- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
281-282

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nypon - Nypytagoreism - Nürburgring - Nyrealism - Nyrén, Magnus - Nürnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

N ypytagoreism—N ürnber g

282

Nypon. Se även bild 27 å sp. 247
vid Frukt.

frukterna, små,
hårda,
borsthå-riga nötter. —
Torkade n.
nyttjas till soppa.
Användbara n.
erhållas från
flera vilda
Rosa-arter.

Nypytago-rei’sm, filosofisk skola under
de första årh.
f. Kr.,
utmärktes av försök
att pånyttföda
den
pytagoreis-ka talspekulationen under

upptagande av en del platonska, peripatetiska och
stoiska tankar. Representanter: P. Nigidius
Fi-gulus, Apollonios från Tyana, Nikomachos från
Gerasa m. fl.

Nürburgring [ny’rbork-], motorbana vid Eifel
i Rhenlandet, s. om Adenau och 45 km v. om
Koblenz. N., som öppnades 1927, går kring ruinen
av 1200-talsborgen Nürburg. Banan är 28,25 km
lång och rik på kurvor och backar.

Nyreali’sm, se Neorealism.

Nyrén, Magnus, svensk-rysk astronom (1837
—1921). Han blev fil. dr och docent i Uppsala
1869. Redan för eg. år hade N. anställts i ryska
centralobservatoriets tjänst i Pulkova, där han
var vice chef 1890—1908. N:s vetenskapliga
verksamhet gick ut på att bestämma flera av
astronomiens fundamentala konstanter, och på detta
område gjorde han synnerligen betydelsefulla
insatser. Redan hans doktorsavh. behandlade
problemet att bestämma precessionskonstanten genom
observationer av ljussvaga stjärnors orter, och
han nådde uppmärksammade resultat inom
preci-sionsastronomien. N. var den förste, som visade,
att jorden icke ständigt roterar kring samma
punkter på jordytan utan att jordaxelns läge
måste vara underkastat vissa ändringar i
förhållande till jordkroppen. N:s första arbete om de
till följd av dessa ändringar skeende
variationerna i polhöjden utfördes 1873. Han lämnade även
betydelsefulla bidrag till meridianastronomien i
form av stj ärnkataloger, undersökningar av
instrument etc. N. var också en av de första, som
fäste uppmärksamheten på Emanuel Swedenborgs
intressanta kosmogoniska idéer (1879).

Nü’rnberg [-bärk], näst München
Bayerns-största stad; 360,017 inv. (1950), därav mer än 2/s
protestanter. N. ligger i Mittelfranken 300—350 m
ö. h. vid Pegnitz nära dess sammanflöde med
Rednitz. — N. omtalas först 1050. Staden
lyckades 1219 bli riksomedelbar och utverka stora
privilegier. N. låg vid korsningen av en ö.—v. och
en n.—s. handelsväg; från mitten av 1300-talet
blev särsk. handeln med Italien av stor betydelse.
En livlig industri, främst metallvarumanufaktur,
uppblomstrade. Näringslivets ledning låg i
händerna på ett fåtal rika familjer. Denna rikemans-

miljö, i livlig förbindelse med Italien, blev en av
de främsta härdarna för den sydtyska
renässansen. Bl. a. äro namnen Peter Vischer, Veit Stoss,
Adam Krafft, Albrecht Dürer, Peter Flötner,
Hans Sachs, Johannes Regiomontanus och
Wili-bald Pirkheimer knutna till N. N. blev tidigt
protestantiskt, och en väldig kyrkoförmögenhet
indrogs till staden. Här slöts 1532 den nürnbergska
religionsfreden. Handelsvägarnas omläggning
under 1500-talet rubbade emellertid stadens
stor-maktsställning. Dess riksfrihet upphörde 1806;
N. blev då bayerskt. Först 1800-talet medförde
ett nytt och högst betydande uppsving i
näringslivet; på några decennier blev N. n. Bayerns
främsta industristad. Mellan N. och det
närbelägna Fürth öppnades 1835 Tysklands första
järnväg. — På ett tidigt stadium slöts N. under J.
Streicher till den nationalsocialistiska rörelsen,
och ”rikspartidagar” höllos här 1927 och 1929
samt 1933—44 (se även Nürnberglagarna och
Nürnbergprocessen). Under 2:a världskriget
drabbades N. utomordentligt hårt genom allierade
flyganfall. Det första stora anfallet kom 28/s 1942,
det sista och mest förintande 2/i 1945. Enbart
under detta knappt timslånga anfall förstördes
4,640 bostadshus och skadades ung. lika många;
samtidigt dödades c:a 2,000 människor. 20/4
besattes staden av amerikanska pansarförband. Värst
utsatta blevo gamla staden och dess närmaste
grannskap. Av N:s samtliga boningshus förblevo
endast 9% oskadade, 39% blevo totalförstörda,
återstoden mer el. mindre skadade. Av
industribyggnader blevo likaledes 9% skonade, 49%
däremot totalförstörda.

Alltsedan romantiken gällde N. som urtypen för
den gamla tyska staden, och fram till
förstörelsen var det ett av Tysklands ryktbaraste
konst-och kulturcentra. Altstadt innanför sina
tornför-sedda murar från 1345—1452 med ståtliga portar
hade i stort sett bevarat sitt medeltida gatunät.
Den äldsta stadskärnan hade uppvuxit i n.
nedanför Slottsberget, där redan på 1100-talet två
borgar reste sig, den borggrevliga och den
kejserliga. Av den förra, Burggrafenburg, kvarstå
ett femkantigt torn och Ottmarkapellet; av
Kai-serburg har endast det märkliga dubbelkapellet
undgått krigsförstörelsen. Bland stadens många
medeltida kyrkor märkes främst S:t Sebaldus
(svårt skadad, med instörtade valv), en treskeppig
basilika med 1300-talets gotiska prägel. Bland de
många dyrbara inventarierna äro de mest berömda
Sebaldusgraven, ett rikt bronsarbete av P. Vischer
och hans söner, en stor korsfästelsegrupp av V.
Stoss samt Tucheraltaret med målningar av H.
v. Kulmbach, allt från 1500-talets början (se
även bild vid A. Krafft). Den allvarligt skadade
S:t Lorenzkyrkan byggdes under tidig gotik men
fullbordades under 1400-talet. Av den mycket
svårt skadade Frauenkirche från 1355 vid
Haupt-markt kvarstår dock bl. a. den sirliga gotiska
fasaden med förhall i två våningar. Märkligast av
stadens konstnärligt utförda springbrunnar är den
från slutet av 1300-talet härstammande Schöner
Brunnen på Hauptmarkt (av H. Parler d. y.).
De förnämsta medeltida profanbyggnaderna äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free