Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - North Carolina, Nord-Carolina - North Channel - Northcliffe, Alfred Harmsworth - North Dakota, Nord-Dakota, N.D. - North Devon - Northern Circars - Northern Ireland - Northern Pacific-järnvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
North Channel—Northern Pacific-järnvägen
194
Prärien i trakten av Fargo.
en av de ursprungliga staterna 1789. — Se bild
10 å pl. vid Nordamerika.
North Channel [nä’b t/ä’nal], se Nordkanalen.
Northcliffe [nå^klif], Alfred Charles
William H a r m s wo r t h, Viscount N., engelsk
publicist och tidningsägare (1865—1922). N. har
jämte sin yngre bror Lord Harold Rothermere
skapat den moderna engelska pressen genom att
tillämpa den amerikanska pressens teknik och
reklammetoder. Med en 1884 grundad tidskr.,
som var början till det stora tidn.-konsortiet
Amalgamated Press, revolutionerade N. den
engelska tidskr.-pressen. 1894 förvärvade han det
konservativa
london-bladet Evening News.
Den engelska
dagspressen förändrade
han i grund genom den
efter amerikanskt
mönster redigerade
billiga morgontidn. Daily
Mail, startad 1896. N.
grundade 1903 Daily
Mirror, en ill.
morgontidn., och erhöll
1908 kontroll över
Times. N., som var
konservativ, bör j ade
tidigt intressera sig
för politik, särsk. utrikespolitiken. Han
varnade för Tyskland, arbetade för närmande
till Frankrike och Ryssland samt förordade
en stark flotta. Under 1 :a världskriget spe-
lade N. en stor, mycket diskuterad roll. Han
ivrade för att England skulle utnyttja alla
resurser för att slå ned Tyskland. Han motarbetade
Asquith såsom alltför optimistisk och
understödde Lloyd George för att efter vapenstilleståndet
bli dennes häftigaste motståndare på gr. av de
utdragna fredsförhandlingarna, på vilka han
genom sin press utövade ett omstritt inflytande.
N. adlades 1904, blev baron 1905 och viscount
1917. — Litt.: H. Fyfe, ”N. An intimate
bio-graphy” (1930).
North Dakota [nå’b dakau’ta], N o r d-D
a-k o t a, förk. N.D., en av Nordvästra
Centralstaterna i Förenta staterna (se karta vid d. o.), v.
om Red River; 183,022 km2, 619,636 inv. (1950).
Större delen av N. ligger inom Great Plains.
Berggrunden utgöres i v. av tertiära,
kontinentala sandstenar och brunkol och i ö. av
kreta-ceiska sand- och kalkstenar samt ler skiffrar. I
s. v. har den jämna prärieplatån genom erosionen
utbildats till bad Zand-områden. Här höjer sig
Black Butte till 1,057 m ö. h. Nedisningens
yttersta gräns följer ung. Missouri-dalen. S. v.
härom bestå jordarterna huvudsaki. av
vittrings-jord. N. har ett utpräglat fastlandsklimat med
långa, stränga vintrar, varma somrar och
hastiga dagliga variationer. Om vintrarna kunna
blizzards förorsaka förödande skador på de
betande boskapshjordarna. I Bismarck (510 m ö.
h.) är medeltemp. för jan. —13?2, för juli 2i°4.
Den nederbördsrikaste mån. är juni och den
ne-derbördsfattigaste jan. Naturlig skogsvegetation
NF XVI — 7
saknas helt med undantag av galleriskogar i
floddalarnas lägsta delar. Här uppträda ek-,
hic-kory-, almarter m. m. ö. om Coteau du Missouri
bestod den naturliga vegetationen huvudsaki. av
högväxta gräs (tall grass). S. v. delen av staten
har burit lågväxta präriegräs (short grass), men
stora områden äro nu uppodlade.
Den utlandsfödda vita befolkningen uppgick
1940 till 74,272, varav 5,846 voro svenskar. De
största städerna äro Fargo, Grand Forks, Minot
och huvudstaden Bismarck. Bland de 12 högre
undervisningsanstalterna märkas statsuniv. i
Grand Forks (gr. 1883) och statens
lantbruksskola i Fargo (1890). — Jordbruk är
huvudnäring. N. är en av de ledande spannmålsodlande
staterna, särsk. beträffande vårvete. Andra
viktiga produkter äro havre, majs, linfrö, potatis och
hö. N. har även stor uppfödning av boskap. V.
delen av N. har ofantliga brunkolstillgångar, men
brytningen, som endast fyller lokala behov, är
obetydlig. De viktigaste industrierna bearbeta
jordbrukets och boskapsskötselns produkter.
Dessutom finnas tryckerier, garverier,
järnvägs-verkstäder och tegelbruk. De största
industristäderna äro Fargo och Grand Forks. —
Statslegis-laturen består av en senat med 49 medl. och ett
representanternas hus med 113 medl. Till
unions-kongressen sänder N. 2 senatorer och 2 repr. —
1861 upprättades territoriet Dakota, som 1889
delades i staterna N. och South Dakota.
North Devon [nå’b de’vn], se Devon Island.
Northern Circars [nå’öan sakä^j, se Circars.
Northern Ireland [nå’Öan äValand], se
Nordirland.
Northern Pacific-jämvägen [nå’Öan pasi’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
