Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordvästindianer - Nordvästpassagen - Nordvästprovinserna - Nordvästra gränsprovinsen - Nordvästra Skånes orkesterförening - Nordvästra Skånes tidningar - Nordvästra stambanan - Nordvästterritorierna - Nordvästterritoriet - Nord-Östersjökanalen - Nordöstmonsun - Nordöstpassaden - Nore - Noreen, släkt - Noreen, 1. Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
N ordvästpassagen—N oreen
78
ge stora fester, n:s berömda potlatch. I gamla
tider hörde till en rejäl fest även ett vanvettigt
förstörande av värdens ägodelar, däri inbegripet
dödande av ett antal av hans slavar. Vid de stora
vinterfesterna höllos också maskdanser, bland de
s. stammarna organiserade av hemliga, förr med
kannibalism förbundna, mansförbund, det mest
kända hamatsa (människoätare).
Utmärkande för n. var deras konst, skulptur
men även målning. Nästan alla föremål, rituella
såväl som för praktiskt bruk, ornerades: de
väldiga, intill 20 m höga s. k. totempålarna,
hyddornas poster, båtar, masker, dräkter, av skinn el.
vävda, m. m. Motiven äro uteslutande människor
el. djur, representerande förfäder, totem- och
skyddsdjur, mytiska odjur el. andra övernaturliga
varelser. De äro ofta starkt stiliserade men på ett
så egenartat sätt, att n:s ornamentik är lätt
igenkännlig. En typisk och ofta uppträdande
ornamentdetalj är avbildning av ögon. En tendens
finnes i ornamentiken att ersätta ett djur med en
enda, för detta typisk detalj: bävern t. ex.
återges gärna genom enbart gnagartänderna.
Många n. ha nu övergivit fädernas byar och
slagit sig ned i de vitas samhällen. Deras gamla
kultur går sin undergång till mötes.
Litt.: A. Krause, ”Die Tlinkit-Indianer”
(1885); P. E. Goddard, ”Indians of the
north-west coast” (1924); Ruth Benedict, ”Patterns of
culture” (1934; sv. övers. 1949); Ph. Drucker,
”The northern and central Nootkan tribes” (1951).
Nordvästpassagen, den sedan mitten av
1500-talet sökta genomfarten från Atlantiska oceanen
till Stilla havet, n. om Amerika. Försök att finna
n. gjordes 1576—78 av M. Frobisher och på
1600-talet av L. Fox; n. upptäcktes av M’Clure
1850—54 men genomseglades i hela sin längd
först 1905 av R. Amundsen (jfr d. o.).
Nordvästprovinserna, eng. North-Western
Provinces, före 1902 namn på Förenade
provinserna Agra och Oudh.
Nordvästra gränsprovinsen, eng. North-West
Frontier Province, provins i n. Pakistan, utmed
gränsen mot Afghanistan och i ö. till stor del
begränsad av Indus; 101,709 km2, c:a 5,5 mill.
inv. (därav c:a 90% muhammedaner). Sedan
upprättandet av Pakistan ha dock nästan alla
icke-muhammedaner utflyttat. N. är övervägande
bergigt. På Indusslätten konstbevattning.
Huvudstad: Peshawar.
Nordvästra Skånes orkesterförening i
Hälsingborg stiftades 1911, stod från grundandet till
1939 under konstnärlig ledning av Olof Lidner,
1939—45 av Sten Frykberg och ledes sedan 1946
av Håkan v. Eichwald. Orkestern har 30 medl.
Nordvästra Skånes tidningar, tidningskoncern,
som omfattar Engelholms Tidning,
Öresunds-Pos-ten, Hälsingborg, Höganäs Tidning, grundad
1887, och Klippans Tidning, grundad 1898, de
två senare avläggare till Engelholms Tidning,
samt Landskrona-Posten. Innehavare av
koncernen är dir. Thure Sigfrid Jansson (f. 1886).
Nordvästra stambanan, från Laxå i Närke å
V. stambanan (Stockholm—Göteborg) genom s.
Värmland till norska gränsen (7 km v. om Char-
lottenberg), tillhör SJ; spårvidd 1,435 m, längd
210 km. De olika bansträckorna öppnades för
trafik enl. följ.: Charlottenberg—norska gränsen
1865, Laxå—Kristinehamn 1866,
Arvika—Charlottenberg 1867, Kristinehamn—Karlstad 1869,
Karlstad—Arvika 1871. N. elektrifierades 1937.
Nordvästterritorierna, se Northwest
Terri-tories.
Nordvästterritoriet, eng. Northwest Territory,
benämndes n. v. delarna av ö. Louisiana, vilka
av England avträddes till U.S.A. i freden 1782.
Nord-Östersjökanalen, se Kielkanalen.
Nordöstmonsun, se Monsun.
Nordöstpassaden, se Passadvindar.
Nore el. N o r, eponym sagogestalt, stamfader
för de olika norska stammarna.
Nore, se Nore kraftverk.
Noreen [-ré’n], släkt, härstammande från
kyrkoherden i Nor, Karlstads stift, prosten
Erland Gudmundi (1533—1630); jfr Löwenhielm.
— Litt.: A. Noreen, ”Släkten N.” (1917).
1) Adolf Gotthard N., språkforskare (1854
—1925), blev student 1871, fil. dr och doc. 1877,
var prof, i nordiska språk i Uppsala 1887—1919,
blev led. av Sv. akad.
1919. N. var bland
dem, vilka med största
framgång banade väg
för den moderna
språkvetenskap, som
uppblomstrade i
Europa vid slutet av
1800-talet. N. började som
dialektolog med
”Fryksdalsmålets
ljudlära” 1877, där f. ggn
en svensk dialekt
beskrevs med
tillgodogörande av den nyare
fonetiska vetenskapen;
med detta och flera följande arbeten (bl. a. över
Dalmålen) grundläde N. jämte J. A. Lundell det
moderna svenska dialektstudiet. Inom
språkhistorien genomarbetade han systematiskt äldre
nordiska språkskeden, skrev ett stort antal uppsatser
och avh. och sammanfattade sina egna och sina
medforskares undersökningar i en rad ypperliga
handböcker: ”Altisländische Grammatik” (1884;
4:e uppl. 1923), ”Altschwedische Grammatik”
(1904), ”Geschichte der nordischen Sprachen”
(1891; 3:e uppl. 1913). Till det nyare
ortnamns-studiet har N. bidragit särsk. genom de
språkliga förklaringarna i de äldre delarna av
”Sver-ges ortnamn”, utg. av Ortnamnskommittén (1906
ff.). I förgrunden av N:s intressen stod dock,
framför allt under senare år, nysvenskan:
modersmålet och det levande språket var för N
det centrala i all språkvetenskaplig forskning.
Modersmålets studium, teoretiskt och pedagogiskt,
ville N. bygga på en helt modern grund, frigjord
från den klassiska traditionen. Detta sätter i hög
grad sin prägel på N:s märkliga huvudverk, ”Vårt
språk”, en jättelik grammatisk monogr. över ny
svenskan, varav emellertid blott något mer än 6
bd hunno utkomma (1903—25). Till den
allmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
