ”Svea”, 1886
(fig. 3),
”Du-puy-de-Löme”,
1890 (fig. 4)
och ”Majestic”,
1895 (fig. 5).
Kring
sekelskiftet utgjordes p. i
övervägande grad av
slagskepp
med 12,000—
15,000 ton
deplacement och
bestyckade med
4 st. 28—34
cm kanoner i
två dubbeltorn
samt med c:a 12
st. 15 å 17 cm
kanoner i
kase-matt el. torn.
Slagskeppen voro då försedda med grovt
gördelpansar över c:a 3A av längden samt
fullständigt pansardäck. Fart c:a 18 knop. Under
1900-talets första år utvecklades p. genom
betydlig ökning av sekundärart. upp till 23—25 cm
kaliber. 1905 byggdes engelska slagskeppet
”Dre-adnought” (se bild vid Krigsfartyg, sp. 801).
Dreadnoughttypen karakteriserades av en
bestyckning av 10 st. 30,5 cm kanoner i
dubbel-tom, frånvaron av medelsvåra kanoner, fart 22
knop och ett deplacement på över 20,000 ton.
Slagskeppen konstruerades under de följ, årtiondena
Fig. 3. ”Svea”. Se även bild 2 å
pl. vid Krigsfartyg.
Fig. 5. ”Majestic”.
Fig. 6. ”Nelson”.
Fig. 1. ”Bellerophon”.
Fig. 2. ”Furieux”.
Fig. 4. ”Dupuy-de-Löme”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
