Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nürnberg - Nürnberglagarna - Nürnbergprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N ürnber glagarna—N ürnber gprocessen
284
283
Nassauhaus vid S:t Lorenz och Albrecht
Dürer-haus s. v. om borgen (båda i gotik och svårt
krigsskadade). Den ståtligaste
renässansbyggnaden, Pellerhaus från 1605 vid Egidienplatz, är
förstörd. Av det härliga rådhuset med två
gårdar, delvis ombyggt under senrenässansen, kvarstå
nu endast obetydliga rester. N :s mest betydande
museum är Germanisches Nationalmuseum, vars
byggnader svårt ramponerats; bland de övriga
förtjänar särsk. nämnas Stadtgalerie i
Künstler-haus. Ett stadion uppfördes 1928 vid den lilla
sjön Dutzendteich i s. ö. I anslutning därtill
planerade nazistregimen anläggningar i gigantisk
skala för ”rikspartidagen”. Enorma
penningsummor ödslades, men det mesta förblev dock mer
el. mindre ofullbordat.
Omkr. 65% av N:s industriarbetare
sysselsättas i metall- och maskinindustrierna. Viktiga
produkter äro lastbilar, motorcyklar och
velocipeder. Den elektrotekniska industrien sysselsatte
1938 i 20 större företag c:a 24,000 arb., 1949 ung.
hälften därav. De världsbekanta leksakerna
(”nürnbergkram”) tillverkades 1938 i 38 fabriker
av 4,200 arb. Den tyska blyertspennindustrien är
till ung. 95 % förlagd till N. och sysselsatte 1938
i 7 storföretag c:a 3,000 arb. I stor skala drivas
också pensel-, optisk och finmekanisk industri.
Flera av stadens industriföretag inta en ledande
ställning på världsmarknaden. Detta är framför
allt fallet med Maschinenfabrik
Augsburg-Nürn-berg A. G., Siemens-Schuckert-Werke (jfr
Sie-menskoncernen) och A. W.
Faber-Castell-Blei-stift-Fabrik A. G. — N. har Europas största
humlemarknad, i Hopfenhallen vid Kornmarkt.
En turisttrafik av betydande omfattning har
präglat N. Staden är en järnvägsknut av första
rang: linjen Rotterdam—Frankfurt—Wien
korsar här linjen Berlin—Leipzig—Augsburg. N.
ligger dessutom vid Ludwigskanalen
(Main—Do-nau-kanalen) samt har stor flygstation vid
Ma-rienberg i n. — Litt.: E. Kusch, ”N., Lebensbild
einer Stadt” (1950).
Nürnberglagarna av 13/a 1935,
sammanfattande benämning på de lagar, som antogos på den
tyska nationalsocialistiska partidagen i Nürnberg
(”Ärans partidag”). Dessa lagar voro lagen om
rikets flagga, lagen till skydd för det tyska
blodet, vilken förbjöd äktenskap och
utomäktenskap-liga förbindelser mellan judar och personer med
tyskt el. därmed besläktat blod, och vidare lagen
om medborgarskap, vilken uteslöt judar från
tyskt medborgarskap och därmed från rösträtt
och tillträde till offentliga ämbeten. I och med
Tysklands sammanbrott 1945 upphörde N. att
gälla.
Nürnbergprocessen, gängse benämning på den
rättegång, som efter 2:a världskriget anställdes
mot det nazistiska Tysklands överlevande främsta
styresmän, ett antal andra personer, som under
nazisttiden i Tyskland innehaft höga el. i varje
fall uppmärksammade poster, samt vissa av
landets ledande politiska och militära organisationer.
Förberedelser för den kommande räfsten började
redan 1942, och på en Moskvakonferens följ, år
enades Sovjetunionen, Storbritannien och U.S.A.
om vissa grunder för denna. Den amerikanske
domaren R. H. Jackson, som av Truman fått i
uppdrag att förhandla med de allierade
regeringarna, inlämnade 6/« 1945 en rapport till
presidenten, vari han föreslog, att huvudkrigsförbrytarna,
inkl, vissa organisationer, ss. SS och Gestapo,
skulle ställas inför en internationell
militärdomstol {International Military Tribunal, IMT} samt
anklagas 1) för grymheter och brott mot personer
och egendom, som inneburo kränkning av
internationell rätt, 2) för grymheter och brott,
begångna efter 1933, däri inräknat förföljelser på
gr. av ras och religion samt 3) för invasion av
främmande länder och öppnande av anfallskrig.
På grundval av förslagen i denna Jacksons
rapport slöto Frankrike, Sovjetunionen,
Storbritannien och U.S.A. 8/8 1945 en överenskommelse i
London rörande den kommande rättsliga
uppgörelsen (Londonchartan). Var och en av
de fyra signatärmakterna skulle utse en medl. av
IMT och en huvudåklagare. Domstolen skulle ha
sitt säte i Berlin, men den första rättegången
skulle äga rum i Nürnberg.
I okt. 1945 sammanträdde IMT i Berlin; dess
medl. voro amerikanen Francis Biddle,
engelsmannen Lord Justice Geoffrey Lawrence, som valdes
till president, fransmannen H. Donnedieu de
Vabres och ryssen I. T. Nikitsjenko. De
anklagade tillhörde olika kategorier. Hitlers främsta
medarbetare från kampåren el. tiden närmast
därefter, vilka vid krigsutbrottet 1939 intogo ledande
politiska ställningar och ännu voro i livet, hörde
alla dit: Göring, v. Ribbentrop, Hess, Rosenberg
och Frick, likaså Hitlers närmaste man under 2:a
världskrigets slutskede, Bormann. Den sistn. hade
ej kunnat anträffas, men hans sak behandlades
det oaktat av IMT. Dessutom anklagades ett antal
nazistiska partikoryféer av mindre
storleksordning, vilka ådagalagt stor brutalitet vid
genomförandet av anförtrodd uppgift el. spelat en ledande
roll vid något speciellt tillfälle el. inom något
specialområde: polischefen Kaltenbrunner, ledaren
för Arbeitsdienst Ley, som begick självmord kort
efter processens början, generalguvernören över
Polen Frank, den antisemitiske agitatorn
Strei-cher, finansminister Funk, Hitlerjugends ledare
och ståthållaren i Wien under kriget v. Shirach,
ledaren och organisatören av slavarbetet Sauckel,
den från Österrikes undergång bekante
Seyss-Inquart, under kriget generalguvernör över
Holland, och rustningsminister Speer. Av det högre
militärbefälet anklagades generalerna Keitel och
Jodl samt amiralerna Dönitz och Raeder;
närmast till ämbetsmannakåren hörde de anklagade
Schacht, finansminister till 1937 och riksbankschef
till 1939, v. Papen, vicekansler 1933—34 och tysk
ambassadör i Wien 1934—38, och v. Neurath,
utrikesminister till 1938 och generalprotektor över
Böhmen-Mähren 1939—41. Särställningar bland
de anklagade intogo den tyske industrimagnaten
Krupp v. Bohlen und Halbach, mot vilken
processen redan i nov. 1945 nedlades på gr. av
hälsoskäl, samt radiokommentatorn Fritz sche. Vidare
anklagades en rad organisationer: tyska
riksregeringen, nationalsocialistiska partiets ledarkår, SS,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
