Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pakistan - Författning och förvaltning - Rättskipning - Försvarsväsen - Flagga - Mynt - Ekonomisk geografi - Litt. - Pakt - Paktum - Palacký, František
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Pakt—Palacky
720
Administrativ indelning.
Områden Areal i 1,ooo-tal km2 Mill. inv. 1951
Bengalen 140 42,1
Beluchistan 141 1 1,2
Beluchistans infödingsstater. 206 J
N. v. gränsprovinsen 37 1 5>7
N. v. gränsprovinsens
småstater 65 J
Sind 125 1 4>»
Khairpur 16 f
Punjab 161 1 20,6
Bawalpur 45 J
Karachi 1,2
statsöverhuvudet. Denne, som väljes för 5 år,
har vid sin sida ett statsråd, ansvarigt inför
folkets hus. överhuvudena för provinserna
utses av statsöverhuvudet. De biträdas av
ministärer, ansvariga inför den provinsiella
legisla-turen. Denna utgöres av en enda kammare, vald
av folket för 5 år.
Rättskipning. För hela P. finnes en federal
överdomstol. Envar av de i P. ingående
delstaterna har egen överdomstol.
Underdomstolarna bestå av ”nämnder” med rättserfarna äldre
personer, och vid samtliga domstolar följes
gammal sedvanerätt.
Försvar sväsen. Vid fördelningen av de indiska
stridskrafterna mellan Indiska unionen och P. (jfr
Indien, sp. 902) erhöll P. bl. a. 8 inf.-reg., 6
pansarförband och 8 % art.-reg. Under
Kashmir-konflikten voro 1951 organiserade c:a 6 div. av
relativt god kvalitet. — Flottan består av bl. a.
3 jagare och 4 fregatter, och personalstyrkan är
c:a 6,000 man.
Flagga: mörkgrön med P:s emblem i vitt:
diagonalställd avtagande halvmåne, utanför vilken
en femuddig stjärna. Vid stången vitt band med
en bredd av % av flaggans längd. — Se färgpl.
vid Flagga.
Mynt. Myntenhet är 1 pakistansk rupee å 16
annas å 4 pices å 3 pies.
Ekonomisk geografi. Jordbruk är
huvudnäring för över 80% av befolkningen.
Åkerarealen utgör 16,9 mill. har, därav hälften i ö.
P.; till följd av klimatförhållandena äro
emellertid metoderna för jordens brukande och
kulturväxterna helt olika i de båda områdena. I ö.
P:s nederbördsrika trakter är ris den viktigaste
kulturväxten (72 °/o av den besådda arealen); på
en totalareal av c:a 7,7 mill. har frambringas
årl. 2—3 skördar. En annan karaktärsväxt är
j ute; skörden härav utgör 75 °/o av världens
samlade juteproduktion. Teplantagerna, företrädesvis
i prov. Sylhet, täcka en areal av 300,000 har
med en årlig produktion av c:a 20,000 ton. Andra
viktiga kulturväxter äro sockerrör, tobak, hirs,
balj- och oljeväxter. — I det nederbördsfattiga
v. P. är jordbruket mer el. mindre beroende av
konstbevattningen; ju längre söderut man
kommer, desto större roll spelar denna. De viktigaste
kulturväxterna äro vete, bomull, hirs, ris, majs,
foderväxter och sockerrör. Av ris skördas årl.
omkr. 8,200 ton, av vete 4,000 ton. —
Boskaps
skötsel. Kreatursstocken räknade 1949 24,3
mill. nötboskap (därav 10,3 mill. mjölkkor), 5,9
mill. får och 8 mill. getter; de största får- och
gethjordarna hållas av nomaderna i Beluchistan.
Betydande export av hudar, skinn och ull. —
Mineraltillgångarna äro stora, men
utvinningen har ännu ej fått någon större
omfattning. Viktigaste produkter äro olja, kol, krom,
gips och eldfast lera. — Vid Indiens delning
1947 tillf öllo nästan alla industrianläggningar
Indiska unionen. P:s industri har därför
ringa betydelse och sysselsätter endast c:a 700,000
arb., d. v. s. mindre än 1 °/o av befolkningen.
Viktigast äro textil- och livsmedelsindustrierna,
dessutom finnas gjuterier och järnvägsverkstäder.
Stora ansträngningar göras dock för att höja
industrien, spec. den kemiska. —
Kommunikationsväsendet (järnväg, post, telegraf,
telefon) är helt förstatligat. Järnvägsnätet har en
sammanlagd längd av 7,500 km; den viktigaste
förbindelsen är Karachi—Peshawar via Lahore.
Andra järnvägslinjer förbinda Quetta med Lahore
och Peshawar. Karachi är en viktig
mellanland-ningsstation för flygtrafiken från Europa till
Indien, Singapore och Sydney och utgångspunkt
för de interna flygrouterna till Quetta, Lahore,
Peshawar och Rawalpindi. — Utrikes ha
n-d e 1 och sjöfart ha i v. P. centrum i
Karachi, i ö. P. i Chittagong. ö. P:s viktigaste
exportvaror äro jute (80,8 °/o av totalexporten) och
te (12,2%), medan i v. P. exporten av bomull
(80%), ull, hudar och skinn dominerar.
Importen omfattar födoämnen (spec. ris och socker),
råvaror (kol, olja, bensin och stål) samt alla
slags industrivaror. Handelsutbytet sker
huvudsaki. med Storbritannien, Indiska unionen, U.S.A.,
Japan, Italien, Kina och Hongkong. — De största
städerna äro i v. P. huvudstaden Karachi,
Lahore, Rawalpindi, Multan, Peshawar och
Quetta, i ö. P. huvudstaden Dacca och Chittagong.
Litt.: Ch. Rahmat Ali, ”P.” (3:0 uppl. 1947);
R. Prasad, ”India divided” (3:e uppl. s. å.); M.
A. Siddiqi, ”Nature and design of P. State”
(s. å.); M. B. Pithawalla, ”An introduction to
P. Its resources and potentialities” (1948). —
”Handbook for travellers in India and P., Burma
and Ceylon” (16 :e uppl., utg. av G. Hearn, 1949).
Pakt (lat. pa’ctum, fr. pacte), fördrag,
överenskommelse.
Paktum (lat. pa’ctum), högtidlig
överenskommelse, i Sverige sär sk. förr använt om
äktenskapsförord, lat. pactum antenuptiale.
Palacky [paTatski], Frantisek, den
tjeckiska historieskrivningens fader, politiker
(1798—1876). P. blev en av den tjeckiska
renässansens ledare. 1838 utnämndes han till
lands-historiograf. Han hade då redan länge arbetat
på sitt livsverk, ”Geschichte von Böhmen” (5 dir,
1836—67; går till 1526; en tjeckisk uppl. utkom
1850—76). Bland P:s urkundspublikationer
märkes ”Documenta magistri J. Hus vitam,
doctri-nam, causam illustrantia” (1869). P. var 1848—49
ledare för nationalpartiet, 1861 blev han för
livstiden led. av österrikiska herrehuset; där och i
bömiska lantdagen var han chef för
gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
