- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
307-308

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nämnd - Nämndeman - Nämnden för svensk språkvård - Nämn(d)forsen - När - Nära vind - Nära Östern - Närdinghundra härad - Närdinghundra kontrakt - Näringsfrihet - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

307

Nämndeman—N äringsf rihet

308

balken utses nämndemän för 6 år å
kommunalstämma (el. av kommunalfullmäktige), resp, av
stadsfullmäktige. De skola vara minst 18 i varje
tingslag, i stad bestämmer konungen antalet.
Högst 9, minst 7 skola på en gång tjänstgöra i
n. I bagatellmål är dock häradsrätt domför med 3
nämndemän. Yppas i mål, där n. deltaga, annan
mening än ordf:s (fackjuristens) och äro alla i
häradsnämnd ense el. förena sig, då i n. äro flera
än 7, minst 7 därom, gäller n:s mening. — I
Danmark förekom n. enl. de äldsta
landskapslagarna vid grövre brottmål samt ännu tidigare i
arvs- och jordatvister. N:s vidare utveckling här
är ej känd i enskildheter, men med nyare tiden
inskränktes användandet därav, den dömande
makten gled över på kungl. ämbetsmän, och omkr.
1800 försvunno de sista resterna av denna äldre
n. Efter rättegångsreformens genomförande 1927
(lag 1916) har n. i våra dagar återupplivats för
svårare brottmål men i den engelska juryformen.
Från Island och Norge finnas sporadiska
spår av n. under medeltiden. I Norge återinfördes
n. 1887 i straffsaker, även där i juryns form. —
Litt.: H. Hjärne, ”Om den fornsvenska n.”
(1872); K. G. Westman, ”Den svenska n.”
(1912), ”Häradsnämnd” (1927); G. Fahlcrantz,
”Lekmannaelementets användande och ställning
inom civilprocessen i skilda länder” (1922); J.
H. Sandelin, ”Bidrag till kännedomen om
härads-rättsnämnden enl. gällande rätt i Finland och
Sverige” (1936).

2) (Statsr.) I svensk statsrätt föreskrives en
inom riksdagen utsedd n. för val av konung,
tronföljare el. konungs förmyndare i visst fall.
Likaledes väljer riksdagen vart 4:e år en
opinions-nämnd för prövning, huvuvida justitie- och
regeringsråden gjort sig förtjänta att bibehållas vid
sina ämbeten. För samarbetet med regeringen i
viktigare el. hemliga utrikesärenden tillsätter
riksdagen sedan 1921 en utrikesnämnd.

Nämndeman, led. i domstolsnämnd, särsk. vid
häradsrätt. Förutom deltagande i häradstingen
äga n. fullgöra vissa andra uppdrag, bl. a.
förrätta syner å arrenderad egendom m. m. — Vid
rådhusrätter (sedan 1948), ägodelningsrätterna
och vattendomstolarna förekomma även n. som
lekmannadomare, men dessa n. ha egen,
personlig rösträtt, ej blott kollektiv som vid
häradsrätterna. De äro därför meddomare.

Nämnden för svensk språkvård, stiftad 1944,
har till uppgift att följa svenska språkets
utveckling i tal och skrift samt utöva en
språkvårdande verksamhet. N. skall tillika söka
åvägabringa nordiskt samarbete på språkvårdens
område i syfte att vidmakthålla och stärka den
nordiska språkgemenskapen. N. har upprättat en
av såväl offentliga myndigheter som enskilda
företag flitigt anlitad rådfrågningsbyrå,
som står till tjänst med upplysningar i frågor
ang. språkriktighet, och har sedan 1946 utg. en
serie skrifter av praktiskt normativ karaktär
el. utgörande inlägg i aktuella språkfrågor.

Nämn(d)forsen, se Nämforsen.

När, sn på s. ö. Gotland, Burs ting, på
östkus

ten; 3787 km2, 802 inv. (1953). På kusten Herta
(Hörte) fiskläge. 1,591 har åker. På
Närs-h o 1 m s udde Närs fyr. Kyrka i unggotisk
stil (omkr. 1280). I tornet gallerivåning med
skyttegluggar. Ingår i N :s och Lau pastorat i
Visby stift, S. kontraktet; tillhör storkommunen
Stånga.

Nära vind. Fartyg, som seglar bidevind,
sä-ges styra n., då vinden nätt och jämnt fyller
seglen.

Nära Östern (eng. the Ne ar East), geografisk
term, som i främsta rummet brukas om Turkiet,
Syrien, Libanon, Palestina och Jordanien. Dit
har ibland även förts Balkanhalvön, ibland Irak
och Arabien. Emellertid har under senare tid
termen Mellersta östern (the Middle East)
kommit att få allt vidare omfattning — dit räknas
nu även Syrien, Libanon och Palestina — och
samtidigt allt vidare spridning, medan termen N.
möter alltmera sällan.

Närdinghundra härad i Uppland, Stockholms
län, ö. om Uppsala, omfattar socknarna
Bladåker, Far inge, Almunge, Knutby, Edsbro och
Ununge. N. tillhör N. Roslags fögderi och
domsaga (tingsställe Häverödal).

Närdinghundra kontrakt, i Ärkestiftet,
omfattar 5 pastorat: Almunge; Knutby och Faringe;
Ununge och Edsbro; Edebo; Häverö och Singö.

Näringsfrihet, frihet att idka de yrken, som
efter lag el. sed anses som näringar. 1864 års
förordning ang. utvidgad n.
(”näringsfrihetsför-ordningen”) gör svensk man el. kvinna berättigad
att i stad el. å landet idka handels- el.
fabriks-rörelse, hantverk el. annan hantering samt
import och export, ävensom sjöfart, med vissa
undantag och inskränkningar, stadgade i
ordnings-och hälsovårdsstadgar, lagstiftningen om
arbetstid och yrkesfareskydd m. m., om vissa former
av illojal konkurrens o. s. v. I äldre tider var
yrkesvalet reglerat, bl. a. genom skråförfattningen
för hantverkarna. Det fysiokratiska systemets
anhängare påyrkade upphävande av allt
näringstvång. Turgot upphävde skråförfattningen i
Frankrike 1776; den återställdes modifierad 1777,
men under den stora revolutionen avskaffades
dock skråna. 1810 infördes n. i Preussen, ehuru
fullständig lag ej utfärdades förrän 1845.

I Sverige infördes n. genom fabriks- och
hant-verksordningen 22 dec. 1846, som dock närmast
kan betecknas som en övergångsförfattning, och
meddelade rättighet 1) att till salu utöva
varutillverkning med biträde blott av hustru och
hemmavarande barn; 2) att tillverka varor till
husbehov med vilket biträde som helst; 3) för
lantmän att med biträde av hustru,
hemmavarande barn samt lagstadda tjänstehjon o. a. vid
jordbruk underlydande arbetare tillverka varor till
avsalu; 4) att anlägga hanverksverkstad av
vilket slag som helst på landet. 1864 års
närings-frihetsförordningar, som med vissa ändringar och
tillägg ännu gälla, kunna sägas helt ha infört
n. För att med antagna biträden verkställa
varutillverkning fordrades blott bevis på att man ägde
medborgerligt förtroende och rådde över sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free