Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Nykterhetsrörelsen
264
all. Huvudföreningen, numera Svenska
sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran, överlevde dock. Dryckesseden som
folksed hade emellertid börjat brytas, brännvinet
hade brännmärkts som folkförödare. Det
folkbildningsarbete, som räknas som den moderna
svenska n:s förnämsta prydnad, saknades icke i
1840-talets n.
Den moderna helabsolutistiska n. i Sverige
uppkom under 1870-talet. Nykterhetsproblemet
hade då blivit ett annat än tidigare.
Industrialismen hade börjat bryta igenom. 1855 års
bränn-vinslagstiftning hade långt ifrån åstadkommit
avsett resultat, ölet hade börjat bli en rusdryck
att räkna med. Behovet av en ny, starkare,
mera målmedveten n. än den förra gjorde sig
alltmera kännbart. Vid de stora allmänna
nykterhetsmötena i Stockholm 1876, Uppsala 1877,
Norrköping 1878, Stockholm 1879 och Jönköping
1880 sökte man sammanföra och ena de
växande nykterhetssträvandena. Den första mera
kända absolutistiska nykterhetsföreningen var ”Strid
och seger”, stiftad 1 Göteborg 1873. Dess
stiftare stodo de frikyrkliga riktningarna nära. Till
en verklig folkrörelse växte de nya
nykterhetssträvandena dock först sedan deras anhängare
börjat sammansluta sig i landsorganisationer av
mera fast byggnad. Det första betydelsefulla
steget härtill togs genom stiftandet 5/u 1879 av
den första svenska god t empla r 1 ogen
”Klippan” i Göteborg.
Den nutida svenska nykterhetsrörelsen
omfattar följ, mera betydande organisationer och
föreningar. Godtemplarorden (I.O.G.T.) är
den äldsta och största. Sveriges b 1 å b a n d
s-förening (S.B.F.) har ensam bland de stora
nykterhetsorganisationerna från 1880-talet
bibehållit den religiösa läggning, som då
präglade dem alla. Nationaltemplarorden
(N.T.O.) är bildad genom sammanslagning
av Templarorden och Nationalgodtemplarorden.
Nykterhetsorganisationen
Verdan-d i (N.O.V.) bildades genom de religiöst och
politiskt radikala elementens utbrytning ur
Godtemplarorden. Vita bandet (V.B.) är
kvinnornas särskilda nykterhetsorganisation.
Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund (S.S.U.H.) syftar att
genom den studerande ungdomen vinna även de
s. k. bildade klasserna för nykterhetssträvandena.
Sveriges lärares
nykterhetsförbund (S.L.N.) har främst ägnat sina krafter
åt nykterhetsundervisningens främjande, närmast
bland folkskolans elever. Motorförarnas
helnykterhetsförbund (M.H.F.) är
den yngsta av nykterhetsorganisationerna i
Sverige men har genom sin snabba frammarsch,
sina moderna arbetsmetoder och framför allt
genom sina insatser för främjande av
trafiksäkerheten skapat sig en stark ställning inom den
svenska n. Bland de s. k.
facknykterhetsföreningarna må i övrigt nämnas Svenska
läkarnas nykterhetsförening,
Järnvägsmännens h e 1 n y k t e r h e t s f ö r b u n d
(J.H.F.), Sveriges polismäns
helnyk
terhetsförbund (S.P.H.F.), Svenska
tullpersonalens
helnykterhetsförbund (S.T.H.F.) och Sveriges
akademikers nykterhetsförbund.
Den samlade organiserade svenska n. nådde,
vad medl.-siffrorna beträffar, sin kulmen 1910,
då den räknade c:a 460,000 medl. 1951 var
antalet lokalföreningar c:a 6,400 med c:a 305,000
medl., av vilka c:a 75,000 yngre. Antalet till
dessa föreningar knutna studiecirklar utgjorde
c:a 3,400 med c:a 35,000 medl. och antalet bibi.
c:a 2,300 med ett bokbestånd av c:a 1,175,000
vol. Under året utgåvos för verksamheten c:a
6,800,000 kr. Föreningshusen voro till antalet
c:a 1,600 med ett sammanlagt
brandförsäkringsvärde av c:a 50 mkr. Statsunderstöd till
nykter-hetsorganisationernas studie- och
ungdomsverksamhet ävensom till vissa organisationers och
samarbetsorgans administrationskostnader utgick
under budgetåret 1951/52 med 212,000 kr.
Med viss rätt kunna till den organiserade n.
även räknas de olika religiösa
samfunden, av vilka vissa av sina medl. kräva
avhåll-samhet från alkoholdrycker och vilka
planmässigt bedriva ett nykterhetspolitiskt samarbete med
de egentliga nykterhetsorganisationerna. Dessa
samfunds sammanlagda numerär var 1951 c:a
360,000. I De kristna samfundens
nykterhetsrörelse (1920) äro representerade
såväl Svenska kyrkan som de mera betydande
frikyrkliga samfunden. —• Bland
nykterhetsorga-nisationernas centrala samarbetsorgan är främst
att nämna Centralförbundet för
nyk-terhetsundervisning (1901), vars
uppgift är att främja upplysning och undervisning
i nykterhetsf rågan. Sveriges nykterhet
s-sällskaps representantförsamling
(1908) utgör ett centralt samarbetsorgan för de
svenska nykterhetsorganisationerna. Det
nykter-hetspolitiska samar betsorganet är Sveriges
n y k t erhetsvänners landsförbund
(1921), till vilket äro anslutna Sveriges
nykter-hetssällskaps representantförsamling och De
kristna samfundens nykterhetsrörelse. Landsförbundet
organiserar bl. a. varje år å Kristi
himmelsfärdsdag Folknykterhetens dag. Den
s. k. Tjugomannadelegationen är
sammansatt av representanter för Riksdagens
nykterhetsgrupp, Riksdagens socialdemokratiska
nykterhetsgrupp och Landsförbundet.
Betydelsefulla äro även Kommittén för
samarbete mellan nykterhetsrörelsen
och fackföreningsrörelsen och
Kvinnoföreningarnas s a m a r b e t
s-kommitté för nykterhetsfrågor.
Den organiserade n. är en internationell
företeelse. N. i Sverige har icke uppkommit spontant
utan i sina samtliga skeden följt utländska
impulser, närmast från U.S.A. Av alla länder är
Sverige numera det land, där den organiserade
n. har sin starkaste utbredning. Flera av de
allmänna nykterhetsorganisationerna ha
internationell utbredning, så I.O.G.T., V.B. (den största
av dem alla), Blåbandsföreningarna och N.O.V.
Detta gäller även vissa av
facknykterhetsför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
