Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nykantianism - Nykarleby - Nykil - Nyklassicism, neoklassicism - Nykroppa - Nyktalopi - Nykterhetsnämnd - Nykterhetsorganisationen Verdandi (N.O.V.) - Nykterhetsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261 Nykarleby—Nykterhetsrörelsen 262
Marburgskolan (Cohen, Natorp, Cassirer m. fl.)
och den värdeteoretiska kriticismen (Windelband,
Rickert, Münsterberg m. fl.), i Frankrike den av
Ch. Renouvier samt i Italien den av F.
Fioren-tino, F. Tocco, F. Masci och E. Juvalta inledda
strömningen.
Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län,
Finland, 4 km från Lappo (Nykarleby) älvs
mynning i Bottniska viken; 21 km2; 1,081 inv.
(1950), svensktalande. Finlands minsta stad,
gr. 1620. N. är en småstadsidyll med låg
trähusbebyggelse och flera parkanläggningar.
Kyrkan, av trä, är från 1708. I en park finns
en bronsbyst av Z. Topelius (av skulptören
V. Vallgren). N. har Finlands enda svenska
folkskollärarseminarium och svensk samskola.
Invid staden ligger Kuddnäs gård, Z. Topelius’
födelsehem, numera Topelius-museum. — Litt.: V.
K. E. Wichmann, ”N. stad 1620—1920” (1920).
Nykil, sn i Östergötlands län, Valkebo hd,
sträcker sig från östgötaslätten i n. upp i
höglandet s. därom; 126,28 km2, 1,417 inv. (1953).
Smärre slätt- och dalbygder; i s. ö. sjön Drögen
(156 m ö. h.). 2,454 har åker. Nuv. kyrkan
från 1780-talet. Pastorat i Linköpings stift,
Vifolka och Valkebo kontrakt. Tillhör
storkommunen Södra Valkebo.
Nyklassici’sm, n e o k 1 a s s i c i’s m, se
Nyantik.
Nykroppa, brukssamhälle i Kroppa kommun
i Värmland, vid Östersjön (127 m ö. h.) och
Inlandsbanan 13 km s. ö. om Filipstad; 2,299
inv. (1951). För utnyttjande av svartmalmen
från Nykroppa gruvfält anlades den första
masugnen här 1569; hertig Karl lät senare uppföra
silverhytta och två masugnar, kanongjuteri och
vapensmedja. Uddeholms ab. äger det nutida
Nykroppa järnverk med sintringsverk,
masugnar, martinverk, valsverk m. m. (c:a 550
arb.).
Nyktalopi (av grek, nyx, natt, och öps, öga),
med., se Dagblindhet.
Nykterhetsnämnd. Genom lag 2% 1913 om
behandling av alkoholister (numera ersatt av lag
12/e 1931) föreskrevs inrättandet av n. I varje
kommun skall finnas en kommunal n.; är icke
särskild n. tillsatt, skall kommunens
fattigvårds-styrelse utgöra n. Av led. skall minst 1 vara
kvinna; är läkare bosatt inom kommunen, bör
denne vara led. av n. — N :s uppgifter och
befogenheter omfatta tre skilda områden. Dess
ursprungliga och centrala uppgifter falla inom
alkoholistvården; härom är stadgat i ovannämnda
lag 12/e 1931. I k. f. 18/e 1937 ang. försäljning
av rusdrycker, resp, i k. f. u/7 1919 ang.
försäljning av pilsnerdricka finnes stadgat om n:s
uppgifter och befogenheter betr, utminuteringen av
rusdrycker, resp, i fråga om försäljningen av
pilsnerdricka. Även i övrigt skall n. inom sitt
verksamhetsområde övervaka nykterhetstillståndet
samt vidtaga för dess höjande erforderliga
åtgärder. Jämlikt vägtrafikförordningen 28/g 1951
skall n. obligatoriskt höras av
polismyndigheten, innan denna utfärdar s. k. nykterhetsintyg
för körkortaspiranter. I varje län skall finnas
en länsnykterhetsnämnd. Enl. lag 3/a
1938 skola n. stå under tillsyn av Socialstyrelsen.
Till främjande av n:s verksamhet verkar
Föreningen för främjande av nykterhetsnämndernas
verksamhet, bl. a. genom utgivandet sedan 1922
av Tidskr. för nykterhetsnämnderna. Till
understöd av sin verksamhet åtnjuta n. statsanslag.
Nykterhetsorganisationen Ve’rdandi (N.O.V.)
stiftades 1896. N., som står arbetarrörelsen
nära, är numera internationell och
samarbetar även i övrigt med
arbetarnykterhetsorgani-sationerna i andra länder. 1950 räknade N. i
Sverige 212 lokalavd. med 8,223 medl., varav 49
ung-domsloger med 2,730 medl. N. utger sedan 1897
halvmånadstidn. Verdandisten.
Nykterhetsrörelsen. Redan på 1700-talet
började man, tidigast i U.S.A., mera målmedvetet
organisera nykterhetsföreningar för uppnående
av större styrka och slagkraft. Från senare
hälften av 1700-talet äro åtskilliga
nykterhetsföreningar kända i Sverige. Det var dock först
1830, som den organiserade n. började skjuta
fart i Sverige. Initiativet togs närmast av
överdirektören vid Lantmäterikontoret C. G. af
Forsell. Han hade lärt känna den
absolutistiska n., som genom bildandet av The
American Temperance Society 1826
igångsatts i U.S.A. 1830 stiftades Stockholms
måttlighetssällskap med biskop J. O.
Wallin som ordf. Den absolutistiska minoriteten
stiftade 1831 den absolutistiska Kungsholms
nykterhetsförening. Det dröjde
emellertid icke länge, innan denna f ö r-w i e s e
1-grenska n. rann ut i sanden. På Oskars-dagen
1836 stiftade Peter Wieselgren i Västerstad i
Skåne, där han då var kyrkoherde, mitt i en
mycket brännvinsmissbrukande socken, den
märkliga nykterhetsförening, som inom kort skulle
omskapa hela befolkningen och trakten i
moraliskt och ekonomiskt hänseende. Föreningen var
absolutistisk i den tidens bemärkelse, d. v. s.
gentemot brännvin o. a. destillerade drycker men
icke gentemot vin och öl. Året förut hade
Sverige och Karl XIV Johan besökts av den
nordamerikanske pastorn Robert Baird, vilken
tidigare med framgång besökt åtskilliga
statsöverhuvuden i Europa i syfte att främja en
omplantering på europeisk mark av den nya
amerikanska nykterhetsidén. Som ett resultat av detta
besök kan man betrakta det 1837 stiftade, ännu
existerande Svenska
nykterhetssäll-skåpet. Stadgarna ställde sällskapet på
absolutistisk grund gentemot brännvin o. a.
spritdrycker; i fråga om övriga alkoholdrycker
skulle måttlighet iakttagas. Sällskapet avsågs att bli
en central för de då återuppblomstrande
nykterhetsföreningarna i riket. Sitt syfte sökte det
främja genom spridning av skrifter —
100,000-tals sådana spredos av sällskapet — och
före-dragsverksamhet. Anslutningen var synnerligen
gynnsam; vid mitten av 1840-talet räknade
denna n. c:a 100,000 medl. Därefter började
rörelsen dock ebba ut, och vid mitten av
1850-talet, då rörelsens politiska mål genom 1855 års
nya brännvinslagstiftning nåtts, var dess saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
