Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palacký, František - Paladiner - Paladon - Palaestra - Palaiologerna - Palais - Palais Royal - Palamas, Kostes - Palamcotta(h) - Palamedes - Palamedes(z), Anthonie - Palander, släkt - Palander, 1. Louis, af Vega - Palander, 2. Tord - Palaquium - Palataler - Palatin - Palatinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Paladiner—Palatinen
722
tjeckerna. Sitt politiska program: lika rättigheter
åt alla Österrikes nationaliteter, framlade P. i
”Idea ståtu rakouského” (Den österrikiska statens
idé; 1865; ty. övers. 1866). — Litt.: T. G.
Masaryk, ”P:s Idee des böhmischen Volkes”
(1898).
Paladiner (av lat. palatium, palats), ädlingar,
som levde i Karl den stores borg och följde
honom i härnad; kung Arturs riddare av runda
bordet; vandrande riddare, hjältar.
Paladon [-ä’n], handelsnamn för plaster av
polymetakrylsyremetylester, använda i
tandläkar-praktiken för proteser m. m.
Palae’stra [sv. utt. -lä’s-] (lat.; grek,
pa-laistra, brottningsbana), i forntidens gymnasier
en av hallar omgiven öppen plats för
kroppsövningar; i våra dagar stundom använt om
gymnastiksal.
Palaiologerna [-lä’-], bysantinsk stormansätt,
innehade kejsartronen i det restaurerade
östromerska riket 1261—1453. Medlemmar av släkten
Palaiologos tjänade riket i hög ställning fr. o. m.
Alexios I och utövade från Alexios III stort
inflytande, även i kejsarriket Nicaea, där Mikael
VIII Palaiologos besteg tronen 1259. Om hans
och ättens vidare historia som innehavare av
tronen i Konstantinopel se östromerska riket. —
Redan kejsar Mikael VIII hade fattat fast fot på
Morea. De bysantinska despotaten där styrdes
merendels som en palaiologisk sekundogenitur.
Inemot 1430 gjorde kejsar Johannes VIII:s
bröder Konstantin (XI) och Thomas slut på
franker-nas herravälde i Patrai och Akaja. Sedan
Konstantin blivit kejsare, efterträddes han i Morea
av en annan broder, Demetrios. Thomas’ och
Demetrios’ despotat överlevde några år
kejsardömets fall. Thomas flydde 1460 till Italien; en
hans dotter var g. m. ryske storfursten Ivan III.
Demetrios trädde i förbindelse med sultan
Muhammed II, som mottog hans dotter till hustru
och gav honom ett litet furstendöme; fördriven
därifrån, dog Demetrios som munk.
Palais [palä’], fr., palats.
Palais Royal [palä’ ro>aja’l], ryktbart palats
i Paris, urspr. byggt av Richelieu 1629—34
(Palais Cardinal), bebott 1672—1830 av medlemmar
av huset Orléans. Det ombyggdes 1782—85 av
hertig Louis Phillipe (Égalité) och blev 1852
statsegendom. Kommunarderna satte 1871 eld på
palatset; det restaurerades 1872—76; det upptages
nu av flera ämbetsverk och inst.; dess s. v. flygel
bildas av Théåtre francais.
Palama’s, K o s t e s, grekisk författare (1859
—1943), en av den nygrekiska lyrikens främsta
representanter. Bland P:s till andra språk
översatta dikter och diktsaml. märkas ”Hundred voices
and other poems” (1921), ”CEuvres choisies” (2
bd, 1922) och ”Royal blossom” (1923, med inledn.
av A. E. Phoutrides). Urval på tyska i K.
Diete-rich, ”Neugriechische Lyriker” (1928).
Palamcotta(h), stad i prov. Madras, Indiska
unionen, nära Främre Indiens sydspets, v. s. v.
om Tuticorin; c:a 52,000 inv. Protestantisk
mission och ett college, S:t John’s College.
Palamèdes, grek, myt., en av hjältarna i
tro
janska kriget, utmärkt för tapperhet och klokhet.
Han nämnes dock icke hos Homeros. Senare
framstår han som kulturheros, uppfinnare av
skrift, siffror m. m.
Palamédes(z), Anthonie, holländsk målare
(1601—73). Han målade eleganta
”sällskapsstyc-ken”, musicerande och frukosterande kavaljerer
och damer, elegant tecknade och med skicklig
behandling av kostymer m. m. P. utförde även
s. k. corps de garde, d. v. s. scener från
vakt-stugor med rökande el. tärningsspelande soldater
o. s. v. I Nationalmuseum i Stockholm finns
”Rökande soldater”, sign. 1632.
Pala’nder, urspr. från Finland härstammande
släkt. P.i) adlades 1880 under namnet P. a f
Vega; hans ätt utslocknade 1931.
1) Adolf Arnold Louis P. af Vega,
sjö-militär (1842—1920), sekundlöjtnant vid K. m:ts
flotta 1864, kommendör 1896, konteramiral 1900,
viceamiral 1901, amiral och avsked 1910. P.
deltog i Nordenskjölds exp. till Spetsbergen 1868
och 1872—73, tjänstgjorde 1874—78 som
befälhavare på handelsfartyg, och blev efter
återin-trädet i tjänst 1878 chef på ”Vega”, som han
förde under färden genom nordostpassagen runt
Europa och Asien. Efter återkomsten 1880 blev
P. adlad och erhöll ett flertal utmärkelser, bl. a.
en nationalbelöning av 4,000 kr årl. P. var
1897—99 varvschef i Karlskrona, 1899—1901 chef
för Marinförvaltningen, 1901—05 sjöminister och
1905—10 stationsbefälhavare vid Flottans station
i Stockholm. Han var led. av ett flertal
kommittéer.
2) Tord Folkeson P., den föreg:s kusins
sonson, nationalekonom (f. 1902 6/io), civilingenjör
1926, fil. dr 1935. Efter tjänstgöring som bitr,
lärare och doc. vid Stockholms högsk. och
Uppsala univ. blev han prof, vid Handelshögsk. i
Göteborg 1941, vid Uppsala univ. 1948. P. har
publicerat skarpsinniga undersökningar i
matematisk nationalekonomi, bl. a. om duopol- och
oligo-polteori och om Keynes’ sysselsättningsteori. Hans
gradualavh., ”Beiträge zur Standortstheorie”, är
grundläggande inom lokaliseringsteorien. En
populär skrift är ”Nationalekonomiska frågor och
uppgifter” (1940).
Paläquium [-kvi-], trädsläkte av fam.
Sapota-ceae, växande i indomalajiska området.
Mjölksaften av många arter (P. gutta m. fl.) lämnar
guttaperka.
Palatäler (av lat. palätum, gom), sådana
språkljud, vid vilkas bildning tungryggens främre el.
mellersta del höjes mot hårda gommen. Vid stark
höjning uppstå då palatala konsonanter
(el. p. i inskränkt mening), t. ex. sv. j, ty. ch i
ich, fr. j [$], ch [J], vid svagare höjning
palatala (el. främre, ”lena”) vokaler, t. ex. i,
e, ä, y, ö, sv. u i nu.
Palatin, namn på bysantinska hov- och
statstjänstemän, senare under medeltiden namn på
vissa stormän i Frankiska riket; den
inflytelserikaste kallades comes palatinus, sedermera
latinsk beteckning för pfalzgreve. I Ungern var p.
till 1848 den högste hovtjänstemannen.
Palatinen (lat. Palatium, Möns Palatinus), den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
