Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pampashjort - Pampaskatt - Pampasstrutsen - Pampero - Pamplico Sound - Pamplona - Pampusch - Pan (herdegud) - Pan (herre) - Pan- (all-) - Panacé - Panachering - Panad - Panaitios - Panamá
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Pampaskatt—Panama
772
vis el. i smärre hjordar och jagas ivrigt för
hudens och köttets skull.
Pampaskatt, Félis pajéros, i s. Sydamerika
levande kattart med långhårig, silvergrå päls med
brunröda, snett löpande längdstrimmor. Längden
kan uppgå till 130 cm, varav 30 komma på
svansen.
Pampasstrutsen, zool., se Nanduer.
Pampero [-pä’rå], se Argentina, sp. 737.
Pamplico Sound [pä’mplikåu såu’nd], se
Pamlico Sound.
Pamplona [-å’-], huvudstad i prov. Navarra i
Spanien, vid Aragöns biflod Arga, vid foten av
Pyrenéerna, 450 m ö. h.; c:a 62,000 inv. Staden
omgives delvis av gamla fästningsmurar och har
citadell från 1500-talet. Den romanska stilen (från
äldre medeltid) är delvis bevarad i San Nicolås
och San Saturnino. Katedralen visar sengotik
(fasaden från 1780). — P., grundat under
namnet Pompaè’lo, av Pompejus, kom vid det
romerska väldets sammanbrott i Spanien till västgöterna
413, erövrades 738 av araberna, 778 av Karl den
store och var 905—1512 huvudstad i kungariket
Navarra.
Pampu’sch, yttersko, vanl. av gummi.
Pän, grek, myt., forngrekisk herdegud, son till
Hermes och en arkadisk nymf. P. framställes till
hälften som människa, till hälften som bock med
bockben och bockhorn men med mänsklig bål,
armar och ansikte. P. tillhör från början
herdelandet Arkadien och är ett uttryck för herdelivet
och landets naturförhållanden. Han är lysten och
yster som bocken, låter hjordarna trivas och
förökas, löper omkring i bergen, förföljer nymferna
och spelar till deras dans, blåsande på herdepipan
(syrinx), som han uppfunnit. De plötsliga ljud,
som ibland störa den heta sommardagens
middags-stillhet och driva hjordarna åstad i vild flykt,
tillskrevos P. (”panisk förskräckelse”). Då
perserna anföllo
Aten 490 f. Kr.,
skall P. ha
lovat sin hjälp
mot fienden,
och efter segern
vid Marathon
erhöll han en
kultplats i en
grotta på n. v.
sluttningen av
Akropolis i
Aten. Som
naturgud sättes P.
i förbindelse
med Dionysos,
Magna Mater
samt även med
Afrodite och
Eros; han står
nära satyrerna.
Ibland nämnes
kollektivt ett
flertal pänes el.
pani’sk6i, i
hellenistisk konst
Pan undervisar en gosse i att
spela syrinx. Nationalmuseet i
Neapel.
Vägbygge i Panamas urskog,
ibland framställda skägglösa och ungdomliga. —
På grund av en felaktig tolkning av namnet (pan
= allt, universum) omtyddes P. i senare tid
allegoriskt till en allgud, världsalltets gud. Som sådan
uppträder han i den egendomliga, av Plutarchos
berättade sagan om den store Pans död. — Litt.:
I. M. Boberg, ”Sagnet om den store P:s död”
(1934).
Pan, po. (tjeck, pän), herre, särskilt om polska
adliga godsägare.
Pan- (grek, pän, allt), all-, hel-, t. ex.
panger-manism.
Panacé, läkemedel, som föreges ”bota allt”,
universalmedel; i Sverige stundom = varmt kaffe
med konjak el. brännvin, ”gök”.
Panachéring, se Panaschering.
Panäd (av lat. pänis, bröd), deg av vetemjöl
el. vetebröd att blanda i färser.
PanäVtios (lat. Panae’tius), grekisk filosof i
2:a årh. f. Kr., f. på Rhodos, ledde en tid den
(”mellersta”) stoiska skolan i Aten och grundade
den romerska stoicismen. Begreppet humanitet
har präglats av P.
Panama. 1) Republica de Panama, republik i
sydligaste Mellanamerika (se karta vid Mexico),
mellan Karibiska havet i n. och Stilla havet i s.,
gränsande till Costa Rica i v. och till Colombia
i ö. Dess område är dock avbrutet av den under
särskild förvaltning lagda Panamåkanalzonen:
74,011 km2; 802,290 inv. (1950). Huvudstad: P.2).
Landet utgöres av ett smalt, S-formigt näs, P
a-namänäset, Mellanamerikas smalaste parti.
Stillahavssidan i v. har torrskogar och öppet land,
Atlantkusten och de ö. delarna tät, tropisk
regnskog. Den av tertiära formationer bestående
halvön Azuero täckes av savanner och är, bortsett från
kanal zonen, den tätast bebyggda delen av P.
Bergskedjorna, Kordillererna, nå i den numera
ej verksamma Chiriquivulkanen sin högsta höjd,
3,343 m ö. h. Näsets lägsta punkt är Culebra
(Gaillard Cut), som genomskurits av kanalen, 80
m ö. h. Näsets smalaste del, under tertiärtiden
genombruten av ett sund, utgöres av yngre
erup-tiva bergarter. I Panamåbukten ligga över 100
öar av varierande storlek, Pärlöarna, och längre
mot v. Coiba, P:s största ö. Klimatet är tropiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
