Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norström, Vitalis - Norströmsgrund - Norsälven - North, Frederick - Northampton - Northamptonshire - North Carolina, Nord-Carolina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191 Norströmsgrund—North Carolina 192
vetenskapens grundbegrepp. — N. avböjer
tanken, att sanningen avbildar en på förhand given
verklighet. Han söker visa, att sanningen icke
kan bestämmas utan vissa värdesynpunkter.
Sanning finnes endast för den, som vill något, och
då viljan alltid syftar till det i någon mening
goda, blir sanningsbegreppet beroende av detta.
Sanning och vetenskap äro icke självändamål
utan få sin betydelse endast i den goda viljans
tjänst. Vetenskapen liksom kulturen i övrigt
förutsätter ett grundvärde, och detta finner N.
i religionen. Denna är vetenskapens yttersta
förutsättning. Kunskapslära och religion
sammanhänga på det intimaste, icke så, att ett dogmatiskt
religiöst begrepp postuleras som vetenskapens
förutsättning, men så, att man från
specialvetenskapernas resultat steg för steg måste leda sig
tillbaka till den universella religiösa sanningen. —
Jämsides med sitt filosofiska författarskap
utövade N. även ett kulturkritiskt. I hithörande
skrifter, ”Om pligt, frihet och förnuft” (1891),
”Ellen Keys tredje rike” (1902), ”Radikalismen
ännu en gång” (1903), ”Den nyaste människan”
(1906), ”Masskultur” (iQio) m. fl., är han bl. a.
påverkad av Nietzsche och Eucken. Han
bekämpar radikalismen, kulturutvecklingen i den
utili-taristiska lyckomoralens och individualismens
tecken utan förankring i någon transcendent
värdeverklighet och hävdar den kristet-idealistiska
livsåskådningen. N:s ofta skarpsinniga, av en
personlig glöd burna och stilistiskt fängslande
författarskap har utövat ett stort inflytande. —
Litt.: E. Liljedahl, ”V. N.” (2 dir 1917—18);
E. Åkesson, ”Norströmiana, fynd, förstudier,
kritik” (1924). A. Nyman, ”V. N. och hans
avfall från boströmianismen” (i
Vetenskaps-Socie-tetens i Lund Årsbok 1950). N:s brev utgåvos
i urval 1923 av E. Åkesson.
Norströmsgrund, fyrskepp, stationerat s. v.
om de grund med samma namn, som ligga 17
km s. om Rödkallen vid inloppet till Luleå.
Norsälven, Frykensjöarnas avloppsälv genom
s. Värmland till Vänern; flodområde 4,160 km2,
längd 28 km (tills, m. huvudtillflödet, Ljusnan,
omkr. 180 km); medelvatteneffekt 48,000 kW.
570 km flottled. Nedom Fryken kraftverk vid
Frykfors och Edsvalla.
North [näb], Frederick, sedan 1790 earl
av G u i 1 f o r d men allmännast känd under sin
tidigare titel Lord North, engelsk torypolitiker
(1732—92), invaldes 1754 i underhuset, var
skattkammarlord 1759—65, blev 1767
skatt-kammarkansler samt var 1770—82
premiärminister efter hertigen av Grafton. N. lät sig
av Georg III brukas som redskap i dennes
kortsynta amerikanska politik, vars oklokhet han dock
snart insåg. 1778 framlade han lagförslag, som
innehöllo betydande eftergifter åt
amerikanerna och även av parlamentet antogos, ehuru de
blevo utan följd. — Biogr. av W. B.
Pember-ton (1938).
Northampton [nåbä’m(p)tan], huvudstad i
eng. grevsk. Northamptonshire, vid Nene, 7 km
s. ö. om Birmingham; 106,000 inv. Rom.-kat.
biskopssäte. Gammal, betydande skoindustri.
Northamptonshire [nåj>ä’m(p)t9njia],
grevskap i mell. England, ett bland landets vackraste;
2,584 km2, 360,000 inv. Det består av ett kuperat,
bördigt slättland. Kalksten brytes i n. ö., god
järnmalm flerstädes. Huvudstad är Northampton.
North Carolina [nå’b käraläi’na],
Nord-Carolina, förk. N. C., en av S. Atlantiska
staterna i Förenta staterna (se karta vid d. o.);
135,783 km2, 4,061,929 inv. (1950). ö. delen av
N. ligger inom Atlantiska kustslätten. Vissa
kustremsor upptas av vidsträckta sumpmarker,
t. ex. Dismal Swamp. Vid fall-linjen övergår
kustslätten i den högre liggande Piedmontplatån
(se Appalacherna), som i v. blir högre och
mera ojämn och övergår i de egentliga
Appalacherna med Blue Ridge, som här i Mount
Mit-chell når 2,037 m ö. h. Klimatet, som inom
Atlantiska kustslätten är maritimt, blir längre
inåt mera kontinentalt. Medeltemp. är i
Wilming-ton (40 m ö. h.) för jan. 8°3, för juli 26°?. På
Flatwoods innanför Pamlico Sound och på det
stora träskområdet Dismal Swamp utgöres den
naturliga vegetationen av sumpskogar med
sump-cypress, tujacypress, ambraträd samt
Quercus-och Pmwj-arter m. fl. Inom s. ö. kustslätten
växa skogar av gultall o. a. tallarter. Dessa
skogar ha ofta ett parkliknande utseende med
undervegetation av gräs och buskar.
Piedmontplatån har en gång burit vidsträckta skogar
med ek-, hickory- och tallarter m. fl. Inom
Appalacherna bestå skogarna av kastanj, ek och
tulpanträd samt högre upp av barrträd.
1940 utgjordes befolkningen av 2,567,635 vita,
981,298 (27,4%) negrer och 22,546 (0,6%)
indianer. De största städerna äro Charlotte,
Win-ston-Salem, Durham, Greensboro, huvudstaden
Raleigh, High Point och Wilmington. För den
högre undervisningen finnas ett statsuniv. i Chape
Hill (gr. 1795), lantbruks- och ingenjörsskolan i
Raleigh (gr. 1889), Duke Univ. i Durham (1835)
och ett college för kvinnor i Greensboro (1838).
Jordbruket är huvudnäring. De viktigaste
sädesslagen äro majs, havre och vete.
Bomullsproduktionen hade 1950 ett värde av 42 mill. $.
Betr, tobaksproduktionen är N. vanl. ledande
stat, och 1950 var dess värde 485 mill. $. Av
jordnötter skördades s. å. för ett värde av över
31 mill. $. Skogar täcka 57% av landarealen.
Bergsbrukets produkter äro av många slag.
Sedan 1900 har N. tillgodosett c:a 60% av
U.S.A :s behov av glimmer och leder även i
produktionen av fältspat och kaolin. Världens största
öppna granitbrott ligger vid Mount Airy.
Textilindustrien är ledande industri. Därnäst följer
cigarrettillv. N. svarar för 70% av U.S.A :s
cigarrettproduktion. Största hamnstaden är
Wilmington. Ashville är en omtyckt rekreationsort,
och längs kusten finnas nära 500 km
sandstränder. — Statslegislaturen består av en senat med
50 medl. och ett representanternas hus med 120
medl. Till unionskongressen sänder N. 2
senatorer och 12 repr. — Kolonister från Virginia
företogo den första beständiga bosättningen i N.
1660. Området kallades Carolina efter Karl II.
Prov. North Carolina upprättades 1729. N. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
