Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närkes regemente - Närke-Värmlands regemente - Närlösning - Närmevärde el. approximativt värde - Närpes - Närpunkt - Närsalt, näringssalt - Närskyddstrupper - Närstrid - Närsynthet, myopi - Närts, nerz, närz - Närtuna - Näs (landremsa) - Näs (socknar) - Näs (brukssamhälle) - Näs (gods och slöjdseminarium) - Näs (slottsruin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Närke-Värmlands regemente—Näs
320
reg. i Värmlands regemente och N.,
det senare om 5 Närkes- och 3 Värmlands-komp.
med övningsplats på Sanna hed. 1893 förenades
N. med Livregementets grenad
jär-k å r till ett reg., benämnt Livregementet
till fot, varvid 2 Värmlands-komp. överfördes
till Värmlands reg.
Närke-Värmlands regemente, se Närkes
regemente.
Närlösning, bot., dets. som näringslösning, se
Ämnesomsättning.
Närmevärde el. approximativt
vär-d e, det värde, som vid vissa operationer får
ersätta det exakta.
Nä’rpes, fi. Nä’rpiö, kommun i Vasa län,
Finland; c:a 534 km2, c:a 8,900 inv., svensktalande.
Närpunkt, den närmaste punkt, för vilken ögat
med tillhjälp av sin ackommodation kan inställas.
Närsalt, näringssalt, de för växternas liv
nödvändiga salterna (se Näringsämnen). — Inom
djurfysiologien avses därmed en blandning av
salter, som användes spec. vid uppfödning av
vita råttor.
Närskyddstrupper, krigsv., användas som
skydd mot marktrupper i nära anslutning till de
förband, som skola skyddas. Som n. till
förlagda el. stridsgrupperade förband kunna
avdelas spärravd. och bevakningsavd. (förpost,
postering). Vid frammarsch kan avdelas förtrupp och
vid tillbakamarsch eftertrupp.
Närstrid. 1) Krigsv. N. kallas de skeden av
markstrid, då avstånden mellan de stridande äro
så små, att eldvapen med korta skottvidder,
handgranater el. burna eldsprutor och blanka vapen
komma till användning.
2) Sportv. N. el. närkamp uppkommer i
boxning (s. k. infighting), då motståndarna äro
så nära varandra, att de ej kunna växla raka
stötar, och i fäktning, då de komma i beröring
med varandra med parerplåtarna el. med någon
del av kroppen.
Närsynthet, myopi, ett vanligt brytningsfel
hos ögat, bestående i sådan disproportion
mellan ögats brytkraft och dess optiska axel, att
parallella strålar ej som i ett normalt öga
brytas samman till näthinnan utan till en punkt
framför denna. Vanl. beror n. på förlängning
av axeln (axial n.), sällan på ökning av
bryt-kraften (brytnings-n.). Endast strålar med viss
divergens ge bild i näthinnan. Alla föremål
utanför fjärrpunkten (se d. o.), som är belägen nära
ögat, synas otydliga. Innanför fj ärrpunkten har
den närsynte god syn, och då närpunkten (se
d. o.) i motsvarande grad är förskjuten mot
ögat, har han fördelen att kunna se objektet
närmare ögat än en normal. Näthinnebildens
storlek i ett närsynt öga ökas ytterligare genom
axelns förlängning. Genom att framför ögat
sätta en konkav lins ges åt parallella strålar
sådan riktning, att bilden av avlägsna föremål
faller i näthinnan. Graden av n. mätes genom
det svagaste konkavglas, som möjliggör klart
seende på avstånd. Ligger fj ärrpunkten inom
lämpligt arbetsavstånd, kan den närsynte läsa utan
glas även efter ackommodationens avtagande. —
Orsaken till n. har varit omtvistad; numera torde
de flesta erkänna dess ärftlighet. Vid de lindriga
och medelstarka graderna (upp till 10 dioptrier)
uppträder och utvecklar sig n. under kroppens
tillväxtperiod, efter uppnådd vuxen ålder håller
den sig nästan oförändrad hela livet. Minskningen
vid hög ålder är obetydlig (V2—1 dioptrier).
N. av dessa grader visar god synskärpa,
komplikationer äro sällsynta. Den höggradiga n., som
kan nå 20 dioptrier el. mera, tilltager ofta hela
livet; den är ofta förenad med dålig synskärpa
och komplikationer. Skelande (vanl. utåt) ses
vid alla grader av n. — N. kan ej botas; genom
bärande av lämpliga glas kan den påverkas i
gynnsam riktning, d. v. s. dess tilltagande synes då
gå långsammare. Det är därför synnerligen
viktigt, att den närsynte under sina uppväxtår
ständigt bär glasögon.
Närts, n e r z, n ä r z, handelsnamn på
flod-illerns skinn, se Flodillrar.
Närtuna, sn i Stockholms län, Långhundra hd,
i inre Roslagen, n. om Stockholm; 54,40 km2,
599 inv. (1953). Slättbygd, uppdelad av
skogshöjder; i s. v. den utdikade sjön Hederviken.
1,817 har åker. Medeltida gråstenskyrka,
ändrad 1753. Ingår i N. och Gottröra pastorat i
Ärkestiftet, Seminghundra och Ärlinghundra
kontrakt. Tillhör storkommunen Skepptuna.
Näs, landremsa, som förbinder två större
landområden.
Näs, socknar. 1) N. på Gotland, Grötlinge
ting, omfattande halvön närmast n. v. om
Burgs-viken på västkusten; 37,03 km2, 343 inv. (1953).
Längs kusten vegetationsfattig strandhed och
alvar, i det inre odlad jord och skog. 925 har
åker. Kyrkan av sandsten trol. från 1240-talet.
Ingår i Havdhems, N. Grötlingbo och Fide
pastorat i Visby stift, S. kontraktet. Tillhör
storkommunen Havdhem.
2) N. i Jämtlands ö. domsaga, kring n. delen
av sjön Näckten; 146,20 km2, 1,118 inv. (1953).
Mjukt kuperat silurområde med byarna huvudsaki.
n. om och på sluttningarna mot Näckten (324 m
ö. h.). 1,141 har åker. Kyrkan är delvis
medeltida. Ingår i N. och Hackås pastorat i
Härnösands stift, Östersunds kontr. Tillhör
storkommunen Hackås.
3) N. i Skaraborgs län, Vartofta hd, inom
sydöstligaste delen av Falbygden; 8,99 km2, 166
inv. (1953). Slättbygd. 577 har åker. Kyrkan
uppf. 1883. Ingår i Yllestads, N., Vistorps,
Var-tofta-Äsaka och Kälvene pastorat i Skara stift,
Vartofta kontrakt. Tillhör storkommunen
Vartofta.
4)—6) Se Enköpings-Näs, Stockholms-Näs och
Uppsala-Näs.
Näs, brukssamhälle i By sn i Dalarne.
Näs, gods och slöjdseminarium i
Västergötland, se Nääs.
Näs, slottsruin på s. ö. udden av Visingsö, är
trol. från Sverker d. ä:s tid. Slottet blev
utbyggt under 1200-talet och var ofta residens för
senare konungar, även Folkungarna, till 1318, då
det förstördes av brand. Vättern har sedan
underminerat och spolierat dess s. delar; den n.
mu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
