Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panamá - Historia - Befolkning och näringsliv - Författning - Vapen och flagga - Mått och vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Panama
774
med rik nederbörd i synnerhet på Atlantkusten;
medeltemp. i Colön 2Ö°4, 3,235 mm nederbörd.
Torrtid: januari—april. Om geologiska
förhållanden, växt- och djurvärld, se Mellanamerika.
Historia. P. nåddes redan omkr. 1500 av olika
spanska expeditioner, bl. a. 1502 av Columbus,
spanska kolonier grundades här tidigare än eljest
på den amerikanska kontinenten, och 1510
organiserades här en spansk koloni, benämnd D a r i e n.
Dess huvudstad blev den 1510 grundade staden
Panama. Kolonien genomgick tack vare
spanjorernas handelspolitik — de ledde exporten från
Sydamerika till stor del över P. — en glänsande
utveckling. 1718 blev P. en del av
vicekonunga-dömet Nya Granada, 1821 ingick det i Bolivars
statsbildning Colombia; därefter utgjorde P. en
prov, inom Colombia och delade dess stormiga
öden under 1800-talet. När 1903 Colombia vägrade
gå in på de av U.S.A ställda villkoren för
Pana-måkanalens genomförande, utbröt i P. en resning,
U.S.A. erkände skyndsamt republiken P:s
självständighet, och nordamerikanska marinsoldater
hindrade Colombias trupper att kväsa upproret.
S. å. avslöt republiken P. ett fördrag med U.S.A.,
varigenom kanalområdet ställdes under
nordamerikansk suveränitet. Först 1914 erkände
Colombia P:s självständighet; mellanhavandena
mellan U.S.A. och Colombia löstes slutgiltigt först
1924. P. är endast formellt en självständig stat,
reellt däremot helt beroende av U.S.A. Efter
U.S.A:s inträde i 1 :a världskriget 1917 bröt
även P. med centralmakterna, deltog i
fredskongressen och ingick i N. F. Under 2:a världskriget
gav P. U.S.A. rätt att å sitt område anlägga
baser samt förklarade i dec. 1941 Japan, Tyskland
och Italien krig. 1945 inträdde P. i F.N. De
baser, som U.S.A. under kriget anlagt i P.
utanför kanalzonen, utrymdes 1948 efter långvariga
förhandlingar mellan de berörda makterna. Efter
en statskupp i P. 1949 avbröt U.S.A. i nov. de
diplomatiska förbindelserna med P. men återknöt
dem redan i dec. s. å.
Befolkning och näringsliv. 1940 hade P. 622,576
inv. (inv. i Kanalzonen ej inräknade), vilka
utgjordes av 68,897
vita, 82,871
negrer, 59,338
indianer, 3,882
asiater, 406,814
av blandras och
774 av andra
rastyper.
Indianerna, som
tidigare ha minskat
i antal, visa nu
en icke
obetydlig ökning.
Nära 95 °/o av
dem leva i
stammar. I. ö.
P. leva
chocö-indianerna delvis å
ursprunglig kulturståndpunkt. På San
Indian med filade tänder och
iklädd panamahatt.
Blas-kusten i n. har cuna-folket bevarat sin
självständighet och rasrenhet. En del av dem
frigjorde sig från P. 1925 och åtnjuta ett
visst mått av självstyrelse. — Av landets
hela areal äro 5/s ännu fullständig vildmark,
och av återstoden är bara en försvinnande del
uppodlad trots landets rika resurser. De viktigaste
produkterna äro bananer, kokosnötter, kakao och
manillahampa (1949 utvunnos 3 mill. kg av United
Fruit Co. i Bocas del Toro). För det egna
behovet odlas dessutom kaffe, ris och majs. Den
dominerande odlingsformen är plantagebruket.
Bananplantagerna ligga i allm. på n. kusten och
ägas av amerikaner. Exporten går huvudsaki. till
U.S.A. 1950 utskeppades dit 50 mill.
fruktställningar. Omkr. 6 mill. kokosnötter exporteras årl.
Produktionen av rågummi är mycket ojämn;
Skogarna äro rika på värdefulla träslag, ss.
mahogny och amarantträ. Boskapsskötsel bedrives
framgångsrikt, särsk. på savannerna vid
stilla-havskusten. Vid Pärlöarna i Panamåbukten idkas
pärlfiske och sköldpaddsfångst. — Totalexporten
hade 1950 ett värde av 9,9 mill. $, importen av
66,4 mill. $. Det stora importöverskottet beror på
den stora importen av konsumtionsvaror till
Kanalzonens invånare. 67 % av importen kom från
U.S.A., och 91 °/o av exporten gick dit. P. har
numera formellt en betydande handelsflotta. 31/i2
1950 omfattade den 800 fartyg om 4,300,000
bruttoton, av vilka 162 fartyg voro på 1,000 ton
el. därunder. Den består dock huvudsaki. av
utländska handelsfartyg, som registrerats i P. för
att undslippa det reella hemlandets statliga
regleringsåtgärder betr, arbetstid, löner m. m. P:s
viktigaste järnväg är den, som förbinder P.2)
med Colon. P. står i daglig flygförbindelse med
New York.
Författning. Den verkställande makten utövas
enl. 1946 års författning av en president, utsedd
liksom de 2 vice-presidenterna genom direkta val
för en tid av 4 år. Kabinettet består av 7
ministrar, som utnämnas av presidenten.
Folkrepresentationen omfattar en kammare om 42 medl., vilka
väljas för 4 år genom allmän rösträtt. Kvinnor
åtnjuta samma medborgerliga rättigheter som män.
Vapen och flagga. V a pen: Sköld, med 2
flaggor å vardera sidan, två gånger delad, huvudet
och foten kluvna: 1) silver,
sabel och gevär korslagda, 2)
röd, spade och hacka
korslagda, 3) näs, med sol och måne
vid horisonten, 4) blå,
ymnig-hetshorn, guld, 5) silver, med
vingat hjul, guld. Ovan
skölden kondor, hållande i näbben
språkband, varå Pro mundi
be-neficio. Ovan kondoren 9
gyllene stjärnor, ställda i båge.
Flagga: fyrdelad i vitt, rött, blått och vitt:
i:a fältet med en blå, 4æ fältet med en röd,
5-uddig stjärna.
Mått och vikt. Metersystemet är infört, men i
mycket högre grad brukas engelska och dessutom
gamla spanska (kastilianska) enheter, t. ex. 1
vara = o,838 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
