- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
765-766

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmstruch, 2. Johan Wilhelm - Palmstruchska banken - Palmsöndag - Palmtjuv - Palmvax - Palmvin - Palmvivlar - Palmyra (korallö) - Palmyra (Tudmur, stad) - Palmyrapalm - Palna-Toke - Palo Alto - Palolomask - Palomarobservatoriet - Palos (de la Frontera) - Palpation - Palper - Pálsson, Gestur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

765

Palmstruchska banken—Pålsson

766

utförde en del bilder. P. övertog även utgivandet
av ”Svensk zoologie” (1806 ff.; texten till stor
del av Swartz).

Palmstruchska banken [-k-], se Palmstruch 1).

Palmsöndag (lat. di’es el. domi’nica palmärum),
söndagen närmast före påsk, då inom såväl
ortodoxa som romerska kyrkan palmer el.
palmgrenar, resp, oliv- el. pilkvistar, invigas för
kyrkornas prydande och dramatiska processioner
anordnas till minne av Jesu intåg i Jerusalem. I
Sverige avlystes palminvigningen 1529.

Palmtjuv, dets. som kokostjuv (se d. 0.).

Palmvax, bot., se Vaxpalmer.

Palmvin kallas saften av olika palmer, ss.
vinpalm, kokospalm, palmyrapalm, sockerpalm och
oljepalm. Det utvinnes genom insnitt i stam el.
blomkolvar, har i friskt tillstånd en äppelliknande
smak och ger vid jäsning en stark rusdryck.

Palmvivlar, zool., se Vivlar.

Palmyra [eng. utt. pälmåFara], korallö i
Stilla havet, tillhörande U.S.A.; c:a 1,700 km s. s. v.
om Hawaii; 4 km2. Kokosodling. ön upptäcktes
1802.

Palmyra (nu Tu dm ur; aram. Tadmor),
forntida stad i en oas i Syriska öknen, ung. mitt
emellan Damaskus och Eufrat. P. var en
gammal handelsort och karavanstation, som under den
romerska kejsartiden nådde den största betydelse.
Dess förnämsta blomstring inträdde efter
Hadri-anus’ tid. Staden fick under 200-talet titeln
romersk koloni men var i verkligheten en nästan
autonom vasallstat. Dess maktområde sträckte
sig slutligen till Alexandria och över stora delar
av Mindre Asien, utan att förhållandet till Rom
löstes. Detta förhållande framträder bl. a. i de
titlar, som fördes av den märkligaste bland dess
styresmän, Septimius Odenathus,
perserkonungen Sapors besegrare. Han heter dels
con-sularis, dels despotes (”herre”). Sedan han
mördats (omkr. 267), övertog hans gemål, på grek,
kallad Z e n o b i a, regeringen för sin unge son.
Under hennes kraftiga styrelse vann riket P. sin
största utbredning. Då kejsar Aurelianus ville
göra slut på
den
orientaliska biregeringen, utbröt ett
krig, som
slutade med
romersk seger vid
Emesa 272 och
Zenobias
tillfångatagande.

— P. förstördes
av araberna
744, men
storslagna, 2—3 km
långa ruinfält
finnas på
platsen med väldiga
tempelgårdar
och
kolonnadgator (se bild 4 å
pl. vid Asien).
1924—28 arbe-

Parti av soltemplet i Palmyra.

tade här en dansk exp. under ledning av H.
Ingholt, och 1930—33 företogos utgrävnings- och
konserveringsarbeten av franska arkeologer. I
olika europeiska museer (bl. a. Ny Carlsberg
Glyptotek i Köpenhamn) finnas saml. av skulptur
från P., särsk. porträtt, som utgöra en
intressant orientalisk version av romersk konst genom
3 årh. — Litt.: H. Ingholt, ”Studier over
palmy-rensk skulptur” (1928); J. C. Février, ”Essai sur
1’histoire politique et économique de Palmyre”
(1931); Th. Wiegand, ”P.” (1932).

Palmyrapalm, bot., se Borassus.

Pa’lna-Töke (d. v. s. Toke, Palnes son), dansk
sagohjälte, hövding på Fyn. I sin iver för den
gamla hedendomen eggade han sin fosterson Sven
Tveskägg till strid mot fadern, konung Harald
Blåtand; denne föll för P:s hand. P. grundläde
sedan vikingasamfundet Jomsborg. Om P.
berättas dels i den isländska Jomsvikingasagan, dels
hos Saxo. Här tillskrives honom bl. a. bragden
att med ett pilskott ha skjutit ned ett äpple från
sin sons huvud. P. är hjälten i Oehlenschlägers
sorgespel ”Palnatoke”.

Palo Alto [pä’låu ä’ltåu], stad i Kalifornien,
U.S.A., c:a 55 km s. ö. om San Francisco; 25,000
inv. Nära P. ligger Leland Stanford j :r Univ.,
gr. 1891.

Palolomask [-lå’lå-], Eunice vi’ridis,
tillhör ordn. borstmaskar bland ringmaskarna
och är bekant för sin egendomliga
fortplantning. P. finnes på
Samoa-öarna och lever i springor och
håligheter i korallreven.
Djuren äro skildkönade, och
könscellerna utvecklas i den bakre
kroppsändan, som sedan
avsnöres och simmar upp till ytan.
Detta inträffar två gånger
årl. på en bestämd dag (i okt.
och nov. dagen före månens
inträde i sista kvarteret),
vilket är väl känt av
infödingarna. Havet vimlar då av de
avsnörda, 2—20 mm långa
maskstyckena; de insamlas och
förtäras som en stor läckerhet.

Palomarobservatoriet, se Mount Palomar-ob-

servatoriet.

Palos [pa’lås] (P. de la Frontera), nu
obetydlig hamnstad i Spanien, s. v. om Sevilla,
vid floden Rio Tinto. Från P. avseglade
Colum-bus i aug. 1492 på sin upptäcktsfärd till Amerika
och landade där vid sin återkomst i mars 1493.

Palpatiön, medicinsk undersökningsmetod, som
avser att med handen sluta sig till under huden
liggande organs tillstånd. — Verb’. P a 1 p é r a.

Pa’lper, hos insekterna förekommande bihang
till underkäkarna och underläppen (se Insekter,
fig. 2). P. äro vanl. ledade och bära oftast
talrika sinnesapparater av i regel ganska enkel
byggnad, ss. borst och hår.

Pålsson [pau’l-], G e s t u r, isländsk
författare (1852—91). Han studerade i Köpenhamn, var
sedan tidningsman på Island och i Amerika samt

Palolomask.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free