Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nörlund, 1. Niels - Nörlund, 2. Poul - Nörrebro - Nörregaard, Jens - Nörresundby - Nössemark - Nösslinge - Nösund - Nöt - Nötboskap - Nötboskapspremiering - Nöteborg - Nötfrukt - Nötknäcka - Nötkreatur, nötboskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
N örrebro—N ötkreatur
344
Köpenhamns univ. sedan 1922, direktör för
Geo-detisk inst. 1923, fil. hedersdr i Lund 1941; red.
för Acta mathematica sedan 1924 (1924—27
jämte G. Mittag-Leffler, 1927—47 jämte T.
Car-leman). N. har författat betydelsefulla
matematiska arbeten, framför allt inom teorien för
differensekvationer och interpolationsserier. Bland
hans skrifter märkes ett populärt arbete ”Bland
siffror och tal” (1923).
2) Poul N., den föreg:s bror, historiker och
arkeolog (1888—1951), fil. dr 1920. N. anställdes
1912 vid Nationalmuseet, blev inspektör där 1917
och museichef 1938. Han var främst verksam
som medeltidsarkeolog. Bland hans skrifter
märkas ”Gyldne altre” (1926) och ”De gamle
nordbobygder ved verdens ende” (1934), behandlande
den medeltida nordiska kolonien på Grönland.
Främst är N:s namn knutet till utgrävningen av
den väldiga vikingaborgen Trelleborg och de
därvid gjorda sensationella fynden, varom han
publicerat det stora verket ”Trelleborg” (1948).
Nö’rrebro, stadsdel i Köpenhamn, se d. o., sp.
212 och kartan.
Nö’rregaard [-går], Jens, dansk
kyrkohis-toriker (1887—1953), prof, i kyrkohistoria vid
Köpenhamns univ. 1923, prorektor där 1936—37,
rektor 1942—48, teol. hedersdr i Uppsala 1932, i
Oslo 1945. N. har särsk. sysslat med
Augustinus-forskning och i detta syfte gjort vidsträckta
studieresor i Europa och Afrika. Hans doktorsavh.
behandlade ”Augustins religiöse gennembrud”
(1920), och 1928 utkom ”Augustins vej til
kristendommen” (sv. övers, s. å.). Bland hans övriga
skrifter märkas ”Kristendommens historie i
romantikens, liberalismens og realismens tidsålder”
(2 bd, 1939; tills, m. Hj. Holmquist), ”Stat och
kyrka i Europa under tiden mellan världskrigen”
(Olaus-Petri-föreläsningar, 1948) samt en
bearbetning av Hj. Holmquists lärobok i
kyrkohistoria (”Kirkehistorie”, 3:e uppl., 2 bd, 1946
—49).
Nörresundby [-so’nby], stad på Jylland,
Danmark, på n. stranden av Limfjorden, mitt emot
Ålborg, med vilken stad N. är förenat genom en
järnvägs- och en landsvägsbro; c:a 9,000 inv.,
inkl, förstäderna Lindholm och Uttrup över
17,000. Livlig sjöfart. Cement-, keramik-,
svavelsyre- och superfosfatfabriker. Romansk kyrka
från 1219.
Nössemark, sn i n. Dalsland, Vedbo hd,
Älvsborgs län, vid norska gränsen, på ömse sidor om
Stora Le; 205,60 km2, 944 inv. (1953). Sjörik
skogs- och bergsbygd. 832 har åker. Kyrkans
långhus från 1794 (tornet 1890). Ingår i
Dals-Eds, N:s, Håbols och Töftedals pastorat i
Karlstads stift, V. Dals kontrakt. Tillhör
storkommunen Dals-Ed.
Nösslinge, sn i Hallands län, Himle hd, vid
västgötagränsen, n. ö. om Varberg; 39,26 km2,
235 inv. (1953). Kuperad skogstrakt, i v. kantat
av sjöar. 247 har åker. Träkyrka från
1600-talet. Ingår i Valinge, Stamnareds, Skällinge och
N. pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.
Tillhör storkommunen Himledalen.
Nösund, badort i Tegneby sn, Bohuslän, på
s. v. kusten av Orust.
Nöt. 1) (Bot.} Nötfrukt, en i regel enfröig
frukt med oftast torr, saftlös vägg; den avfaller
oöppnad. Undantagsvis finnas två frön, beroende
därpå, att i många fall i fruktämnet finnas två
el. flera fröämnen, av vilka normalt endast ett
utvecklar sig till frö.
Många nötfrukter ha fått särskilda namn, t. ex.
skalfrukt, med läderartad vägg, som ej är
sammanvuxen med fröskalet (hos bovetet m. fl.),
hinnfrukt, med fruktväggen sammanvuxen
med fröskalet (hos gräsen m. fl.), vingfrukt,
försedd med fallskärm (”vinge”), som tjänstgör
för fröets spridning med vinden (hos ask m. fl.),
o. s. v. ”Smånötter” äro antingen delfrukter,
uppkomna ur klyvfrukter (t. ex. hos förgätmigej),
el. nötlika frukter, alstrade av blommor med
flera, från varandra fria fruktämnen (t. ex. hos
potentilla}. Se bilder vid Frukt samt Frukt- och
fröspridning.
2) (Zool.} Dets. som nötkreatur.
Nötboskap, se Nötkreatur.
Nötboskapspremiering med ändamål att verka
för åstadkommande av goda och för olika trakter
av landet lämpliga nötkreatursstammar
organiserades av Skaraborgs läns hushållningssällskap
1882 och handhades av Staten från 1892.
Premieringen är sedan 1933 nedlagd, då dess syfte
nu anses uppnådd genom riksstambokföringen.
Nöteborg, ry. Orechovets el. Oresjek, stad i
Leningradområdet, RSFSR, vid Nevas utflöde
ur Ladoga; c:a 8,500 inv. (1932). ön
Pähkinä-saari (Nötön) ute i floden befästes av
novgo-roderna omkr. 1323, och freden mellan Sverige
och Novgorod sistn. år slöts enl. ryska krönikor
där. N. intogs av Magnus Eriksson 1348. Det
erövrades omsider 1612 och var efter freden i
Stol-bova Sveriges yttersta fäste i öster samt huvudort
i Nöteborgs län. 1702 erövrades N. av Peter I,
som gav det namnet S c h 1 ü s s e 1 b u r g d. v. s.
”nyckelborg”. Senare blev N. statsfängelse.
Efter revolutionen 1917 slopades fängelset, fästet
blev museum, och staden benämndes Pet
rokje-p o s t. Under krigshandlingarna 1941—43 gingo
det belägrade Leningrads tidvis enda
förbindelse-linjer bakåt över N.
Nötfrukt, bot., se Nöt 1).
Nötknäcka, zool., se Nötkråksläktet.
Nötkreatur, nötboskap, de tama och
stundom starkt förändrade formerna av släktet Bos
(se Oxsläktet). Man skiljer vanl. mellan 2 arter,
näml, sebuboskap el. puckeloxar (B.
indicus el. B. Zebu} och europeiska n. (B.
taurus}. Då dessa båda arter obehindrat para sig
med varandra och lämna fruktsam avkomma,
sammanföras de stundom till en art, B. taurus.
En viktig stamform för de europeiska n. är
uroxen (B. primigenius}.
Med ledning av framför allt skallformen har
man sökt indela nu levande och utdöda n. i följ,
rasgrupper el. underarter: 1) B. taurus
primigenius, som karakteriseras av lång, smal skalle och
rak mellanhornslinje. Den ungerska stäppboskapen
och låglandsraserna i Nederländerna och n.
Tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
