Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näsans bihålor - Näsans sjukdomar - Näsapa - Näsbjörnsläktet - Näsblödning - Näsborrar - Näsby (socknar) - Näsby (del av Täby) - Näsby (Roslags-Näsby; gods i Täby) - Näsby (gods i Bogsta) - Näsby (gods i Taxinge) - Näsbyholm (Skåne) - Näsbyholm (Södermanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Näsans sjukdomar—Näsbyholm
326
Näsapa.
kilbenshålorna, en på vardera sidan om skallens
sagittalplan. Silbenshålorna bestå av ett antal
oregelbundet ordnade celler och kallas därför
silbenslabyrinterna. I mellersta näsgången (se
Näsa) ligga öppningarna för pann- och
käkhålorna samt främre och mellersta silbenscellerna,
medan de bakre silbenscellerna mynna i den övre
näsgången och kilbensöppningen är belägen i
vinkeln mellan kil- och silben.
Bihålorna förekomma i djurserien först hos
pungdjuren. De reducera benmassan i skallen och
därigenom dennas tyngd. Genom sin lufthalt
tjänstgöra de som värmeisolatorer, möjl. också
som resonansrum för rösten.
Viktigast äro kilbens-, silbens- och pannhålorna,
vilkas gränser delvis utgöras av skallens bas,
varigenom de stå i ett intimt förhållande till
hj ärnhinnorna, blodledarna i hårda hjämhinnan
samt hjärnan. Samtliga bihålor äro grupperade
omkring ögonhålorna, varför sjukdomar i
bihålorna ej sällan angripa ögat. Käkhålans
grannskap till tänderna bör också nämnas. N. äro
ofta utsatta för sjukliga processer. Se Näsa.
Näsans sjukdomar, se Näsa.
Näsapa, Nasälis larvätus, en till fam.
mar-kattliknande apor hörande, på Borneo
förekommande apa, som utmärkes av en lång, bred, hos
äldre djur nedhängande näsa. Även näsbenen äro
något framskjutande. N., som är brokigt färgad
i rött, gult och grått, uppträder i flockar och
livnär sig av
blad och
frukter.
Näsbjöm-släktet, Näsua,
tillhör fam.
sm åbjörnar,
Procyonidae,
bland
rovdjuren och
utmärkes av smal,
mårdlik kropp
med kort hals
och av spetsigt
huvud med
sna-bellikt förlängd, i spetsen
uppåtböjd nos.
Hithörande
arter förekomma
i Syd-,
Mellan-och s.
Nordamerika. De
klättra skickligt i
träd och hämta
sin föda ur
både växt- och
dj urriket. C o
a-t i n el.
näsbjörnen, N.
nasua, har en
längd av omkr.
i m, varav
nära hälften
kommer på svansen.
Näsbjörn el. coati.
Färgen är ovan rödaktig, under gul och svansen
ringlad i gult och brunt.
Näsblödning, se Näsa.
Näsborrar, anat., se Näsa.
Näsby, socknar, i) N. i Jönköpings län, östra
hd, strax v. om Vetlanda, kring en sjörik sträcka
av Emmån; 49,39 km2, 362 inv. (1953).
Småku-perad skogsbygd, i n. 310 m ö. h. 749 har åker.
Egendomar: Flishult och Hällinge. Absidkyrka
från senare delen av iioo-talet. Ingår i
Bäck-seda och N. pastorat i Växjö stift, östra härads
kontrakt; tillhör Vetlanda landskommun.
2) N. i södra Västmanland, Fellingsbro hd,
Örebro län, kring n. delen av sjön Väringen;
68,15 km2, 2,636 inv. (1953). I s.
Mälarslättsna-tur, mot n. tilltagande skogighet. 1,662 har åker.
I N. ligger industrisamhället Frövifors (295
inv. 1951) med pappersbruk m. m., tillh.
Frövifors bruks ab. (gr. 1902; c:a 200 arb.).
Munici-palsamhälle: Frövi (se d. o.). Nuv. kyrkan uppf.
1860, restaurerad 1953. Ingår i N. och Ervalla
pastorat i Västerås stift, Fellingsbro kontrakt.
N. utgör en kommun i Lindes och Nora domsaga.
Näsby, del av Täby köping i Uppland.
Näsby (Roslag s-N ä s b y), gods i Täby
köping i Uppland, vid St. Värtan närmast n. om
Djursholm, sedan 1926 styckat till villasamhällen
och småbruk. Slottet av sten i två våningar med
två flyglar byggdes omkr. 1670 efter ritningar
av N. Tessin d. ä.; det brann 1897 men
restaurerades efter Tessins ritningar. Väggmålningar av
Zorn, Liljefors och Carl Larsson. Godset är känt
sedan slutet av 1200-talet, tillhörde under
1300-talet Uppsala ärkebiskopsstol, i nyare tiden ätterna
Gyllenstierna, Baner och Sparre samt efter
reduktionen bl. a. Stenbock, Falkenberg och
Meijer-felt. Bland 1800-talets ägare märkes ätten
Cron-hjelm, inom vilken N. var fideikommiss 1871—
1902. Största delen av jordegendomen tillhör
Näsby fastighets-ab. Slottet med omgivande
park-och trädgårdsområden förvärvades 1942 av
staten och blev följ, år säte för
Sjökrigssko-1 a n.
Näsby, gods i Bogsta sn i Södermanland, 15
km n. ö. om Nyköping med vackert läge vid sjön
Runvikens s. strand, omfattar med underlydande
750 har, därav 250 åker. Slottet, från 1500-talet,
ombyggdes 1888. N. har ägts av bl. a. ätterna
Planting-Gyllenbåga, Klingspor och v. Rosen.
Näsby, gods i Taxinge sn i Södermanland, se
Taxinge-Näsby.
Näsbyholm, gods i Gärdslövs sn i Skåne,
3 km s. v. om Skurup, med underlydande i
Gärdslövs, Skurups, Svenstorps och
Hassle-Bö-sarps kommuner 2,176 har, därav 1,457 åker.
En borg från omkr. 1480 revs 1866, samtidigt
som den nuv. huvudbyggnaden i villastil
uppfördes. Sedan 1574 tillhörigt medl. av ätterna Bille
och Beck, kom N. 1744 till kapten K. H. v.
Finecke, som 1756 gjorde det till fideikommiss
för en dotter, gift v. Blixen. N. tillhör ännu
denna ätt.
Näsbyholm, gods i Härads sn i Södermanland,
beläget innanför Söder fjärden av Mälaren 6 km
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
